Kvarg
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2016-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Kvarg (även stavat kvark) är färskost av surmjölk koagulerad med mjölksyrabakterier, till skillnad från keso, som är färskost av vanlig söt skummjölk men också koagulerad med mjölksyrabakterie. Kvarg liknar keso, men har slät och krämig konsistens och syrligare smak.
Kvarg framställs av mjölk som mjölksyras, vilket får till följd att de fasta beståndsdelarna kan skiljas ut från de flytande. Den flytande delen, vasslen, får rinna av genom en silduk och vid industriell tillverkning centrifugeras massan. Därefter passeras massan genom silar. Den önskade fetthalten uppnås genom tillsats av grädde.
Kvarg har höga halter av proteiner, kalcium och fosfat. Fosfatet minskar kalciumupptagningen i kroppen.[källa behövs] Det finns inte några vetenskapliga belägg för att kvarg förbättrar magens mikroflora. På senare år har kvarg slagit igenom som ett magert men proteinrikt livsmedel, populärt i olika idrottsdieter.
Kvarg förbättras inte genom lagring utan har begränsad hållbarhet - cirka 2 veckor i kylskåpstemperatur.
I Tyskland och de baltiska länderna används kvarg traditionellt till exempel i ostkaka, i matlagning, såser, i bakning och som smörgåspålägg. I Sverige lanserades kvarg i handeln av Arla 1985, under varumärkesbenämningen kesella.[1] Det blev vanligt att använda det vid bakning av lussekatter.[1] Det är vanligt att kvarg sötas och smaksätts med saft, sylt eller vanilj, t.ex. till dessert.
Det finns kvarg med olika fetthalter. I Estland används kvarg med 0,25 % fett i bageri/konditori istället för grädde.
Källor
Noter
- ^ [a b] Maggie Strömberg (6 december 2013). ”Kvargkriget”. Fokus. http://www.fokus.se/2013/12/kvargkriget/. Läst 4 juli 2016.
Externa länkar
| |||||||||||||||||||||||
