Magiska föremål i Harry Potter

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Denna artikel är en lista över fiktiva magiska föremål som förekommer i böckerna om Harry Potter:

Skrift[redigera | redigera wikitext]

Bokstäver och tecken[redigera | redigera wikitext]

Mörkrets märke[redigera | redigera wikitext]

Mörkrets märke var Lord Voldemorts symbol, som även användes av Dödsätarna. Märket visar en dödskalle med en orm som tunga. Den frammanas genom trollformeln Morsmordre.

Mörkrets märke frammanas av Dödsätare, då de dödat någon, ovanför platsen där mordet skett. En Dödsätare vid namn Gibbon frammanade märket över Hogwarts, den natten då Draco Malfoy ledde in en grupp Dödsätare till Hogwarts i Harry Potter och Halvblodsprinsen. Första gången märket syntes var i fjärde boken, under världsmästerskapen i quidditch. En grupp tidigare Dödsätare, ledda av Lucius Malfoy, firade efter matchen, och attackerade några Mugglare (alias människor utan magiska krafter) . De flydde när Barty Crouch Jr frammanade märket.

Mörkrets märke är även bränt på alla Dödsätares vänstra arm. Voldemort använder märket för att kalla till sig Dödsätare, genom att röra vid någons märke, som då börjar brännas och ändrar färg. Märkena på alla Dödsätarna bränner samtidigt, och de söker då upp Lord Voldemort.

Falska galleoner[redigera | redigera wikitext]

I Harry Potter och Fenixorden, lyckas Hermione Granger skapa några falska galleoner till alla medlemmar i Dumbledores Armé. Mynten visar då datumet och tiden för nästa möte, och uppdateras ständigt. Hermione berättade för Harry att hon fick idén från Mörkrets märke. Fred och George Weasley skapade en version av den här symbolen som en del i Weasleys vassa varor-affären i Diagongränden.

Ord i luften[redigera | redigera wikitext]

Häxor och trollkarlar kan skriva bokstäver och ord i luften med hjälp av sina trollstavar. Dumbledore skriver sångtexten till Hogwarts skolsång i första boken. I den andra boken skriver Tom Dolder Ego sum Lord Voldemort, ett anagram av Tom Gus Mervolo Dolder.

Verktyg[redigera | redigera wikitext]

Trollstavar är det viktigaste verktyget för trollkarlar och häxor. De hjälper trollkarlarna och häxorna att fokusera sin magi.

Avslöjare[redigera | redigera wikitext]

En avslöjare är ett föremål, som Hermione Granger använde i Harry Potter och Hemligheternas kammare då hon försökte ta reda på vad som stod i Tom Dolders dagbok. Den liknar ett klarrött suddgummi och eventuell text kan komma fram om avslöjaren gnuggas mot papper.

Snabbcitatpenna[redigera | redigera wikitext]

En snabbcitatpenna är en stenografisk penna som journalisten Rita Skeeter använder då hon intervjuar. Den skriver ner svaren på hennes frågor, men väldigt förvrängda. Hon använder den då hon intervjuar Harry i fjärde boken och filmen.

Illvrål[redigera | redigera wikitext]

Ett illvrål är ett rött brev, som ofta representerar obehag och/eller ilska från den som skickat brevet till mottagaren. Då ett illvrål öppnas, hörs sändarens röst varefter illvrålet förstör sig själv. Den som struntar i att öppna ett illvrål kan vänta sig att illvrålet exploderar och skriker ut sitt budskap i alla fall.

I den andra filmen visas ett illvrål, då Ron Weasley olagligt använt sin fars flygande bil. Neville Longbottom får ett från sin farmor Augusta efter att Sirius Black använde Nevilles lista över lösenord till Gryffindortornet. I fjärde boken får Hermione illvrål som skriker förolämpningar åt henne, efter ett bråk med Rita Skeeter. Dumbledore skickar ett illvrål till Petunia Dursley i Harry Potter och Fenixorden för att påminna henne om att Harry ska få stanna på Privet Drive, då Harrys morbror Vernon försöker att slänga ut honom efter Dementor-attacken.

Umbridges penna[redigera | redigera wikitext]

Umbridges penna. I Harry Potter och Fenixorden har Harry kvarsittning med läraren Dolores Umbridge vid flera tillfällen, och tvingas under dessa att skriva meningar ("Jag får inte tala osanning"). Harry blir inte fri förrän Umbridge tycker att budskapet sjunkit in. Istället för att låta Harry använda en vanlig penna, låter Umbridge Harry använda en speciell, ovanligt skarp, penna. Då man skriver med denna på papper, ristar den in orden på baksidan av handen, och använder blodet som bläck på papperet. Om pennan använts av samma person under en längre period kan det leda till permanenta ärr, vilket det också gör i Harrys fall. Lee Jordan råkade också ut för pennan under kvarsittning.

Mat och dryck[redigera | redigera wikitext]

Godis och sötsaker[redigera | redigera wikitext]

Bertie Botts Bönor I Alla Smaker[redigera | redigera wikitext]

Bertie Botts Bönor I Alla Smaker är mycket berömda trollkarlsgodisar. De är géléliknande bönor som finns i alla möjliga smaker, och de "vanliga" som beskrivits i böckerna är: karamell - choklad - kaffe - marmelad - pepparmint - jordgubb - kola De något mer ovanliga är: - vita bönor i tomatsås - curry - öronvax - gräs - lever - peppar - sardiner - spenat - groddar - inälvor - kräk. George Weasley påstår att han har fått en som smakar snorkråka. Fast man tror det finns fler smaker såklart.

Godisföretaget Jelly Belly producerar verkliga Bertie Botts Bönor I Alla Smaker. Bönorna finns att köpa i affärerna, och de "ovanliga" sorterna är: bacon - svartpeppar - jord - daggmask - öronvax - gräs - ruttet ägg - sardiner - spenat - kräk.

Chokladgrodor[redigera | redigera wikitext]

Chokladgrodorna är, såsom namnet säger, grodor i choklad. Chokladgrodor förpackas med ett chokladgrodekort, med en kort biografi över en berömd (i trollkarlsvärlden, ibland även i verkliga världen) trollkarl eller häxa. Bland de som hittills nämnts finns:

Agrippa
Alberic Grunnion
Albus Dumbledore
Bertie Bott
Cassandra Vablatskey
Crospin Conk
Druidess Cliodna
Felix Summerbee
Hengist of Woodcroft
Kirke
Merlin
Morgana
Nicholas Flamel
Paracelsus
Ptolemaios

J.K. Rowling har även avslöjat att Harry, Ron och Hermione också får figurera på korten i framtiden, och att Ron ser detta som en stor ära.[1]

Droobles Bästa Bubbelgum[redigera | redigera wikitext]

Droobles Bästa Bubbelgum fyller rummet med blåklocksfärgade bubblor, som håller sig i dagar i sträck utan att spricka.

Ismöss[redigera | redigera wikitext]

Ismöss får tänderna att gnissla och skallra.

Pepparmintspraliner i form av grodor[redigera | redigera wikitext]

Pepparmintspraliner i form av grodor hoppar runt i magen, på riktigt, hos den som äter dem.

Pyttesmå pepparbusar[redigera | redigera wikitext]

Pyttesmå pepparbusar får ätaren att bli en eldslukare.

Övriga sötsaker[redigera | redigera wikitext]

  • Mäktiga tandrensande mintstänger
  • Lakritsstavar
  • Fräsande tomtebrusbollar
  • Sköra fjäderpennor av sockervadd
  • Pumpapastejer
  • Kittelkakor
  • Smällkarameller
  • Surrande Smaskbin
  • Drobbols
  • Lakritsdamer

Dryck[redigera | redigera wikitext]

Trolldrycker bryggs i en kittel med magiska ingredienser. Den flytande vätskan i kitteln kan ha många olika effekter på den som dricker det, allt ifrån att bli starkare till skydd mot eld. Enligt den tidigare läraren i TrolldryckskonstHogwarts, Severus Snape, så är det "vätskor som smyger sig igenom mänskliga ådror och förhäxar förståndet, förleder sinnena" och "till och med korkar igen döden". Hur bra någon är i trolldryckskonst har ingenting att göra med hur bra man allmänt är inom magi, utan det handlar om att tillsätta den exakta mängden ingredienser i den exakta ordningen.

Amortentia[redigera | redigera wikitext]

Amortentia är den starkaste kärleksdrycken i världen. Den har ett typiskt pärlemorskimmer och ångan stiger upp i spiraler. Första gången man får se den är i Harry Potter och Halvblodsprinsen på lektionen i Trolldryckskonst, då en kittel full av den står på katedern, och bara Hermione Granger känner igen den. Det sägs att den har olika doft för oss alla, en doft som vi känner oss dragna till. Harry kände lukten av treacle tart (en brittisk dessert), doften av handtaget på en kvast och någonting blomstrande som han kanske hade känt doften av i Kråkboet, vilket vi senare får reda på har att göra med Ginny Weasley (möjligtvis en blomsterluktande parfym). Hermione känner lukten av nyklippt gräs, nytt pergament och någonting annat som hon inte vågade erkänna inför hela klassen (Rowling har i efterhand sagt att hon tror att det var Ron Weasleys hår hon kände doften av).

Levande död-brygden[redigera | redigera wikitext]

Den levande död-brygden görs genom att blanda valerianarötter med tillförsel av malörter. Den som dricker den levande död-brygden sätts i en mäktig sömn, som kan pågå under en obestämd tid, därav namnet. Trolldrycken nämns första gången av Snape under Harry Potters allra första Trolldryckskonstlektion i Harry Potter och de vises sten. Den spelar en viktig roll i den sjätte boken, där den är den första trolldrycken som bryggs i Horace Snigelhorns F.U.T.T.-examensklass, där det framgår att trolldrycken innehåller sopoforusbönor och valerianarötter. Då Harry gör trolldrycken, upptäcker Harry halvblodsprinsen, och börjar ta råd av denne. Harry vinner en flaska Felix Felicis då han gör den levande död-brygden, för att den är så bra.

Felix Felicis[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Felix Felicis

Felix Felicis är en tur-dryck. Om man dricker den blir man framgångsrik och tursam. Den ser ut som smält guld och det tar cirka 6 månader att framställa den. Den som dricker det upplever en känsla av att den alltid gör rätt, och elixiret verkat styra en. Om man dricker för mycket av den orsakar den yrsel och farlig självsäkerhet. Det är förbjudet att använda Felix Felicis i samband med sport eller examensprov.

I den sjätte boken ger Horace Snigelhorn en liten flaska Felix Felicis som ett pris för den som gör den bästa Levande död-brygden. Harry vinner, tack vare det som halvblodsprinsen skrivit i textboken. Drycken används ofta i samband med anti-Voldemorthändelser, och den användes aldrig före quidditchmatchen, då Harry lurade Ron att han faktiskt hade druckit den, för att stärka Rons självförtroende. Ron klarade sig därefter bra i quidditchmatchen.

Fridsdrogen[redigera | redigera wikitext]

Fridsdrogen är en dryck som stillar oro. Den kännetecknas av en glittrande silverånga, och tar ungefär en och en halv timme att tillreda. Den är mycket komplicerad, och om man gör fel kan drycken försänka målet i djup sömn. Drycken förekommer i Harry Potter och Fenixorden under årets första trolldryckslektion.

Kärleksdryck[redigera | redigera wikitext]

Kärleksdrycker ger en extrem romantisk besatthet istället för ren kärlek, eftersom kärlek inte går att framställas onaturligt. Kärleksdrycker kan döljas i mat och dryck, och de blir starkare ju längre tid de tas. Det finns olika klass på dem. Fred och George Weasley skickar dem i parfymflaskor och hostmedicinflaskor som en del av sin uggleleveransservice. Den starkaste kärleksdrycken är Amortentia, och den ses första gången i Harry Potter och Halvblodsprinsen på lektionen i Trolldryckskonst, då en kittel full av den står på katedern, och bara Hermione Granger känner igen den. Drycken luktar olika för alla, och det luktar alltid som någonting vi tycker om. Brygdens effekt beror på hur attraktiv den som ger drycken är (åtminstone bröderna Weasleys kärleksdryck) och offrets kroppsvikt.

Mandragorans återställande koncept[redigera | redigera wikitext]

Mandragorans återställande koncept återställer en förstenad person. Löven från Mandragoraplantan används, och är basen i motgiftet. Brygden är en av Professor Lockmans påhittade färdigheter. Pomona Sprout använder brygden för att återuppliva de som förstenats av basilisk i den andra boken.

Polyjuice-elixir[redigera | redigera wikitext]

Polyjuice-elixiret är en dryck som gör så att den som dricker det förvandlas till en annan person under en timmas tid. Trolldrycken står med i boken De kraftigast värkande elixiren, som finns på den Avskilda bokavdelningen.

Den sista biten i elixiret är en bit (hårstrån är vanligast) av personen man vill förvandlas till. Helst ska man inte tillsätta hårstrån från icke-mänskliga varelser, eftersom man då inte förvandlas tillbaka till människa igen. För att bli ett djur bör man istället bli en animagus.

Elixiret har använts:

Veritaserum[redigera | redigera wikitext]

Veritaserum är en dryck utan färg och doft, och några droppar gör att den som dricker det berättar sina innersta hemligheter. Namnet kommer från latin av veritas 'sanning' och serum 'blodvatten'. Albus Dumbledore använde det på Barty Crouch Jr i den fjärde boken för att fråga ut honom om vad han hade gjort. Det användes också av Dolores Umbridge då hon försökte få Harry Potter att tala om för henne var Albus Dumbledore och Sirius Black befann sig. Harry Potter drack dock inte av teet som hon lagt Veritaserum i, så hennes försök misslyckades. Dessutom hade Severus Snape inte gett henne riktigt Veritaserum, så Harry Potter hade ändå kunnat ljuga. I fjärde boken hotar Snape att droppa ner elixiret i Harrys pumpasaft, efter den andra uppgiften.

Dock är Veritaserum inte helt säkert. Trollkarlar och häxor kan till exempel använda ocklumenering mot dess effekt eller förvandla drycken till något annat. Det gör att en trollkarl eller häxa kan låtsas få i sig det och sedan ändå ljuga. [2]

Wolfsbanetrolldryck[redigera | redigera wikitext]

Wolfsbanetrolldrycken (på svenska Stormhattselixiret)är en nyligen (runt 1990) uppfunnen trolldryck, som dricks av varulvar veckan innan de ska förvandlas vid fullmåne, och varulvarna kan då klara sig under fullmånen, utan att tappa kontrollen över sig själv. Den beskrivs som en illasmakande trolldryck, och socker gör den oanvändbar. Den är mycket svår att framställa, och Severus Snape är den enda på Hogwarts som kunde brygga den under Remus Lupins tid på Hogwarts. Lupin behöver trolldrycken för att kunna kontrollera sig själv då han förvandlas till en varulv. Trolldrycken uppfanns av Marcus Belbys farbror/morbror Damocles. Damocles hade Horace Snigelhorn som lärare i Trolldryckskonst. Det är okänt huruvida trolldrycken faktiskt har plantan wolfsbane som bas över huvud taget.

Övriga trolldrycker[redigera | redigera wikitext]

  • En trolldryck som används av Harry för att komma förbi de svarta lågorna i den första boken för att komma till stenen.
  • En trolldryck som används av Hermione för att komma förbi de lila lågorna i den första boken för att komma tillbaka till slottet och skicka en uggla till Dumbledore.
  • En trolldryck med ett okänt namn som botar bölder. Den nämns av Snape under den allra första Trolldryckskonstlektionen.
  • En trolldryck i Harry Potter och halvblodsprinsen som orsakar Dumbledore fruktansvärd smärta.
  • Avsvällningsdos: Motgift mot det som svällösningen gör. Då Harry avfyrade en Filibusters fyverkeripjäs i Snapes fängelsehåla och den landade i Goyles kittel skvätte svällösningen ut i klassrummet, och flera kroppsdelar svällde upp. Snape gav då en avsvällningsdos till alla som träffats, och Hermione kunde stjäla ingredienser ur Snapes skåp till Polyjuice-elixiret.
  • Babblingsdryck: Får den som dricker det att tala en massa struntprat. Nämnd av Snape i den femte boken.
  • Ett elixir för att framställa Eufori: Denna gula trolldryck gör den som dricker det väldigt lycklig. Trolldrycken sågs första gången i Harry Potter och halvblodsprinsen. Horace Snigelhorn berömmer Harry då han tillsatt en liten kvist pepparmynta, för att motverka de enstaka bieffekterna av överdrivet sjungande och nypande i näsan.
  • Fredsdryck: Ger den som dricker en tillfredsställande känsla av välbehag, men i stora mängder kan den försätta den som dricker i djup sömn. Det är en mycket svår dryck att framställa, och används ofta inför G.E.T.- och F.U.T.T.-examen, för att hjälpa utbrända elever.
  • Förvirringsdryck: Trolldryck med okända effekter, men kanske en dryck som gör den som dricker sårbar för bedrägeri. Harry blir underkänd av Snape då han inte kan klara av att göra den i Harry Potter och fången från Azkaban.
  • Föråldringselixir: Gör den som dricker det äldre. Det är inte helt klart om elixiret faktiskt gör en äldre, eller om man bara verkar äldre. Ett par droppar föråldrar en ett par månader. Elixiret fungerar inte mot åldersdetektorer såsom Dumbledores ålderslinje i Harry Potter och den flammande bägaren.
  • Glömskedryck: En trollryck med okänd effekt, men som namnet antyger så hindrar eller stärker den minnet. Drycken användes av Snape som examensprov i den första boken.
  • Hicklösning: Botar hicka. Först sedd i Harry Potter och halvblodsprinsen.
  • Hårtillväxtdryck: En trolldryck, nämnd av Ron Weasley i den andra boken, som innehåller flera råttsvansar.
  • Krympningsdryck: Först sedd i Harry Potter och fången från Azkaban, och den får en att åldras bakänges. Nevilles padda Trevor blev till en grodlarv.
  • Skeleto-väx: En Trolldryck som får ben i kroppen att växa ut. Madam Pomfrey ger den till Harry i Harry Potter och Hemligheternas kammare, efter att Lockman trollat bort benen efter en quidditchmatch. Då den som dricker redan har alla benen kan drycken förstora dem. Draco Malfoy säger det i Harry Potter och den flammande bägaren, då han säger att han alltid trott att Hagrids ovanligt stora omfång berodde på att han svalt en flaska Skeleto-väx som barn.
  • Styrkedryck: Gör den som dricker starkare. Först nämnd i Harry Potter och Fenixorden.
  • Svällösning: Får kroppsdelar som kommer i kontakt med trolldrycken att svälla. Under det andra året, då Hermione stjäl ingredienser från Snapes skåp bryggs denna trolldrycken. Harry och Ron kastar en Filibuster-fyverkeripjäs i Goyles kittel, och det gör att flera kroppsdelar på elever sväller upp, vilket håller Snape upptagen. Det ger Hermione tillräckligt med tid för att komma undan.
  • Sömndryck: Använd i Harry Potter och Hemligheternas kammare för att söva Vincent Crabbe och Gregory Goyle så att Harry och Ron kunde stjäla deras hår och skor.
  • Upp-peppningsdryck: Botar vanlig förkylning. Percy Weasley gav den till Ginny i Harry Potter och Hemligheternas kammare. Det ryker i flera timmar efteråt ur öronen på personen som druckit.

Övriga drycker[redigera | redigera wikitext]

  • Honungsöl (butterbeer) är en godisdricka med smak av kola och vanilj.
  • Pumpajuice/pumpasaft. Troligen den vanligaste drycken i trollkarlsvärlden.
  • Eldwhisky. Varm dryck, kan bränna i halsen
  • Mjöd - den som säljs på "Tre kvastar" hos madam Rosmerta är förmodligen den bästa

Transport[redigera | redigera wikitext]

Det bör noteras att det vanligaste transportmedlet i Trollkarlsvärlden är spöktransferens.

Flampulver[redigera | redigera wikitext]

  • Den ursprungliga texten, eller delar av texten, till denna artikel kommer från artikeln flampulver

Flampulver är ett magiskt pulver som kastas in i en brasa i en spis som är kopplad till flampulvernätverket. Därpå går personen som vill förflytta sig in i elden och säger högt och tydligt vart den vill förflytta sig. Flampulvret uppfanns av Ignatia Wildsmith. Flampulver kan även användas för kommunikation, då en trollkarl eller häxa sitter på knä framför elden och sticker in huvudet i elden, och säger var den andra personen finns. Huvudet dyker då upp i den andras brasa, och det går att kommunicera.

I den andra boken åker familjen Weasley och handlar i Diagongränden. De tar sig dit med flampulver. Harry skall också ta sig dit men talar inte tillräckligt tydligt då han säger "Diagongränden", och han hamnar istället hos Borgin och Burkes i Svartvändargränden. I den fjärde boken använder Arthur Weasley sina kontakter på Trolldomsministeriet för att få familjen Dursleys brasa tillfälligt ansluten till flampulvernätverket, dock utan vetskapen om att brasan murats igen. Sirius Black använder nätverket för att kommunicera med Harry senare i samma bok. I den femte boken sätter Harry sig själv i en väldigt riskabel situation då han kommunicerar med Sirius trots att den vidriga Dolores Umbridge bevakar samtliga brasor på Hogwarts.

Flygande mattor[redigera | redigera wikitext]

Flygande mattor är en variant av ett transportmedel i trollkarlsvärlden, men de är illegala i England. De är ofta tillverkade i Mellanöstern. Det får plats fler trollkarlar och häxor på flygande mattor än på kvastar, och de är mer bekväma att sitta på.

En gång i tiden var flygande mattor tillåtna i England, men de anses numera vara illegala. Arthur Weasley var involverad i denna lagstiftning eftersom han arbetade på den avdelningen i Trolldomsministeriet. Förbudet är troligen förhållandevis nytt.

Flyttnycklar[redigera | redigera wikitext]

Flyttnycklar nämns första gången i Harry Potter och den flammande bägaren. Då ett föremål utsatts för en Portus-förtrollning, transporterar en flyttnyckel en person då den rör vid flyttnyckeln till en bestämd ort. Det är även möjligt att den transporterar till en ort vid en bestämd tid, oavsett om någon rör vid den.

Enligt Harry orsakar förflyttandet med flyttnycklar ett ryck vid naveln. Sedan kastas resenären på marken, men några som använt flyytnycklar förut (som Cedric Diggory, Arthur Weasley, och Amos Diggory) kan landa stående på fötterna.

I Harry Potter och den flammande bägaren gjorde Barty Crouch Jr. (förklädd till Alastor Moody) den magiska trekampspokalen till en flyttnyckel, så att den som rörde vid den skulle föras till Voldemort utanför Dolderhuset. Harry och Cedric fördes till Voldemort, där dödsätaren Peter Pettigrew mördade Cedric med Avada Kedavra. Harry lyckades rymma tillbaka igen med hjälp av flyttnyckeln, när han använde en locka-till-sig-besvärjelse.

Bortförtrollningsskåp[redigera | redigera wikitext]

Ett Bortförtrållningsskåp (försvinnandeskåp) är ett skåp, vilket kan användas som transportmedel för den som går in i det. Ett sådant skåp fanns på Hogwarts i Vid-behov-rummet. Det skåpet var trasigt men lagades av Draco Malfoy. I början av den sjätte boken ses han i Borgin och Burkes, och vill ha ett likadant föremål av någonting, men det framgår just då dock inte vad. Han ber även Borgin att laga ett föremål. Det är möjligt att försvinnandeskåpet gick sönder i den andra boken, då Peeves välter det över Argus Filchs kontor som avledande.

Försvinnandeskåpet nämns flera gånger i de tidiga böckerna, såsom när Nästan huvudlöse Nick ber Peeves att välta det (och kanske ta sönder det) ovanför Filchs kontor, för att hjälpa Harry att komma undan den nedsmutsning av slottet som han beskylls för. I Harry Potter och Fenixorden puttar Fred och George Weasley in Slytherineleven Montague i skåpet, för att han orättvist försökte ta bort poäng från Gryffindor. Det var på grund av Montague som Malfoy fick kännedom om försvinnandeskåpet, och han lagade det så att det fungerade som en magisk portal. Portalen fungerar senare för att få in DödsätareHogwarts.

Hogwartsexpressen[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Hogwartsexpressen

Hogwartsexpressen är ett tåg som går mellan London och trollkarlsbyn Hogsmeade. Tåget startar på King's Cross, plattform 9¾, som är osynlig för Mugglare. Ingången är vid pelaren mellan plattform 9 och 10.

Nattbussen[redigera | redigera wikitext]

Nattbussen är en starkt förtrollad lila buss med tre våningar som transporterar trollkarlar och häxor.

Bussen kör runt och plockar upp de trollkarlar som behöver transport i Storbritannien, och kör dem sedan till platsen de vill till utan någon egentlig tabell som följes. Den dundrar fram genom städerna (Mugglarna kan inte se den) och får allting som kommer i dess väg att hoppa åt sidan istället för att köra runt om. Vid långa distanser gör bussen ett 160 kilometershopp, vilket orsakar skakningar och höga pangande ljud, troligtvis likt transferens. Under dagarna är bussen försedd med stolar, som under nattetid byts ut mot sängar.

Nattbussen utnyttjas främst av de som inte kan eller vill använda sig av annan typ av transport. Skakandet gör resan mycket okomfortabel. Jämfört med verkliga bussar är Nattbussen otroligt snabb, men trots det mycket långsammare än flampulver eller transferens. Det är billigt att åka med bussen, som då Harry endast betalade elva siklar för att resa från Little Whinging till Diagongränden.

Bussens chaufför är Ernie Prang, och konduktören heter Stan Shunpike. De medverkar tillsammans med bussen första gången i Harry Potter och fången från Azkaban, då bussen plockar upp Harry Potter då han rymt hemifrån. I Harry Potter och Fenixorden åker Harry på nattbussen med några vänner och några medlemmar i Fenixorden.

I filmen Harry Potter och fången från Azkaban fanns förutom Stan och Ernie ett talande skrumpet huvud, vars röst gavs av Lenny Henry.

Kvastar[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Flygkvastar i Harry Potter

Kvastar används som transportmedel åt häxor och trollkarlar eller för den några sporter, till exempel den populära sporten Quidditch. Det finns flera olika märken, till exempel Nimbus 2000, Nimbus 2001, Kometen, Spyflugan, Rensoparen och den hittills bästa kvasten av alla: Åskviggen.

Tidvändare[redigera | redigera wikitext]

Tidvändare gör det möjligt för trollkarlar och häxor att resa i tiden.

Hermione Granger fick en tidvändare av Professor McGonagall i Harry Potter och fången från Azkaban, så hon skulle kunna hinna med alla sina lektioner. Hermione fick inte lov att berätta för någon, inte ens för Harry eller Ron, även då de misstänkte att någonting undanhölls dem, sedan hon ibland varit på två platser samtidigt och dykt upp och försvunnit på märkliga vis och vid underliga tillfällen. I slutet av boken låter Hermione Harry få reda på hemligheten, då de använder tidvändaren för att rädda Sirius Black och Vingfåle.

Hermiones tidvändare var som ett timglas i en kedja, vilken bärs runt halsen. Timglaset skulle vridas i samma antal varv som antalet timmar användaren ville ta sig bakåt i tiden. Resenären transporteras då tillbaka till den platsen där denne fanns vid det tillfället den hamnar i. Ett stort antal tidvändare förvaras på Trolldomsministeriet, men i Harry Potter och Fenixorden förstörs de då Dumbledores Armé, Dödsätarna och Fenixorden duellerar om profetian.

Horrokrux[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Horrokrux

En horrokrux (engelska: horcrux) är i den fiktiva Harry Potter-världen ett föremål där en person har lagt en del av sin själ, i syfte att bli odödlig. Förstörs en horrokrux finns ens själ alltså fortfarande kvar bland de levande och även om den inte är fullständig överlever man. Den första horrokruxen skapades av Herpo den Vidrige, samma person som skapat den första basilisken.[3]

För att skapa en horrokrux måste man utföra "en akt av ren ondska", man måste mörda någon vilket delar själen. Horrokruxer räknas som svart magi och det enda som går att finna om dem i Hogwarts skolbibliotek är ett stycke i boken "Afskyvärd ock ondskefull magi"; "Om horrokruxer, den ondaste av alla magiska uppfinningar, skola vi ej tala ock ej heller gifva några anvisningar".

De enda horrokruxerna som blivit utförligt beskrivna är de som är skapade av Voldemort, vilka är:

Spel och sporter[redigera | redigera wikitext]

Quidditch[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Quidditch

För att spela quidditch behöver man flera olika försmål, de mest betydande är flygkvastar. Det finns ett antal bollar, däribland den gyllene kvicken. Den gylleene kvicken flyger okontrollerat runt, och spelet tar inte slut förrän ena lagets sökare fångat den. Det finns två dunkare, vars huvuduppgift är att bli slagna av Slagmännens träklubbor, för att kasta av spelare i det motsatta laget ned på marken. Klonken är den bollen som skall kastas genom målringarna. Den faller extra långsamt, och är extra lätt att fånga.

Gobstenar[redigera | redigera wikitext]

Gobstenar är ett av många magiska spel som spelas av unga trollkarlar och häxor, tillsammans med trollkarlsschack och chokladgrodor. Gobstenar liknar i spelsätt Boule som spelas av mugglare, förutom att när man spelar med gobstenar delar sig klotet och en illaluktande dimma lägger sig över motståndarends ansikte då de förlorar en poäng. Elever på Hogwarts ses spela med gobstenar genom hela bokserien och det finns även en gobstens-klubb på skolan.

Självblandande kortlek[redigera | redigera wikitext]

En självblandande kortlek finns utspridd i Ron Weasleys rum i Kråkboet i Harry Potter och Hemligheternas kammare.

Trollkarlsschack[redigera | redigera wikitext]

Trollkarlsschack är en version av schack som spelas med små pjäser som påminner om verkligt schack, utom att pjäserna rör på sig. Spelarna säger till pjäserna hur de ska flytta sig, och pjäserna gör som de blir tillsagda. Pjäserna attackerar varandra när de tar en av de andra pjäserna, ofta genom att dela den andra pjäsen i två delar.

Ron Weasley har en uppsättning som han fått av sin farbror Bilius. Harry spelar först med pjäser som han lånat av Seamus Finnigan. Eftersom Seamus pjäser inte riktigt litar på Harry så käbblar dom väldigt mycket med honom och ger honom "goda" råd. Harry får sedan en egen uppsättning under sin första jul på Hogwarts. Mot slutet av den första boken försätter sig Ron, Harry och Hermione i ett trollkarlschack, vars storlek är gigantiskt och pjäserna stora som fullvuxna människor. De riskerar sina liv då pjäserna dödar varandra så fort de tar en annan pjäs.

Magiska föremål på Hogwarts[redigera | redigera wikitext]

  • Erisedspegeln, i den svenska översättningen av Harry Potter och Dödsrelikerna omdöpt till Mörd-spegeln, är en mystisk spegel, som upptäcktes av Harry i en korridor på Hogwarts i Harry Potter och de vises sten. Runt kanten står inskriptionen "Erised stra ehru oyt ube cafru oyt on wohsi", vilket läst baklänges blir "I show not your face but your hearts desire", vilket betyder "Jag visar inte ditt ansikte utan ditt hjärtas önskan". Enligt Albus Dumbledore visar spegeln ingenting annat än hjärtats allra innersta och djupaste önskan.
    • Harry Potter ser sina föräldrar, såväl som en massa andra släktingar.
    • Ron Weasley ser sig själv som Förste ordningsman och Quidditchkapten, med Quidditchpokalen i handen (en önskan att bli lika framgångsrik som storebröderna).
    • Albus Dumbledore ser hela sin familj levande igen. [4]Dock påstår han till Harry att han ser sig själv framför spegeln med ett par sockor.
    • Professor Quirrell ser sig själv lämna De vises sten till Voldemort.

Spegeln flyttas senare till korridoren på tredje våningen, och är den sista delen i skyddet mot De vises sten. Dumbledore gömde stenen inuti spegeln. Han kastade en förhäxning över spegeln, så att bara någon som ville finna stenen, men inte använda den, skulle kunna komma åt den. Alla andra skulle se sig själv med stenen, och livselixiret eller hur stenen gör om metall till guld, istället för att bara se stenen.

Dumbledore berättar att folk har tynat bort framför spegeln, och att man inte ska fastna vid sina drömmar och glömma att leva. Han ber därför Harry att inte återvända eller leta efter spegeln.

Sedan den första boken har spegeln inte medverkat i serierna.

Erisedspegeln är även ett kapitel i Harry Potter och de vises sten. Se Erised-spegeln
  • Den flammande bägaren används för att välja vilka elever som skall representera de olika skolorna i den magiska trekampen, och är en enväldig domare. Det är okänt om bägaren har någon annan magisk egenskap, mer än det som Alastor Moody (Barty Crouch Jr) sade om att den flammande bägaren är ett mycket mäktigt magiskt föremål som är svårt att lura, sålänge inte en stark Confundusförtrollning sker.

Kartan är först ett stycke vanligt pergament, men då användaren säger "Jag svär högtidligt att jag har något rackartyg i kikarn", så börjar bläckstreck dras och en karta över Hogwarts (inklusive hemliga vägar ur skolan) samt små prickar med namn på samtliga personer som rör sig i takt med att personerna förflyttar sig. Det enda rummet som kartan inte visar är Vid-behov-rummet. Att det inte kunde ses på kartan upptäcktes av Harry då han letade efter Draco Malfoy, men inte kunde hitta honom på kartan eftersom han var i Vid-behov-rummet. En anledning till att det inte fanns med kanske är att James och hans kompisar kanske inte hittde Vid-behov-rummet under sin tid på skolan.

Kartan gavs till Harry av Fred och George Weasley, som fann den i Argus Filchs kontor. Den är med första gången i Harry Potter och fången från Azkaban, och har sedan varit med i resten av böckerna.

I Harry Potter och fången från Azkaban hittar Professor Snape kartan i Harrys ägo, och försöker avslöja dess hemligheter. Kartan svarade genom att förolämpa honom. Remus Lupin anländer, och påstår att han ska undersöka den, och tar den med sig. Senare ger han tillbaka kartan till Harry. Kartan återspeglar skaparnas personligheter, ungefär som Sorteringshatten återspeglar Hogwarts grundares personligheter. Snape fortsätter att tro att kartan innehåller mörk magi, sedan han känt igen smeknamnen på sina gamla klasskamrater, vilka han avskydde. Den visade Harry att Peter Pettigrew var på plats, men han såg honom inte. Peter visade sig vara Ron's råtta Scabbers.

  • Porträtten på Hogwarts och i trollkarlsvärlden kan röra sig, och de är bland andra:

Den Tjocka Damen: Porträttet utanför Gryffindors sällskapsrum som tar emot lösenorden. Phineas Nigells Black: Porträtt på gammal rektor på Dumbledores kontor. Kan gå mellan sitt porträtt där och på Grimmaldiplan 12. Var släkt med Sirius Black. Mrs Black: Ett porträtt med gardiner av Sirius mor, skriker saker som "Smutskallar, Smutsiga halvblod och Motbjudande blodsförrädare". Armando Dippet: Ett porträtt av gammal rektor som sitter på Dumbledores kontor.

Huvudartikel: Porträtt i Harry Potter
  • Sorteringshatten är en uråldrig meningsfull artefakt som används på Hogwarts, då förstaårseleverna skall sorteras in i Elevhemmen. Varje ny elev skall sorteras till antingen Gryffindor, Hufflepuff, Ravenclaw eller Slytherin. Under festmåltiden under den första kvällen på Hogwarts, kallas förstaårseleverna upp, efter en lista, på vilken efternamnen står i alfabetisk ordning. De får hatten påsatt på sina huvud, en efter en, samtidigt som de sitter på en trebent stol. Hatten ropar ut vilket elevhem eleven ska tilldelas, efter några ögonblicks tid. Tiden kan variera i längd, från upp till en minut till mindre än en sekund. Hatten talar tyst med eleven som sorteras.

Sorteringshatten tillhörde från början Godric Gryffindor, en av de fyra grundarna av Hogwarts. När hans liv började närma sig slutet slet Gryffindor av sig sin hatt och förvandlade den och därmed blev den magiska sorteringshatten född.

Sorteringshatten börjar alltid sorteringen med att sjunga en sång om hur den sorterar eleverna till de olika elevhemmen och sen sorterar den eleverna till de olika elevhemmen. Det sägs att då den inte sorterar hittar den på en ny sång till nästa sortering och sången varierar i längd och innehåll. I Harry Potter och Fenixorden och Harry Potter och Halvblodsprinsen sjunger den sånger som förmedlar budskap till eleverna, budskap om att hålla ihop och vara starka mot yttre fiender.

I Harry Potter och Hemligheternas kammare spelar hatten en viktig roll då Harry kämpar mot Tom Dolder i hemligheternas kammare. Harry lyckas trolla fram ett gammalt svärd ur hatten. Svärdet tillhörde, liksom hatten, en gång Godric Gryffindor, och de är de enda kända klenoderna som tillhört honom.

J.K. Rowling har på sin officiella hemsida avslöjat att hatten inte är en horrokrux.

Sorteringshatten är även ett kapitel i Harry Potter och de vises sten. Se Sorteringshatten

Andra föremål[redigera | redigera wikitext]

  • En fiendespegel är en sorts spegel, vilken visar ägarens fiender. Alastor Moody ägde en sådan spegel, då han (Barty Crouch Jr) undervisade på Hogwarts i den fjärde boken. Ju tydligare fienderna syns, desto närmre är de. Om man ser deras ögonvitor så står dom rakt bakom en. Som de flesta mörka föremål, kan de bli lurade, som nämns av Harry Potter under det första mötet med Dumbledores Armé.
  • Fotografier
Se: Fotografier
  • Gubraitiansk eld nämndes först i det tjugonde kapitlet i den femte boken. Hagrid och Olympe Maxime gav en kvist med gubraitiansk (evig) eld till gurgen (jättarnas ledare) under sitt uppdrag för Fenixorden. Den eviga elden kan aldrig slockna, och det är endast mycket skickliga trollkarlar och häxor som kan framställa dem. Namnet på den gubraitianska elden kan komma från skotsk gaeliska, där "gu bràth" betyder "föralltid".

Trollkarlen Eric (sitter vid entrén på Trolldomsministeriet) använder en hemlighetssensor åt Ministeriet för att kontrollera att ingen som går in där ljuger.

I den sjätte boken använder Argus Filch hemlighetssensorer för att kontrollera alla elever som går in och ut ur Hogwarts, sedan säkerhetsrutinerna stärkts med tanke på Voldemort. Ron Weasley tyckte att det var märkligt att Filch kontrollerade alla elever (i jakt på föremål som togs ut ur skolan), och att det bara var bra så länge förbjudna föremål togs ut från skolan. Filch verkade inte hålla med, och gav Ron ett par extra stötar med hemlighetssensorn. Senare förklarar Hermione att hemlighetssensorer kan upptäcka förhäxningar, förtrollningar och besvärjelser, men inte kärleksdrycker.

  • En Minnsallt är en liten, klar kula som blir röd då användaren glömt bort någonting. Tyvärr berättar den inte vad som glömts bort. Den mycket glömske Neville Longbottom får en Minnsallt i Harry Potter och de vises sten av sin farmor Augusta men tappar bort den efter ett tag. De är förbjudna under G.E.T.-proven.
  • Ett minnesåll är en slags skål där man kan förvara minnen i. Harry Potter upptäckte minnessållet under sitt fjärde år när han väntade på Albus Dumbledore på hans kontor. Dumbledore förklarade då hur det fungerade. Albus Dumbledore och Severus Snape har ett var, eller så lånade Severus Snape minnessållet från Albus Dumbledore i Harry Potter och Fenixorden när Harry Potter ser det på Snapes kontor och även upplevde ett minne i det. Harry Potter har flera gånger upplevt minnen när han dök ner i Dumbledores minnessåll i Harry Potter och den flammande bägaren och Harry Potter och Halvblodsprinsen. Innehållet i ett minnesåll ser ut som en gasliknande substans eller virvlande vatten. Det är inte bara trollkarlar och häxor som kan använda ett minnessåll, även minst en husalf, Hokey, har gjort det och lämnat minnet till Dumbledore för att han ville gå igenom minnen om Lord Voldemort innan han blev världens ondaste trollkarl.

Slow motion och reprisfunktionerna gör dock bara att händelserna spelas upp inuti kikaren, medan matchen fortsätter i realtid, vilket innebär att man kan blanda ihop eller missa vad som faktiskt händer.

Omnikikare nämns aldrig mer, men de borde fungera som vanlig kikare också.

  • En osynlighetsmantel gör bäraren osynlig. Harry Potter ärvde en från sin far, som lämnade den hos Albus Dumbledore kort innan han dog. Genom historierna om Harry Potter använder Harry manteln för att snoka runt på sin skola. Manteln är dessutom tillräckligt stor för att Ron och Hermione också ska få plats, även om det blir svårare sedan de växer efter hand.

Hittills kända ägare:

Osynlighetsmantlar kan ses rakt igenom av till exempel Dementorer, Alastor Moody (på grund av hans magiska öga) och möjligtvis av Mrs Norris, Argus Filchs katt. Det är därför omöjligt att gömma sig för dem under en sådan mantel. Dock kan alla använda trollformeln "Homenum Revelio" som avslöjar all mänsklig närvaro.

Anledningen till att Albus Dumbledore hade James Potters manteln i Harry Potter och dödsrelikerna var att det var en av dödsrelikerna, och Dumbledore undersökte den mycket noga, då han länge eftersträvade att få alla tre relikerna i sin ägo.

  • Pengar
Huvudartikel: Pengar i Harry Potter

Snokoskop nämns första gången i Harry Potter och fången från Azkaban, då Ron Weasley ger ett snokoskop till Harry Potter i födelsedagspresent. Bill Weasley påstod att snokoskopet inte var tillförlitligt eftersom det lyste en hel kväll då familjen Weasley åt middag tillsammans i Egypten. Bill anade dock inte då att Fred och George hade lagt skalbaggar i hans soppa. När Harry hade fått ett snokoskop av Ron, verkar det inte fungera på Hogwarts, det snurrar nämligen hela tiden så Harry stoppar ner det i en gammal strumpa längst ner i kofferten. Harry insåg senare, att Scabbers, Rons råtta, hade varit med alla gångerna då snokoskopet hade snurrat, sedan Scabbers var en animagus vid namn Peter Pettigrew som jobbade för Voldemort, och att det alltså inte alls hade gått sönder.

  • En trollstav behövs för att utöva magi, men den är inte alltid ett måste. Det är svårare att utöva magi utan en trollstav, men skickliga trollkarlar och häxor kan klara av det. Då Harry provade ut sin trollstav var han tvungen att prova många innan han fann den rätta, eller som Mr Ollivander (trollstavsförsäljaren) sade, innan den rätta trollstaven fann Harry. En trollstav är gjord av trä och de har kärnor av olika magiska sammansättningar. Enhörningssvanshår, stjärtfjädrar från fenixfåglar, drakhjärtesträngar eller viliehår är exempel. Då en trollstav möter en annan trollstav med samma kärna, som då Harrys och Voldemorts trollstavar möttes i Harry Potter och den flammande bägaren, uppstår märkliga effekter, så kallad Priori Incantatem. Båda deras trollstavar hade stjärtfjädrar från fågeln Fawkes, Dumbledores fenixfågel.
  • Fläderstaven' (engelska: The Elder Wand) är en trollstav i Harry Potter som anses vara oövervinnerlig i dueller. Många tror att den inte finns utan att allting bara är en saga. Dumbledore har fläderstaven som sin egen trollstav i senare delen i sitt liv. När Voldemort vill bli oövervinnerlig stjäl han fläderstaven ur vita graven där Dumbledore ligger begravd. Det gör han lite före slaget om Hogwarts börjar. Voldemort tror då att fläderstaven är hans men det är det inte. Det är Malfoy som äger fläderstaven utan att han vet, för det är Malfoy som avväpnade Dumbledore natten då han dog. Men några veckor innan slaget om Hogwarts, avväpnade Harry Malfoy så att fläderstaven blev hans. Senare när Voldemort försöker döda Harry, vägrar fläderstaven döda Harry för att Harry är den rätta ägaren. Så fläderstaven dödar Voldemort istället. Efter striden reparerar Harry sin egen trollstav som var sönder och lägger fläderstaven tillbaka. Om Harry nu dör en naturlig död kommer fläderstavens makt att brytas.
  • Denna magiska spegel gör det möjligt att kontakta personer som äger en likadan spegel. Den används genom att hålla spegeln och säga namnet på den personen som har den andra spegeln. Då kommer man att se den andra personens ansikte i spegeln, och den andre personen ser ens eget ansikte. I den femte boken får Harry Potter en två-vägs spegel av Sirius Black, som brukade använda den för att kommunicera med James Potter när de gick på Hogwarts och hade straffkommendering. Harry Potter försöker använda den för att få tag i Sirius Black när han dött, men det fungerar inte, antagligen för att Sirius Black var död eller för att han inte hade med sig sin spegel när han dog. Senare i Harry Potter och dödsrelikerna så ser Harry ett öga i spegeln som han tror är Dumbledores öga.Det visar sig senare vara hans bror Aberforth Dumbledore som fått tag i spegeln.
  • Weasleyklockan är en fiktiv klocka som finns i familjen Weasleys hem, Kråkboet. Klockan har nio visare, en för varje medlem i familjen. Istället för att berätta vad klockan är, så berättar klockan var medlemmarna är. De kända visningsalternativen är:
    • Hemma
    • Skolan
    • På jobbet
    • Reser
    • På väg
    • Vilse
    • Sjukhus
    • Fängelse
    • Dödlig fara

Endast "dödlig fara" har en känd position på klockan, där talet tolv skulle ha varit. I de första fem böckerna visade alla visarna för de olika familjemedlemmarna olika positioner, men i den sjätte boken visade samtliga visare på "dödlig fara", utom då någon reser. Molly Weasley antog att då Voldemort återigen var tillbaka, var alla i dödlig fara.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Chat med J.K. Rowling
  2. ^ En "artikel" om det på J.K. Rowlings officiella hemsida
  3. ^ [a b] J.K. Rowling på Pottercast
  4. ^ Intervju med J. K. Rowling på hemsidan Bloomsbury.com
  5. ^ Valutaräknare på HP-Lexicon

Källor[redigera | redigera wikitext]


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia