Kuusjoki
Kuusjoki | ||
Före detta kommun | ||
|
||
Land | ![]() | |
---|---|---|
Landskap | Egentliga Finland | |
Län | Västra Finlands län | |
Centralort | Kuusjoki kyrkoby | |
Area | 122,73 km² (2008-01-01)[1] | |
- land | 122,54 km²[1] | |
- vatten | 0,19 km²[1] | |
Folkmängd | 1 723 (2008-12-31)[2] | |
Befolkningstäthet | 14,1 invånare/km² | |
Kommunkod | 308 | |
Språk (2007)[3] | ||
- Finska: | 98,79 % | |
- Svenska: | 0,35 % | |
- Övriga: | 0,86 % | |
Upphörd | 2009 | |
Ny kommun | Salo | |
Kuusjoki var en kommun i landskapet Egentliga Finland i Finland. Kommunen hade 1 723 invånare (2008),[2] på en yta av 122,73 km².[1] Kuusjoki tillhörde först Åbo coh Björneborgs län och senare Västra Finlands län.
Den 1 januari 2009 förenades Kuusjoki jämte Bjärnå, Finby, Halikko, Kiikala, Kisko, Muurla, S:t Bertils och Suomusjärvi med Salo stad.[4] Kuusjoki var enspråkigt finskt. Kommunens slogan var "Ihmisen kokoinen kunta" (En kommun i människans storlek).[5]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Natur
[redigera | redigera wikitext]Till sin naturmiljö är Kuusjoki en lerslätt, som på sina ställen bryts av moränbackar med berggrund i kärnan. Variation i landskapet skapas av de grunda floddalarna och några mossar, där Kuusjoki å, en biflod till Halikko å, samt dess största biflod Viepjoki å har skurit in i leran. I norr, vid gränsen till Somero, löper ett oregelbundet åsområde som vid gränsen mellan Kuusjoki, Koskis och Somero breder ut sig till grus- och sandformationen Kerkolannummi.
Här finns Kuusjokis enda sjöar, varav den största är Nummijärvi på gränsen till Somero – en 14 hektar stor, djup, klarvattensjö utan avrinning.[6]
Byar
[redigera | redigera wikitext]Hämäläis (finska: Hämäläinen), Impola, Kanunki, Kurkela, Kuttila, Kuusjoenperä, Pappilankylä, Raatala och Diskarla (finska: Tiskarla).[7]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Historiskt sett har Kuusjokis område formats av de byar i Uskela kyrksocken, som grundades under medeltiden och låg längs Halikko ås källflod Kuusjoki å, till skillnad från övriga byar i Uskela, som främst låg vid Uskela å och dess käll- och biflöden.[8]
Dessa byar hörde från början till Uskela församling och dess kapellförsamling S:t Bertils, som grundades någon gång i början av 1400-talet.[8]
Kuusjoki blev senast år 1699 ett prediko-område inom S:t Bertils kapellförsamling. År 1822 blev Kuusjoki en predikoförsamling med ett eget bönehus, men utan egen präst.[8]
När S:t Bertils kommun grundades 1867 och S:t Bertils blev en självständig kyrksocken 1869, var Kuusjoki först en del av S:t Bertils kommun och fortsatte kyrkligt som en predikoförsamling inom S:t Bertils församling.[8]
Kuusjoki blev en självständig kommun och kapellförsamling inom S:t Bertils på valborgsmässoafton 1886. År 1913 blev Kuusjoki även en självständig kyrksocken.[8]
Kuusjokis tid som självständig kommun varade alltså i drygt 122 år, och som självständig församling i drygt 95 år.[8]
Den 1 januari 2009 slogs Kuusjoki samman med nio andra kommuner till en ny kommun, varpå dåvarande Salo stad, Halikko kommun, Kuusjoki kommun, S:t Bertils kommun, Muurla kommun, Bjärnå kommun, Finby kommun, Kisko kommun, Kiikala kommun och Suomusjärvi kommun upplöstes. Istället grundades en ny kommun omfattande dessa områden, som tog i bruk namnet Salo och beteckningen stad.[8]
Kultur
[redigera | redigera wikitext]Utbildning
[redigera | redigera wikitext]Den nya skolan i Kuusjoki färdigställdes 30 oktober 2009 och invigdes i början av 2010. Samtidigt lades gamla skolor så som Kurkela, Raatala och Ylikulma skolor ner.[9]
Sevärdheter
[redigera | redigera wikitext]- Kuusjoki kyrka från 1823
- Kuusjoki sockenmagasin från 1927
- Iloniemi glasbruk
- Kaupinlinna fornborg
- Nummijärvi badstrand
Kuusjoki sockenmagasin
Välkända personer från Kuusjoki
[redigera | redigera wikitext]- Erik Blomberg, filmregissör, bodde i Kuusjoki
- Aku Korvenoja, lantbruksråd och riksdagsledamot, född i Kuusjoki
- Jalmari Kulmala, riksdagsledamot
- Kalle Kulmala, riksdagsledamot
- Evert Alexander Louhi, författare, född 2.9.1883 i Kuusjoki. Verk: The Delaware Finns (Humanity Press, 1925) och New York Nights (Humanity Press, 1941)
- Wilma Murto, stavhoppare
- Aulis Oja, historiker
- Harri Pystynen, serietecknare, bodde i Kuusjoki
- Minna Vehmasto-Sulander, höjdhoppare
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från finskspråkiga Wikipedia.


Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]Wikimedia Commons har media som rör Kuusjoki.
|
|