Formel 1-VM 1992 hade 16 deltävlingar som kördes under perioden 1 mars-8 november. Förarmästerskapet vanns av britten Nigel Mansell och konstruktörsmästerskapet av Williams-Renault.
| Stall/Tillverkare
|
Nummer
|
Förare
|
| Andrea Moda-Judd
|
34
|
 Roberto Moreno, Brasilien
|
| 35
|
 Perry McCarthy, Storbritannien
|
| Benetton-Ford
|
19
|
 Michael Schumacher, Tyskland
|
| 20
|
Martin Brundle, Storbritannien
|
BMS Scuderia Italia
(Dallara-Ferrari)
|
21
|
 JJ Lehto, Finland
|
| 22
|
 Pierluigi Martini, Italien
|
| Brabham-Judd
|
7
|
 Eric van de Poele, Belgien
|
| 8
|
Giovanna Amati, Italien
|
| Damon Hill, Storbritannien
|
| Ferrari
|
27
|
 Jean Alesi, Frankrike
|
| 28
|
Ivan Capelli, Italien
|
| Nicola Larini, Italien
|
| Fondmetal-Ford
|
14
|
 Andrea Chiesa, Schweiz
|
| Eric van de Poele, Belgien
|
| 15
|
Gabriele Tarquini, Italien
|
| Footwork-Mugen Honda
|
9
|
Michele Alboreto, Italien
|
| 10
|
 Aguri Suzuki, Japan
|
| Jordan-Yamaha
|
32
|
Stefano Modena, Italien
|
| 33
|
Maurício Gugelmin, Brasilien
|
| Larrousse-Lamborghini
|
29
|
Bertrand Gachot, Frankrike
|
| 30
|
Ukyo Katayama, Japan
|
| Ligier-Renault
|
25
|
Thierry Boutsen, Belgien
|
| 26
|
Erik Comas, Frankrike
|
| Lotus-Ford
|
11
|
Mika Häkkinen, Finland
|
| 12
|
Johnny Herbert, Storbritannien
|
| March-Ilmor
|
16
|
 Karl Wendlinger, Österrike
|
 Jan Lammers, Nederländerna
|
| 17
|
Paul Belmondo, Frankrike
|
| Emanuele Naspetti, Italien
|
| McLaren-Honda
|
1
|
Ayrton Senna, Brasilien
|
| 2
|
Gerhard Berger, Österrike
|
| Minardi-Lamborghini
|
23
|
Christian Fittipaldi, Brasilien
|
| Alex Zanardi, Italien
|
| 24
|
Gianni Morbidelli, Italien
|
| Tyrrell-Ilmor
|
3
|
Olivier Grouillard, Frankrike
|
| 4
|
Andrea de Cesaris, Italien
|
| Williams-Renault
|
5
|
Nigel Mansell, Storbritannien
|
| 6
|
Riccardo Patrese, Italien
|
Roland Bruynseraede
Ferrari
Ford
Honda.svg){kind=small}
Ilmor
Peugeot
Nigel Mansell
Riccardo Patrese
Michael Schumacher
Ayrton Senna
Gerhard Berger
Jean Alesi
Mika Häkkinen
Wikimedia Commons har media som rör Formel 1-VM 1992.