Kummin

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kummin
Carum carvi - Köhler–s Medizinal-Pflanzen-172.jpg
Bild 172 från Franz Eugen Köhler:
Köhler's Medizinal-Planzen, 1897


  • A Kvist med flockar
    Lägg märke till de två nedåtriktade smala svepebladen i flocken till höger
  • B Övre del av växten

Delbild 10 i svag förstoring, övriga delbilder starkt förstorade

  • 1, 2 Ännu ej helt utslagna blommor, sett från olika håll
  • 3 Helt utslagen blomma
  • 4 Kronblad
  • 5 Ståndaremärken
  • 6 Pollenkorn
  • 7 Pistill med två märken
  • 8 Pistill, uppskuren på längden
  • 9 Pistillens fruktämne, uppskuret på tvären
    Jämför med moget fruktpar, delbild 13
  • 10 Delflock med omogna frukter
  • 11 Frukter, hänger ihop parvis
  • 12 Frukter, uppskurna på längden
  • 13 Fruktpar, uppskurna på tvären
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningAraliaordningen
Apiales
FamiljFlockblommiga växter
Apiaceae
SläkteKumminsläktet
Carum
ArtKummin
C. carvi
Vetenskapligt namn
§ Carum carvi
AuktorL., 1753
Synonymer
  • Apium carvi (L.) Crantz, 1787
          (Baseonym)
  • Bunium carvi (L.) M.Bieb., 1808
  • Carum aromaticum Salisb., 1796
  • Carum decussatum Gilib., 1782
  • Carum gracile Lindl., 1835
  • Carum officinale Gray
  • Carum rosellum Woronow, 1933
  • Carum velenovskyi Rohlena, 1903
  • Carvi careum Bubani, 1899
  • Falcaria carvifolia C.A.Mey.
  • Foeniculum carvi (L.) Link, 1821
  • Karos carvi Nieuwl. & Lunell, 1916
  • Lagoecia cuminoides (L), 1753
         Soy.-Will.
  • Ligusticum carvi (L.) Roth, 1788
  • Pimpinella carvi Jess., 1879
  • Selinum carvi E.H.L.Krause, 1904
  • Seseli carum Lam., 1795 Isonym
  • Seseli carum Scop., 1771 nom. illeg.
  • Seseli carvi Lam., 1795
  • Sium carum F.H.Wigg.
  • Sium carvi Bernh., 1800
  • Hitta fler artiklar om växter med

    Kummin (Carum carvi), även kallad brödkummin, är en flerårig växt inom familjen flockblommiga växter.

    Kummin har en mycket lång historia och kan spåras tillbaka till sumererna, som kallade kryddan gamun.[1]

    Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

    Dubbel flock

    Växten blir mellan 25 och 60 centimeter hög och blommar från maj till juli,[2] med flockar bestående av 5 till 16 strålar, med eller utan svepeblad. Stjälken är kal, ihålig, strimmig och grenig. Bladen är avlånga och är två- eller trefalt flikiga med linjära ljusgröna flikar. Bladen är kummindoftande då de mosas. Övre stjälkblad har en bred hinnlik slida och flikar vid basen.

    Habitat[redigera | redigera wikitext]

    Habitat (lokal, lokalitet eller fyndort) för kummin finns över hela Norden, vilket innebär i stort sett hela Finland, nästan hela Sverige (utom norra Norrland), hela Norge (upp till 1 200 m ö h), hela Danmark och vissa områden på Island och Färöarna.

    Förekommer i tempererade områden i Nordafrika och stora delar av Asien.

    Utbredningskartor[redigera | redigera wikitext]

    Biotop[redigera | redigera wikitext]

    En vanlig biotop (typ av omgivning) för kummin är öppen mark, såsom betesmark, vägrenar, gårdar och banvallar, sällan odlad.

    Bygdemål[redigera | redigera wikitext]

    Kummin kan på olika bygdemål och språk ha benämningar enligt tabellen nedan.

    Namn Trakt Förklaring

    Brödkummin [3]
    Komjan
    Kummel

    Comino En ö i Malta På ön växer mycket kummin, därav både öns namn och de lokala namnen på växten. Eventuellt mer besläktat med Cuminum cyminum, spiskummin. Måhända etymologiskt påverkat av spanska comino, som betyder just kummin.
    Kemmuna

    Kummåraisbliommä Dalarna (Älvdalen) [4]

    Användning[redigera | redigera wikitext]

    De torkade frukterna (ofta felaktigt benämnda frön) används som krydda till exempelvis bröd, korv[2], ost[5] och soppor. De används också för smaksättning av kryddat brännvin[2] (akvavit).

    Färggrant dragerade kumminfrukter förekommer som godsak.

    Medicinsk användning[redigera | redigera wikitext]

    Kumminfrukter används inom folkmedicinen främst som stomakicum och karminativum, d v s magstärkande, samt mot väderspänningar.

    Användning av kumminolja, i kombinatione med andra örter, är relativt utbrett i Europa och USA, inte bara som medel mot förkylningar, utan även som ett blodrenande medel, främst mot parasiter. Använd växtdel är torkade frukter.[6]

    Homeopatin behandlar sjukdomar med torkade kumminfrukter, de kallas där Caru.

    Dålig andedräkt kan avhjälpas genom att man tuggar på torra kumminfrukter.[7]

    Innehåll [8][redigera | redigera wikitext]

    100 g torkade frukter har energi 1 393 kJ (333 kcal)
    (1 tesked = 2,1 g; 1 matsked = 6,7 g)

    Ämne Mängd RDIb)

    Kolhydrat 49,9 g
      därav sockerarter 0,64g
    Kostfiber 38 g
    Protein 19,97 g
    Fett (totalt), därav 14,59g
        enkelomättad fettsyra 7,125 g
        fleromättad fettsyra 3,272 g
        mättad fettsyra 620 mg
    Vatten 9,87 g
    Aska 5,87 g
    Glutaminsyra, C5H9NO4 3,169 g
    Aspartinsyra, C4H7NO4 2,084 g
    Kalium 1,351 g
    Glycin 1,322 g
    Arginin 1,252 g
    Leucin 1,218 g
    Valin 1,037 g
    Lysin 1,031 g
    Serin 946 mg
    Prolin 917 mg
    Alanin 914 mg
    Fenylalanin 867 mg
    Isoleucin 826 mg
    Treonin 756 mg
    Kalcium 689 mg
    Tyrosin 642 mg
    Fosfor 568 mg
    Histidin 555 mg
    Metionin 361 mg
    Cystin 329 mg
    Magnesium 258 mg
    Tryptofan 244 mg
    Kolin 24,7 mg
    Askorbinsyra (C-vitamin) 21 mg
    Natrium 17 mg
    Järn 16,23 mg
    Zink 5,5 mg
    Niacin (B3-vitamin) 3,606 mg 16 mg
    Alfatokoferol (E-vitamin) 2,5 mg 12 mg
    Mangan 1,3 mg
    Koppar 910 μg
    Lutein + zeaxantin 454 μg
    Tiamin (B1-vitamin) 383 μg
    Riboflavin (B2-vitamin) 379 μg
    Pyridoxin (B6-vitamin) 360 μg 1,4 mg
    Beta-karoten 206 μg
    Lykopen 20 μg
    Retinol (A-vitamin) 18
    (referensvärde)
    μg
        A-vitamin 363 IUa)
    β-kryptoxantin 16 μg
    Selen 12,1 μg
    Folsyra (B9-vitamin) 10 μg 200 μg
    Alfakaroten 8 μg
    ––––––––––––

    a) 1 IU motsvarar den biologiska ekvivalenten av 0,3 μg retinol = 0,6 μg beta-karoten
    b) Rekommenderat dagligt intag enligt Livsmedelsverket

    Förväxlingkryddor[redigera | redigera wikitext]

    Kummin skall inte förväxlas med spiskummin (Cuminum cyminum), vars smak är helt annorlunda, även om båda kan användas i exempelvis kryddost. Det förekommer att spiskummin felaktigt kallas kummin, till exempel i recept. En orsak till att sådan förväxling ibland sker är att det engelska namnet för spiskummin är cumin. Vanlig kummin heter caraway på engelska. Även franskans cumin, spanskans comino och nederländska komijn skall översättas som spiskummin, medan tyskans Kümmel (Wiesenkümmel) tyska recept är lika med vanlig kummin.

    Den ej närmare besläktade ranunkelväxten Nigella sativa kallas svartkummin (kalonji) på svenska, särskilt som krydda.

    Bilder[redigera | redigera wikitext]

    Se även[redigera | redigera wikitext]

    Källor[redigera | redigera wikitext]

    1. ^ Anton Deimel, Orientalia Old Series 13 (1924) 330.
    2. ^ [a b c] ”kummin - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kummin. Läst 3 juli 2018. 
    3. ^ Johan Wilhelm Palmstruch, Svensk Botanik, andra bandet, Stockholm 1803. Tillgänglig på Archive.org
    4. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 364 [1]
    5. ^ ”kummin - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/kummin. Läst 3 juli 2018. 
    6. ^ Raimo Heino, Våra läkande växter – En naturlig väg till ett friskare liv, PRISMA 2001.
    7. ^ Christine Grey-Wilson & Jill Coombs: Kryddväxter & läkeörter, Norstedts Förlag AB, Stockholm 1997, ISBN 91-1-970571-9
    8. ^ USDA FoodData Central/Spices, caraway seed (2005)

    Externa länkar[redigera | redigera wikitext]