Hörnån

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Hörnån
Skogsälv
Gamla bruksdammen öppnades 18 oktober 2002.
Gamla bruksdammen öppnades 18 oktober 2002.
Land Sverige Sverige
Landskap Ångermanland, Västerbotten
Kommun Bjurholm, Nordmaling, Umeå, Vännäs
Bifloder
 - vänster Armsjöbäcken
Källa Pålvattsliden
 - höjdläge 229 m ö.h.
Mynning
 - läge Norra Kvarken vid Hörnefors
 - höjdläge m ö.h.
Längd 65 km
Flodbäcken 396 km²
Vattenföring
 - medel 4,5 /s
 - maximum 57,9 /s
 - minimum 0,46 /s
GeoNames 2704990

Hörnån är en liten skogsälv i norra Ångermanland och södra Västerbotten, cirka 70 kilometer lång.

Ån rinner upp kring Pålvattsliden i den östligaste delen av Bjurholms kommun i Västerbotten. Nära kusten kallas den Hörneån och uppströms för Hörnån. Bägge namnen förekommer. I VISS heter vattendraget Hörnån.[1] Förteckningen över Sveriges huvudavrinningsområden listar Hörnån som nr 29.[2]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Åns namn kommer horn, syftande på Hörnåns vindlingar.[3]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

En nipa i Hörnån vid Ysseldalarna.

Hörnån är en liten skogsälv vars älvdal helt omfamnas av Umeälven i norr och Öreälven till söder. Hela ån ligger under högsta kustlinjen och eroderar genom sedimentlager. Den övre halvan av ån är mer flack ner till Hörnsjön, efter sjön uppstår en djupare mer aktivt eroderad dalgång med nipor, raviner, svämplan och terrasser. Mest uttalad är variationen i Hörnåns naturreservat ovanför Bjännberg samt sträckan från Häggnäs till Ysseldalarna där ån även efterlämnat en liten avsnörd korvsjö precis som sina större syskon strax till söder: Öre och Lögde älvar.

Hav[redigera | redigera wikitext]

Ån rinner ut i Norra Kvarken i Bottniska viken och har en långsträckt grund omgivande skärgård med många öar som öppnar sig via kvarkens tröskel mot Valsöarna och Vasa skärgård i Finland. Några kilometer söder om mynningen ligger Norrbyskär.[4] Söder om skären mynnar Öreälven ut ovan Järnnäshalvön i Örefjärden-Snöanskärgårdens naturreservat.[5] Norrut efter kusten ligger naturreservatet Umeälvens delta[6] samt Holmöarnas naturreservat.[7]

Norra Kvarken är ett ekologiskt produktivt område och utgör norra gränsen för marina arter i Östersjön.[8]

Land[redigera | redigera wikitext]

Kusten har en landhöjning av cirka 8 mm per år i södra Västerbotten. Det grunda havet i kvarken gör att kustlinjen snabbt flyttar utåt. Hörnån är sträckvis väglös, oåtkomlig, krävande och brant med vildmarkskaraktär.[9][10] Inom avrinningsområdet finns utöver Hörnåns naturreservat även Långbergskullarnas naturreservat[11] som avvattnas till sydväst av Hörnån via Degerbäcken och till nordost av Sörmjöleån. Skalbergets liksom Bjännbergets naturreservat ligger även de inom avrinningsområdet.[12][13]

Området är glest bebyggt med få byar och samhällen och har intensivt skogsbruk.

Flöde[redigera | redigera wikitext]

Sjöarna som avvattnas är i ordning Stor-Armsjön, Lill-Armsjön, Torrsjön och Hörnsjön. Ån har många små biflöden som alla domineras av Armsjöbäcken vilken rinner in från nordväst i den övre delen. Det största biflödet i nedre delen är Degerbäcken som rinner in från nordost vid Bjännberg. Hörnån har stor variation mellan min- och max-flöde beroende på årstid och nederbörd: lägsta flödet kan vara så lågt som 0,46 m3/s och högsta 50 m3/s, en skillnad på två magnituder eller 100 gånger.[14]

Norr om Bjännberg inom naturreservatet terminerar Umeälvsåsen vilken utgör en källa av dricksvatten för omgivande samhällen samt grundvattenutflöde till Hörnån.[15]

Påverkan[redigera | redigera wikitext]

Hörnån är liksom andra större kustmynnande vattendrag efter Norrlandskusten starkt påverkad av mänskliga aktiviteter. Den har stängts av med dammar för vattenkraft, flottats för timmer samt försurats av nederbörd.

Dammar[redigera | redigera wikitext]

Två vandringshindrande dammar har konstruerats i huvudflödet. Bruksdammen i Hörnefors som existerat i flera former sedan järnbruket byggdes samt dammen nedan Hörnsjön. Järnbruket anlades i Hörnefors 1775 och drevs fram till 1902. För att förse Hörnefors järnbruk med vattenkraft byggdes då en damm i Hörnån intill dagens Hörnefors brukskyrka. Efter brukets nedläggning anlades 1906 en sulfitfabrik vid åmynningen. En mindre del vatten fördes då på åns västra sida i en cirka 3 kilometer lång tub från dammen ned till fabriken där vattnet renades för att användas i processen. Huvudfåran nedanför dammen har dock aldrig varit torrlagd. År 1982 lades verksamheten vid fabriken ned.[16]

Ån har aldrig nyttjats för elproduktion, den stora sulfitfabriken vid mynningen fick istället sin elkraft från ett kraftverk som byggdes speciellt för det syftet i Gideälven i Ångermanland.

Flottning[redigera | redigera wikitext]

Hörnån har varit allmän flottningsled och har påverkats starkt av rensningar, avstängningar och kanaliseringar. Flera flottningsdammar konstruerades i biflöden, mest noterbart i utloppen av Stor-Armsjön och Lill-Armsjön. Flottningen avlystes 1950. Armsjöbäcken har runt Vitvattnensängarna helt grävts om över en sträcka av 2 kilometer under 1949–1950.[17]

Hörnsjön, som är den centrala naturliga reservoaren i flödet, har sänkts totalt 1,2 meter motsvarande minst 700 000 kubikmeter.

Försurning[redigera | redigera wikitext]

Ån har liksom alla de omgivande kustnära vattendragen utsatts för surt nedfall från industrier efter kusten samt de stora kolkraftverken med skorstenar över 300 meters höjd i centrala och östra Europa.[18]

Återställning[redigera | redigera wikitext]

Hörnån undergår sedan 2011 en systematisk återställning under Länsstyrelsen Västerbottens regi.[19] Den första direkta åtgärden var kalkning för att neutralisera försurningen. Kalkningsstart för Hörnån är 1991. Kalkningen kommer fortgå under överskådlig tid.

Holmbackaforsarna restaurerades 1997. Den 18 oktober 2002 öppnades sättarna i dammen i Hörnefors efter 200 år. Bruksdammen i Hörnefors, som hindrade all fiskvandring upp i Hörnån, är den ekologiskt viktigaste som åtgärdats med bidrag för biologisk återställning.[20] I April 2003 revs även dammen nedanför Hörnsjön. Under 2004 och 2005 skapades sedan nya lekbäddar via helikopter i sträckor från Ysseldalarna upp till Häggnäs. Många forssträckor har restaurerats under perioden 2011 till 2019 i både Hörnån och Armsjöbäcken.[21]

Återställningen beräknas slutföras under 2021–2022 med öppnande av sju flottningsdammar i biflöden samt utläggning av 900 ton lekgrus via helikopter.[22][23]

Hörnsjöns vattenyta är när detta skrivs 2020 vid den sänkta nivån. Fiskutsättning av Öring har skett så sent som 2006 - 2007. En utsättning av Laxyngel från Umeälven 1988 - 1990 resulterade inte i någon föryngring. Efter dammen öppnades 2002 har naturlig etablering av Lax från omgivande skogsälvar skett.[21][24]

Biologiska värden[redigera | redigera wikitext]

Ån har de typiska arterna för området och håller Lax[24], havsvandrande Harr[25] samt Havsöring. I ån finns även Bäver, Flodnejonöga och Utter. Avrinningsområdet som helhet håller alla rovdjur utom Varg och Järv. De stora hjortdjuren är representerade av Älg, Rådjur, Kronhjort[26][27] samt vinterbetande Ren. Ån ligger under flyttstråk efter Norrlandskusten och håller en rik fågelfauna. Kungsfiskare har noterats 2016, 2017 samt 2020.[28]

Fladdermöss har här flyttrutter efter kusten samt över kvarken mellan Sverige och Finland.[29] Sex olika fladdermusarter har noterats runt mynningsområdet.[30] Hörnån ligger i ett av Västerbottens prioriterade områden för lövskogsskötsel.[9]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Dunckers monument intill Hörnån.

Hörnån är känd för att vara platsen där Överstelöjtnant Joachim Zachris Duncker stupade för Sverige 1809 i kriget mot Ryssland. Även de ryska kosackernas chef Aerekoff stupade i striden. Platsen är markerad med ett monument intill Hörnefors bruk och Brukskyrka där striden om Hörnån stod. Bägge är gravsatta intill Umeå stadskyrka 28 kilometer norrut vid Umeälven.

Inskriptionen på monumentet lyder:

Att Dö För Vårt Land, Är Lefva För Vår Ära

De två små kanonerna är symboliskt riktade över Hörnån mot de ryska befästningarna. En ceremoni hålls regelbundet på årsdagen sedan 2009 för minnet av striden där Duncker stupade – sista gången Sverige och Finland stred som ett enat land.[31] Monumentet restes år 1874.[32]

Fiske[redigera | redigera wikitext]

Fiske administreras av Hörnåns FVO.[33]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”VISS-Vatteninformationssystem Sverige”. viss.lansstyrelsen.se. https://viss.lansstyrelsen.se/SearchResults.aspx?ViewType=0&q=H%C3%B6rn%C3%A5n&s=S%C3%B6k. Läst 8 oktober 2020. 
  2. ^ ”Sveriges huvudavrinningsområden”. SMHI. https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.26703!/karta-Sveriges_huvudavrinningsomr%C3%A5den.pdf. Läst 22 oktober 2020. 
  3. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris länk. ISBN 91-7229-020-X 
  4. ^ ”Norrbyskär”. www.umea.se. https://www.umea.se/umeakommun/kulturochfritid/idrottmotionochfriluftsliv/friluftslivochmotion/naturomraden/oar/norrbyskar.4.bbd1b101a585d7048000151475.html. Läst 12 augusti 2020. 
  5. ^ ”Örefjärden-Snöanskärgården”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/naturreservat/orefjarden-snoanskargarden.html. Läst 12 augusti 2020. 
  6. ^ ”Umeälvens delta”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/naturreservat/umealvens-delta.html. Läst 12 augusti 2020. 
  7. ^ ”Holmöarna”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/naturreservat/holmoarna.html. Läst 12 augusti 2020. 
  8. ^ ”Livet i havet”. www.havet.nu. https://www.havet.nu/livet/fakta/att-leva-i-havet. Läst 23 oktober 2020. 
  9. ^ [a b] ”Hörnåns naturreservat”. Länsstyrelsen Västerbotten. 30 oktober 2019. https://www.lansstyrelsen.se/download/18.6585fd516e4501062869d72/1574864779754/H%C3%B6rn%C3%A5n%20beslut%20o%20skpl%20webb.pdf. Läst 12 augusti 2020. 
  10. ^ ”Hörnåns dalgång”. Visit Nordmaling. https://visitnordmaling.se/guiden/hornans-dalgang/. Läst 12 augusti 2020. 
  11. ^ ”Långbergskullarna”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/naturreservat/langbergskullarna.html. Läst 12 augusti 2020. 
  12. ^ ”Skalberget, Nordmaling”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/naturreservat/skalberget-nordmaling.html. Läst 12 augusti 2020. 
  13. ^ ”Bjännberget”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/naturreservat/bjannberget.html. Läst 12 augusti 2020. 
  14. ^ ”Vattenflöde per år, månad och dag i m3/s”. SMHI. http://vattenweb.smhi.se/modelarea/basindownload/41580. Läst 20 september 2020. 
  15. ^ ”VISS-Vatteninformationssystem Sverige”. viss.lansstyrelsen.se. https://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA44135750. Läst 12 augusti 2020. 
  16. ^ ”30-års-minnet av Hörnefors sulfitfabrik”. Gunnar Engström. 18 februari 2012. http://www.becken.se/30-%C3%A5rsminnet%20av%20H%C3%B6rnefors%20sulfitfabrik.html. Läst 9 augusti 2020. 
  17. ^ ”Flottningslämningar i Västerbottens län - historisk översikt och kulturhistoriska värdekriterier”. Länsstyrelsen i Västerbottens län. 26 oktober 2006. https://www.lansstyrelsen.se/download/18.4a4eb7416faedec125353e4/1582203337946/Flottningsl%C3%A4mningar%20i%20V%C3%A4sterbottens%20l%C3%A4n.pdf. Läst 9 augusti 2020. 
  18. ^ Grennfelt, Peringe; Engleryd, Anna; Forsius, Martin; Hov, Øystein; Rodhe, Henning; Cowling, Ellis (2020-04-01). ”Acid rain and air pollution: 50 years of progress in environmental science and policy” (på engelska). Ambio 49 (4): sid. 849–864. doi:10.1007/s13280-019-01244-4. ISSN 1654-7209. PMID 31542884. PMC: PMC7028813. https://doi.org/10.1007/s13280-019-01244-4. Läst 24 oktober 2020. 
  19. ^ ”Försurning och kalkning av sjöar och vattendrag i Västerbottens län - Regional åtgärdsplan för 2019-2023”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/tjanster/publikationer/2017/forsurning-och-kalkning-av-sjoar-och-vattendrag-i-vasterbottens-lan---regional-atgardsplan-for-2019-2023.html. Läst 9 augusti 2020. 
  20. ^ ”Försurning och kalkning av sjöar och vattendrag i Västerbottens län - Åtgärdsplan 2019-2023”. Länsstyrelsen Västerbotten. 26 oktober 2020. https://www.lansstyrelsen.se/download/18.52ea1660172a20ba65c102fc/1593763769759/%C3%85tg%C3%A4rdsplan_V%C3%A4sterbottens%20l%C3%A4n_webb.pdf. Läst 12 augusti 2020. 
  21. ^ [a b] ”29 - Hörnån”. Länsstyrelsen Västerbotten. 3 juni 2019. https://www.lansstyrelsen.se/download/18.2e0f9f621636c8440272daeb/1528706697804/H%C3%B6rn%C3%A5n%20(Armsj%C3%B6b%C3%A4cken-H%C3%B6rn%C3%A5n).pdf. Läst 9 augusti 2020. 
  22. ^ ”AC004 Åtgärder dammar och utlägg lekgrus för laxartade fiskar inom Hörnåns avrinningsområde”. Länsstyrelsen Västerbotten. 26 februari 2020. https://www.lansstyrelsen.se/download/18.4a4eb7416faedec1253e1ef/1582707850177/Projektbeskrivning%20AC004.%20%C3%85tg%C3%A4rder%20dammar%20och%20utl%C3%A4gg%20lekgrus%20f%C3%B6r%20laxartade%20fiskar%20inom%20H%C3%B6rn%C3%A5ns%20avrinningsomr%C3%A5de.pdf. Läst 9 augusti 2020. 
  23. ^ ”HISTORISKA DAMMAR i våra levande sjöar och vattendrag”. Länsstyrelsen Västerbotten. 26 oktober 2008. https://www.lansstyrelsen.se/download/18.4a4eb7416faedec125353ab/1582202896917/Historiska%20dammar.pdf. Läst 12 augusti 2020. 
  24. ^ [a b] ”Statistik provfiske i vattendrag”. aquarapport.slu.se. http://aquarapport.slu.se/default.aspx?ID=6. Läst 6 september 2020. 
  25. ^ ”Harr i Bottniska viken - en kunskapssammanställning”. www.havochvatten.se. http://www.havochvatten.se/data-kartor-och-rapporter/rapporter-och-andra-publikationer/publikationer/2017-11-21-harr-i-bottniska-viken---en-kunskapssammanstallning.html. Läst 6 september 2020. 
  26. ^ ”Kronhjortsjakt”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/djur/jakt-och-vilt/kronhjortsjakt.html. Läst 6 september 2020. 
  27. ^ ”Utbredning och förekomst av Kron- och Dovhjort i Sverige”. Svenska Jägareförbundet. 26 oktober 2017. https://www.viltdata.se/wp-content/uploads/2017/04/Bilaga-kron-och-dov.pdf. Läst 14 september 2020. 
  28. ^ ”Artportalen”. www.artportalen.se. https://www.artportalen.se/. Läst 8 oktober 2020. 
  29. ^ ”KvarkenBats - Ostrobothnia Australis”. oa.fi. https://oa.fi/projekt/kvarkenbats/. Läst 6 september 2020. 
  30. ^ ”Inventering av fladdermöss i samband med detaljplanering av Hörneå, Umeå kommun.”. Graptolit ord & natur. 3 oktober 2018. http://www.fladdermus.net/wp-content/uploads/2019/04/Fladdermusinventering-H%C3%B6rnefors.pdf. Läst 14 september 2020. 
  31. ^ Hellgren, Emma. ”En minnesdag för Duncker”. www.vasterbottningen.se. https://www.vasterbottningen.se/vasterbottningen/en-minnesdag-for-duncker/repsge!ViHUvdhKeo8FsZTP8Q37A/. Läst 8 oktober 2020. 
  32. ^ Olofsson, Sven Ingemar (1964). Hörnefors Historia. sid. 38. Libris länk 
  33. ^ ”Hörnåns FVO”. Hörnåns FVO. https://hornansfiske.se/nyheter.html. Läst 15 september 2020. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]