Lista över fridlysta djur, växter och svampar i Norden

Lägg till länkar
Från Wikipedia

Detta är en lista över fridlysta djur, växter och svampar i Norden (Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige). Listan är skriven i alfabetisk ordning och är en sammanfattning av upptäckta arter (alternativt släkte eller familj om art-namn inte är tillgängligt) av organismer vilka för närvarande är fridlysta (antingen lokalt, nationellt, eller över hela världen) inom Nordens nuvarande och dåtida gränser. Fridlysning sker både på nationell och regional nivå (länsvis). Följande lista innehåller djurarter som åtnjuter mer eller mindre fullständigt skydd i Sverige enligt miljöbalken (NFS 1999:12). Vilda fåglar och däggdjur är i Sverige fredade enligt jaktlagen (SFS 1987:259) och jaktförordningen (SFS 1987:905). För några arter råder jakttid vissa tider på året.

Djur[redigera | redigera wikitext]

Blötdjur[redigera | redigera wikitext]

Följande lista innehåller arter som skyddas genom förordningen om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen (SFS 1994:1716).

Art Vanligt namn Utbredning Kommentar Bild
Margaritifera margaritifera Flodpärlmussla Sverige Flodpärlmusslan är ett fridlyst sötvattenlevande blötdjur som tillhör klassen musslor. Den lever i rinnande, kalkfattiga och klara vatten.
Unio crassus Tjockskalig Målarmussla Sverige I Sverige förekommer den tjockskaliga målarmusslan i fyra mindre områden, östra Skåne, nordöstra Småland och Östergötland, norra Uppland och södra Dalarna.

Däggdjur[redigera | redigera wikitext]

Art Vanligt namn Utbredning Kommentar Bild
Ovibos moschatus Myskoxe Sverige, Norge, och Danmark. Svenska Naturvårdsverket anser inte att myskoxen tillhör den svenska faunan varför den inte är upptagen på rödlistan för hotade djurarter i Sverige. Dock har man godkänt en förvaltningsplan som ska vara lokalt förankrad.[1] Myskoxen är upptagen i artskyddsförordningen SFS 98:179 samt upptagen som kronans vilt och därmed fridlyst.[2] Myskoxarna i Sverige får inte störas och privatpersoner får inte gå närmre än 100 meter eftersom djuren är stresskänsliga.[3]

Fiskar[redigera | redigera wikitext]

Följande lista innehåller arter som skyddas genom förordningen om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen (SFS 1994:1716).

Art Vanligt namn Utbredning Kommentar Bild
Silurus glanis Mal Sverige Malen är en av världens största sötvattensfiskar med längdrekord på närmare fem meter. I Sverige är malen hotad på grund av miljöförändringar och population är begränsad till tre vattenområden i sydöstra delen av landet.

Groddjur[redigera | redigera wikitext]

Samtliga groddjur är i Norden helt fredade.

Stjärtgroddjur[redigera | redigera wikitext]

Art Vanligt namn Utbredning Kommentar Bild
Lissotriton vulgaris Mindre Vattensalamander, Liten Vattenödla, Skrattabborre Sverige, Norge, Danmark Den mindre vattensalamandern är fridlyst i Sverige – precis som alla ödlor, groddjur och ormar – men den räknas till de arter man får plocka upp och undersöka, om man inte skadar den. Ägg och yngel får insamlas för studium av deras utveckling, men färdigbildade djur måste återutsättas på de ställen där man först fångade dem.[4]

I Norge är den fridlyst under samma betingelser som i Sverige.

I Danmark och Finland är den också fridlyst under liknande regler som i Sverige och Norge, men här får även vuxna individer insamlas.[5]

Triturus cristatus Större Vattensalamander, Stor Vattenödla Sverige, Norge, Danmark Den större vattensalamandern är, i likhet med alla ödlor, grodor och ormar i Sverige fridlyst,[6] och varken ägg, yngel eller fullbildade djur får fångas, dödas, skadas eller flyttas. Arten hotas av igenväxning runt de naturliga vattensamlingarna, av utdikning och av inplantering av fisk och kräftor. Den har därför försvunnit från många platser där den tidigare funnits i Sverige. För att främja den svenska populationen har Naturvårdsverket och länsstyrelsen i Örebro län tagit fram ett åtgärdsprogram för arten.

Stjärtlösa groddjur[redigera | redigera wikitext]

Art Vanligt namn Utbredning Kommentar Bild
Bombina bombina Klockgroda Skåne (Sverige) Kategoriserades tidigare som utdöd omkring 1960 men en livskraftig population finns nu utplanterad i ett fåtal lokaler i Skåne sedan 1970- och 1980-talet.[7]
Bufo bufo Vanlig Padda Sverige, Norge, Danmark
Bufotes viridis / Pseudepidalea viridis / Bufo viridis Grönfläckig Padda Sverige, Danmark 2005 och 2010 Rödlistades den i Sverige som CR (akut hotad). Ett åtgärdsprogram togs därför av Naturvårdsverket. Sedan 2015 är paddan klassificerad som VU (sårbar).[8] I Danmark har populationen minskat med 95 % under perioden 1940–1995.[9] Åtgärder har vidtagits även i Danmark för att skydda arten, däribland på Samsø, Fyn, Sprogø och Lolland.[10] 1997 var paddan rödlistad som VU (sårbar) i Danmark, men 2003 omklassificerats den till LC (livskraftig).[11]
Epidalea calamita Strandpadda, Stinkpadda Sverige, Danmark I Sverige var strandpaddan upptagen på 2005 års Röda lista som starkt hotad[8] och i 2010 års rödlista som sårbar (VU).[12] I Sverige är den fridlyst och Artdatabanken uppskattar att det finns ungefär 10 000 individer i Sverige, på maximalt 100 lokaler.
Hyla arborea Lövgroda, Vanlig Lövgroda Sverige, Danmark I Sverige finns den endast i södra Skåne, och där endast sällsynt. Den dog ut i östra Skåne på 1940-talet. I Sydskåne har den gått framåt på senare år, och togs 2005 bort från svenska rödlistan. I dag (2006) beräknas populationen i Skåne vara omkring 30 000 par.[13]

I övriga Norden finns den endast i fem områden i Danmark; på Bornholm, på Fyn, på Als och i Sydostjylland.[14]

Pelophylax esculentus Ätlig Groda Sverige, Norge, Danmark I Danmark förekommer ätlig groda sällsynt och lokalt på Jylland, Fyn och Själland samt ett antal mindre öar, av vilka Bornholm är den största.[källa behövs] I Sverige har den ätliga grodan sitt starkaste fäste i sydvästra Skåne. Liksom övriga groddjur är även denna art fridlyst i Sverige.
Pelophylax lessonae Gölgroda Sverige, Norge, Danmark
Rana arvalis Åkergroda Sverige, Norge, Danmark I Norden är den allmän i Danmark, Finland och Sverige. I Danmark finns den överallt utom några öar, bland annat Bornholm. I Sverige saknas den bara i fjällkedjan och delar av Norrlands inland, och är ensam representant för släktet Rana på Gotland. I Norge finns den dock bara på ett fåtal lokaler på Sørlandet.[källa behövs] Som alla groddjur är åkergrodan enligt miljöbalken (NFS 1999:7) fridlyst i hela Sverige. Även i övriga Skandinavien är den på olika sätt skyddad.[källa behövs]
Rana temporaria Vanlig Groda Sverige, Norge, Danmark Grodan finns i större delen av Europa från norra Spanien till Uralbergen. Den förekommer också i nästan hela Skandinavien, men är ändock fridlyst i hela Skandinavien.

Insekter[redigera | redigera wikitext]

Art Vanligt namn Utbredning Kommentar Bild
Aeshna viridis Grön Mosaiktrollslända Sverige I Sverige är den fridlyst och finns sällsynt i vissa områden i de sydöstra delarna av landet, som Skåne och omkring Mälaren.
Carabus intricatus Bokskogslöpare Sverige Arten betraktas som sårbar i Sverige, Danmark och Tyskland.[källa behövs] I Storbritannien, där den troddes vara utdöd tills den återfanns 1994, är den klassificerad som "EN" (starkt hotad)[källa behövs]. Internationellt klassificerar IUCN den som "NT" (nära hotad).[källa behövs]
Coenonympha hero Brun Gräsfjäril Sverige I Norden finns den i stort sett enbart i Värmland och Dalarna, men har tidigare varit mer spridd både norr- och söderut i Sverige, samt att den även funnits i Danmark och södra Finland. Brun gräsfjäril är fridlyst i hela EU. Den är rödlistad i alla de länder i Europa där den förekommer eller har förekommit. I Sverige är den kategoriserad som Missgynnad (NT). Dess habitat är soliga ängar omgivna av skog och sådan miljö försvinner alltmer beroende på igenväxning och igenplantering.[källa behövs]
Dytiscus latissimus Bred Gulbrämad Dykare, Bredkantad Dykare Sverige
Euphydryas aurinia Väddnätfjäril, Ärenprisnätfjäril Sverige Fjärilens habitat, den miljö den lever i, är fuktigare ängsmarker där värdväxterna växer. Sedan 1970-talet har den typen av mark försvunnit mer och mer i västra Europa beroende på igenplantering och att boskapsbete på sådana ängar har minskat. Detta har medfört att väddnätfjärilen har minskat i antal och den är fridlyst i EU. Den är även upptagen på flera länders rödlistor, som Försvunnen (RE) i Belgien och Nederländerna, Hotad i Tyskland, Sällsynt i Finland samt Sårbar (VU) i Danmark och Sverige.[källa behövs]
Euphydryas maturna Boknätfjäril, Asknätfjäril Sverige Boknätfjärilen är från 1 januari 2000 fridlyst i hela landet, är uppsatt på lista över djurarter som åtnjuter mer eller mindre fullständigt skydd enligt miljöbalken (NFS 1999:12). Boknätfjärilen ingår i EU:s gemenskapslagstiftning (habitatdirektivet) som djurart av gemenskapsintresse, vilkas bevarande kräver noggrant skydd och att särskilda bevarandeområden utses.
Graphoderus bilineatus Bred Paljettdykare Sverige
Leucorrhinia albifrons Pudrad Kärrtrollslända Sverige
Leucorrhinia caudalis Bred Kärrtrollslända Sverige
Leucorrhinia pectoralis Citronfläckad Kärrtrollslända Sverige
Lucanus cervus Ekoxe Sverige
Maculinea arion Svartfläckig Blåvinge Sverige
Parnassius apollo Apollofjäril Sverige
Parnassius mnemosyne Mnemosynefjäril, Liten Apollofjäril Sverige Mnemosynefjärilen är i Sverige sällsynt och utrotningshotad, men finns bland annat i Medelpad, Uppland och Blekinge. Den är fridlyst inom EU och Sverige. För att försöka rädda arten i Sverige har ett åtgärdsprogram tagits fram av Naturvårdsverket. I delar av Finland har man planterat ut mnemosynefjäril för att försöka återskapa beståndet. I Danmark har arten dött ut.

Kräldjur[redigera | redigera wikitext]

Samtliga kräldjur är i Norden helt fredade.

Ormar[redigera | redigera wikitext]

Art Vanligt namn Utbredning Kommentar Bild
Coronella austriaca Hasselsnok Sverige, Norge, Danmark Hasselsnoken skyddas inom EU genom EU:s habitatdirektiv och Bernkonventionen. I Sverige är hasselsnoken fridlyst och upptagen på den nationella röda listan som sårbar (VU), på grund av vikande biotop och population.[8] Hasselsnoken kan förväxlas med huggorm och många exemplar mister livet då de dödas av människor på grund av denna förväxling, trots att hasselsnoken inte är giftig som huggormen och är helt ofarlig för människan.[15] Andra hot mot ormen är att den kan bli överkörd då den korsar vägar samt habitatförlust.[8]
Natrix natrix Snok, Vattensnok, Vanlig Snok Sverige, Norge, Danmark Liksom övriga grod- och kräldjur är snoken fridlyst i Sverige.
Natrix natrix gotlandica Gotlandssnok Gotland (Sverige) Gotlandssnoken är endemisk på Gotland samt på mindre öar i samma region som Lilla Karlsö och Gotska Sandön. Arten är upptagen på röda listan som nära hotad (NT).[16]
Vipera berus Huggorm Sverige, Norge, Danmark Undantag: Huggorm får i vissa fall flyttas – eller i undantagsfall dödas – om de påträffas på tomtmark. Huggormen är ej fridlyst i Finland.

Sköldpaddor[redigera | redigera wikitext]

Art Vanligt namn Utbredning Kommentar Bild
Emys orbicularis[17] Kärrsköldpadda Skåne, Östergötland och Öland (Sverige), och Danmark Anses ha dött ut i Sverige omkring 2 300 f.Kr. och i Danmark 700 f.Kr.[17] Levande kärrsköldpaddor har påträffats i modern tid i Skåne och Värmland.[18] Den är dock vanlig som husdjur i Sverige, så det kan gälla tamsköldpaddor.[19]
Dermochelys coriacea Havslädersköldpadda Skåne (Sverige), Norge och Själland (Danmark)

Ödlor[redigera | redigera wikitext]

Art Vanligt namn Utbredning Kommentar Bild
Anguis fragilis Kopparödla, Kopparorm, Ormslå Sverige, Norge, Danmark
Lacerta agilis Sandödla Sverige, Norge, Danmark
Zootoca vivipara / Lacerta vivipara Skogsödla Sverige, Norge, Danmark

Växter[redigera | redigera wikitext]

Nedan följer en punktlista över fridlysta växter i Sverige (eller någon del av Sverige) enligt Naturvårdsverket.[20][21][22]

Svampar[redigera | redigera wikitext]

Enligt naturvårdsverket[22] :

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”myskoxe.se: FAQ”. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304234629/http://www.myskoxe.se/faq/index.php. Läst 9 maj 2017. 
  2. ^ Besiktningsman William Lundin – privat sajt Arkiverad 19 november 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ Rogen Arkiverad 18 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ SFS 2007:845 §6 och §11 pdf-dokument, läst 2008-06-24
  5. ^ Kåre Fog, Adam Schmedes, Dorthe Rosenørn de Lasson 2001. Nordens padder og krybdyr s. 109 ISBN 87-12-02982-3
  6. ^ Svensk författningssamling – SFS 2007:845 §6 pdf-dokument, läst 12 januari 2008
  7. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151025112805/https://www.postkodlotteriet.se/Formanstagare/Vara-formanstagare/Formanstagarorganisation/Nordens-Ark.htm. Läst 12 februari 2016. 
  8. ^ [a b c d] Artdatatabankens faktablad (pdf)[död länk]
  9. ^ Åtgärdsprogram för bevarande av grönfläckig padda 2011–2016 Arkiverad 23 mars 2013 hämtat från the Wayback Machine. Naturvårdsverket 2010 Läst 26 juni 2015.
  10. ^ ”Grønbroget tudse” (på danska). Danska naturstyrelsen. Arkiverad från originalet den 19 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150719182440/http://naturstyrelsen.dk/naturbeskyttelse/artsleksikon/dyr/padder/froeer-og-tudser/groenbroget-tudse/. Läst 29 juni 2015. 
  11. ^ ”Den danske Rødliste – Padder” (på danska). Fagdatacenter for Biodiversitet og Terrestrisk Natur. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304214652/http://www2.dmu.dk/1_Om_DMU/2_Tvaer-funk/3_fdc_bio/projekter/redlist/gpdata.asp?ID=10&mode=default#up. Läst 29 juni 2015. 
  12. ^ Artdatabankens rödlista 2010
  13. ^ Nyström, Per; Stenberg, Marika (4 oktober 2006). ”Utvärdering av åtgärdsprogram för bevarande av lövgroda (Hyla arborea)” (pdf). Länsstyrelsen i Skåne län. Arkiverad från originalet den 6 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180106033905/http://www.lansstyrelsen.se/skane/SiteCollectionDocuments/sv/publikationer/2006/UtvarderingAGPLovgroda.pdf. Läst 14 januari 2009. 
  14. ^ Fog, Kåre; Schmedes, Adam; Rosenørn de Lasson, Dorthe Nordens padder og krybdyr sid. 150
  15. ^ Nordens padder og krybdyr Fog, Schmedes & Rosenørn de Lasson sid. 319
  16. ^ Artfakta - gotlandssnok, Artdatabanken, läst 23 september 2010.
  17. ^ [a b] Fog et al. (2001) sid:341
  18. ^ http://www.trelleborgsallehanda.se/trelleborg/article509817/Skoumlldpadda-hittad-vid-vaumlgkanten.html
  19. ^ ”Köttätande padda ute på vift i Värmland”. Expressen. 14 juni 2013. https://www.expressen.se/gt/kottatande-padda-ute-pa-vift-i-varmland/. 
  20. ^ ”Fridlysta orkidéer” (pdf). Naturvårdsverket. https://www.naturvardsverket.se/upload/var-natur/djur-och-vaxter/fridlyst/orkideer/artlista-fridlysta-orkideer.pdf. Läst 20 augusti 2019. 
  21. ^ ”Fridlysta blomväxter, ormbunkar, lummer-, fräken- och barrväxter” (pdf). Naturvårdsverket. Arkiverad från originalet den 27 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170327053624/https://www.naturvardsverket.se/upload/var-natur/djur-och-vaxter/fridlyst/fridlysta-blomvaxter/artlista-fridlysta-blomvaxter.pdf. Läst 20 augusti 2019. 
  22. ^ [a b] ”Fridlysta mossor, lavar, svampar och alger” (pdf). Naturvårdsverket. https://www.naturvardsverket.se/upload/var-natur/djur-och-vaxter/fridlyst/fridlysta-blomvaxter/artlista-alla-fridlysta-mossor-lavar-svampar-och-alger.pdf. Läst 20 augusti 2019. 

Heltäckande källor[redigera | redigera wikitext]

  • Naturvårdsverket: Artskyddsförordning SFS 2007:845 (PDF) Lista över alla i Sverige fridlysta växt- och djurarter, utfärdad den 8 november 2007. Läst 12 januari 2009.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lista_över_fridlysta_djur,_växter_och_svampar_i_Norden&oldid=54402126”