Kvarg

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Tysk ostkaka gjord på kvarg.

Kvarg (även stavat kvark) är färskost[1] av surmjölk koagulerad med mjölksyrabakterier, till skillnad från keso, som är färskost av vanlig söt skummjölk men också koagulerad med mjölksyrabakterie. Kvarg liknar keso, men har slät och krämig konsistens och syrligare smak.

Kvarg framställs av mjölk som mjölksyras, vilket får till följd att de fasta beståndsdelarna kan skiljas ut från de flytande. Den flytande delen, vasslen, får rinna av genom en silduk och vid industriell tillverkning centrifugeras massan. Därefter passeras massan genom silar. Den önskade fetthalten uppnås genom tillsats av grädde.

Kvarg har höga halter av proteiner, kalcium och fosfat. Fosfatet minskar kalciumupptagningen i kroppen.[källa behövs] Det finns inte några vetenskapliga belägg för att kvarg förbättrar magens mikroflora. På senare år har kvarg slagit igenom som ett magert men proteinrikt livsmedel, populärt i olika idrottsdieter.

Kvarg förbättras inte genom lagring utan har begränsad hållbarhet - cirka 2 veckor i kylskåpstemperatur.

I Tyskland och de baltiska länderna används kvarg traditionellt till exempel i ostkaka, i matlagning, såser, i bakning och som smörgåspålägg. I Sverige lanserades kvarg i handeln av Arla 1985, under varumärkesbenämningen kesella.[2] Det blev vanligt att använda det vid bakning av lussekatter.[2] Det är vanligt att kvarg sötas och smaksätts med saft, sylt eller vanilj, t.ex. till dessert.

Det finns kvarg med olika fetthalter. I Estland används kvarg med olika fetthalter i bageri/konditori istället för grädde.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”kvarg - Uppslagsverk - NE.se” (på sv). www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kvarg. Läst 31 oktober 2018. 
  2. ^ [a b] Maggie Strömberg (6 december 2013). ”Kvargkriget”. Fokus. http://www.fokus.se/2013/12/kvargkriget/. Läst 4 juli 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]