Politik i Harry Potter

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Politikiska tolkningar är den konstaterade inverkan som Harry Potter-fiktionen medfört i samhällsdebatten. J.K. Rowlings böcker behandlar politiska teman såsom nazism och motståndet mot den. Rowling belyser även teman som korruption och den rättfärdighet hon anser innehas av dem som på olika sätt ingår i kampen mot regimen, både innan och efter den statskupp som iscensätts av Lord Voldemort och hans följare, de beryktade dödsätarna.

Enligt Inside Higher Ed finns i den amerikanska Library of Congress 21 volymer med kritik och tolkningar som berör Harry Potter-litteraturen. Minst sjutton doktorsavhandlingar och sju masteruppsatser (motsvarande magisterexamen) har blivit författade angående serien.[1] Det finns i USA också flera universitetskurser med Potter-serien i centrum, bland annat inom fältet statsvetenskap (engelska "Political Science").[2][3][4][5][6][7]

Time Magazine nämnde år 2007 de politiska och sociala aspekterna i Harry Potter vid deras utnämning av Årets person. Rowling placerades på tredje plats efter president Vladimir Putin och fd. vice president Al Gore.[8] Harry Potters sociala och politiska inflytande har jämförts med Harriet Beecher Stowes populära men kritikerrosade bok Onkel Toms stuga, vilken eldade på abolitionismrörelsen, vilket i sin tur ledde till det amerikanska inbördeskriget.[8][9]

Det amerikanska tidskriften Entertainment Weekly menade att den generation som växt upp efter 11 september-attackerna åtminstone delvis fått sina idéer om krig, om ledarskap, om farorna i att arbeta i grupp och om diktatorskap, om vikten av skilda åsikter och om hjältar och personliga offer, från Rowling och att synen på yttrandefrihet har influerats av Rowlings utmanande böcker.[10]

Rowlings har kommenterat frågan på följande sätt:

Potterböckerna är generellt en långvarig vädjan för tolerans och för ett slut på trångsyntheten (The Potter books in general are a prolonged argument for tolerance, a prolonged plea for an end to bigotry)
"J.K. Rowling's big fat mouth". Artikel på Sun-Sentinel.com oktober 2007

Rasism, nazism, och etnisk rensning[redigera | redigera wikitext]

Analytiker tolkar in en tydlig antirasistisk dimension i Rowlings böcker.[11][12][13] Den kommunistiska tidningen People's Weekly World i USA skriver att det finns stora likheter mellan Jessica Mitfords liv, som var en kommunist med en nazistisk familj. Sirius Black, som kommer från en "renblodig" familj är den enda som inte föraktar mugglarfödda i hela ätten.

Rowling bekräftade i en intervju med Keith Olbermann att likheterna mellan Lord Voldemort och Hitler delvis gjorts medvet.[14] I lanseringstouren för Harry Potter och dödsrelikerna (2007) uttalade sig Rowling om parallellerna till nazismen: Det var inte bara det. Jag tror man kan se likheter mellan Trolldomsministeriet innan det tas över, och andra regimer vi alla känner till och älskar. ("So yeah that follows a parallel to Nazism. It wasn't really exclusively that. I think you can see in the Ministry even before it's taken over, there are parallels to regimes we all know and love").[15] Precis innan berättade hon att Människor gillar att tänka på sig själva som stående över andra i samhällshierarkin, och om de inte kan vara stolta över sina åstadkommandet så kompenseras detta med en påhittad renhet, och deras position befästs av deras födslorätt. [1] People like to think themselves superior and that if they can pride themselves in nothing else they can pride themselves on perceived purity.[15]

Rowling skriver på sin hemsida att epiteten "pure-blood", "half-blood" och "muggle-born" (renblodig, halvblod och mugglarfödd) kan jämföras med de verkliga metoder och verktyg nazisterna använde för att definiera arier och vad som definierar en jude.[16]

Flaggan för partiet British Union of Fascists

Christopher Hitchens beskrev i en artikel i The New York Times hur ärret på Harrys panna är detsamma som logotypen Sir Oswald Mosley valde åt sitt parti British Union of Fascists, en samling framstående nazistsympatisörer under 19301940-talens Storbritannien.[17]

Under en intervju efter publiceringen av den avslutande boken fick Rowling en fråga angående metaforerna för etnisk rensning. Svaret blev "Jo, det är en politisk metafor. Men jag satt inte och tänkte 'Nu ska jag återskapa Nazityskland i trollkarlsvärlden'. Även om det finns många likheter med Nazityskland, så finns det också associationer med andra politiska situationer, så jag kan inte riktigt peka ut en".[18]

Det har dock även framförts synpunkter att bokserien är rasistisk, eftersom det varken på Hogwarts eller i övriga magi-världen nämns något om ramadan, diwali eller andra "okristna" högtider. Dessutom fanns det innan Harry Potter och dödsrelikerna inte det minsta spår av handikappade trollkarlar eller mugglare, och trapporna i Hogwarts är inte alls särskilt rullstolsvänliga. Dock verkar Ariana Dumbledore, som man får veta mer om i sjunde boken, ha fått någon sorts störning i sin ungdom och fått leva med den resten av sitt korta liv.[19]

Homosexualitet[redigera | redigera wikitext]

År 2007 ställde ett barn frågan huruvida Dumbledore hade något kärleksliv, och Rowling avslöjade att jag tänkte mig alltid Dumbledore som gay. Dumbledore blev kär i Grindelwald... Glöm inte att kärleken kan göra oss blinda. Han var väldigt dragen till en så intelligent person. Det var Dumbledores tragedi.[14]

Journalisten och debattören Bill O'Reilly tog avstånd mot avslöjandet om Dumbledores homosexualitet och undrade ifall det var en del av "the gay agenda" med "indoctrination of children". Han sade att J.K. Rowling är en provokatör.[20][21][22]

The South Florida Sun-Sentinels bokrecensent Chauncey Mabe anser att det var fel av Rowling att avslöja Dumbledores sexuella läggning, men gör tydligt att det inte är på grund av att Dumbledore inte är heterosexuell, utan för att en författare inte bör fortsätta prata och avslöja nya saker efter att böckerna är skrivna. Robin Berkowitz från samma tidning skrev "We don't need to know any of them to appreciate the books fully" och "Don't ask, don't spell", vilket är en referens till amerikanska militärens policy "Don't ask, don't tell".[23] Samma åsikter reflekteras också av Jeffrey Wiess i artikeln "Harry Potter and the author who wouldn't shut up" i The Dallas Morning News.[24]

Å andra sidan prisades Rowlings avslöjande i Associated Content med uttrycket "literary maturity" (ungefär: "litterär mognad"). Skribenten Chadd De Las Cascas resonerade främst ur en litterär ståndpunkt, och säger att Rowlings lojalitet till karaktärerna är ett enastående karaktärsdrag som han är glad att hon har.[25] Mark Harris från magasinet Entertainment Weekly skrev att det säkerligen inte var någon slump att hon gjorde en älskvärd mentor och lärare till gay, i en värld där homosexuella lärare ofta blir baktalade och som har en drastisk underrepresentation av homosexuella karaktärer i fiktiva verk, vilket är ett ohyfsat misslyckande av aktörer inom underhållningsindustrin, inklusive från homosexuella personer i branschen själva ("including the tremendous number of gay producers, writers, and executives who sacrifice their convictions so they don't look too strident or political.").[26] (Ungefär: "inkluderat det oerhört stora antalet homosexuella producenter, skribenter, författare och chefer som offrar sina övertygelser för att inte verka för högröstade eller politiska.")

Mike Thomas från Orlando Sentinel skrev att man vid närmare eftertanke redan tidigt borde ha förstått att Dumbledore var homosexuell och att detta faktum läckert förklarar hans beteende och hans relation med Grindelwald. Han anmärker också på Rowlings professionella sätt att beskriva en homosexuell karaktär, utan att märka ut honom.[27]

Enligt Reuters var Rowling förvånad över all uppmärksamhet som avslöjandet gav upphov till och avböjde att kommentera huruvida avslöjandet skulle kunna avskräcka människor som ogillar homosexualitet.[28] Reaktionerna från olika fan-webbplatser var nästan bara positiva, se till exempel The Leaky Cauldron[källa behövs].

Social aktivism[redigera | redigera wikitext]

Rowling har jobbat för Amnesty International. Ett exempel i Harry Potter-böckerna som går att peka på som ett sätt som hon ger uttryck för sin sociala aktivism är Hermione Grangers passion för att försöka rädda förtryckta husalfer, genom organisationen F-I-S-A, Föreningen för Ideellt Stöd åt Alferna.[29] SPEW, som föreningen heter på engelska[30], skulle kunna vara en parallell till det brittiska partiet Socialist Party of England and Wales, som också förespråkar bättre förhållanden för förtryckta arbetare, med samma akronym. Husalfen Dobby har också jämförts med advokaten Dobby Walker, som introducerade Rowlings förebild Jessica Mitford för det engelska kommunistpartiet. [31][32][33]

Hermione Granger framställs som en smått irriterande tjej som startar en kampanj för de förtryckta husalfernas frisläppning, med samma metoder som förekommer i den riktiga världen: flygblad, listor, pins och olika emblem. Hon fortsätter enträget med sin kampanj, trots att till och med hennes närmaste vänner ogillar det och det inte är särskilt uppskattat ens av de flesta husalfer. I Harry Potter och dödsrelikerna visar sig dock dessa insatser, tillsammans med Harrys vänlighet mot KrakeGrimmaldiplan 12, få husalferna på Hogwarts att delta i det slutgiltiga slaget mot Voldemort, och troligtvis gjort en hel del stora insatser under detta.

Michael Gerson på Washington Post beskriver den väldigt subversiva naturen i Harry Potter-böckerna gällande de bilder som böckerna ger angående döden.[källa behövs] Voldemort tror att döden måste bli besegrad, medan Harry accepterar att hans död är nödvändig, för kärlekens skull. Gerson föreslår också att denna bokserie om tolerans och kärlek också handlar om religion; och att många andra tror, "inte trots, utan på grund av tron, borde halvblod, varulvar och andra bli behandlade med vänlighet och rättvisa. Framför allt, troende människor är menade att älska, oavsett priset." (ungefärlig översättning).

I en intervju 1999 beskrev Joanna Carey från Guardian Unlimited att J.K. Rowling är precis lika kvick och subversiv som du kan förvänta dig. Rowling själv beskriver sin beundran för Jessica Mitford sedan 14 års ålder, hennes tid vid Exeter University, med "not quite the radical I planned", och fortsatte med att berätta om att senare böcker, speciellt fjärde boken, kommer att beröra Harrys hormoner, till skillnad från i serier som Fem-böckerna, Enid Blyton, där karaktären Julian befinner sig i förpuberteten genom hela serien. (Vid uttalandet hade bok två kommit ut.) Detta visade sig när boken kom ut i juli 2000 handla om hur Harry blir kär i Cho Chang, som redan har pojkvän, samtidigt som stora delar av skolan stöter ut Harry.

Subversiva och anarkistiska meddelanden[redigera | redigera wikitext]

James Morone, politisk vetenskapsprofessor på Brown University, skrev i den liberala månadstidningen The American Prospect år 2001 att "Magical headmaster Albus Dumbledore practically awards bonus points for breaking rules. Hogwarts School of Witchcraft and Wizardry is unruly, even slightly anarchic." Han pekar också ut andra ställen, såsom passagen i mitten på De vises sten där det står att Hermione "hade blivit lite mer avspänd när det gällde att bryta mot regler", och att "det gjorde henne mycket trevligare", samt att Rowlings subversiva och anarkistiska budskap framträder ännu mer när alla elever sjunger Hogwarts skolsång med samma text men alla med vitt skilda melodier.[34]

Referenser och källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Politics in Harry Potter, tidigare version.
  1. ^ Pottering Around Scott McLemee, Inside Higher Ed, 18 juli 2007
  2. ^ Academics succumb to Harry Potter fever Arkiverad 29 oktober 2007 hämtat från the Wayback Machine. The Telegraph, 20 juli 2007.
  3. ^ Harry casts a spell on students Arkiverad 29 oktober 2007 hämtat från the Wayback Machine. Edinburgh News, The Scotsman.
  4. ^ Babson professor makes Harry P. an academic star Artikel av Samantha Fields
  5. ^ "Wisdom of Harry Potter" author to offer fall college course Artikel på Hpana.com
  6. ^ Charlotte.com[död länk]
  7. ^ ”The World of Harry Potter”. Arkiverad från originalet den 29 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071029210740/http://www.telegraph.co.uk/portal/main.jhtml%3Bjsessionid%3DLN2KF0RIQ3ULPQFIQMGCFF4AVCBQUIV0?xml=%2Fportal%2F2007%2F07%2F20%2Fnosplit%2Fftpotter120.xml. Läst 14 juli 2007. 
  8. ^ [a b] Person of the Year, Time Magazine
  9. ^ Readers Of the World, Unite Arkiverad 24 december 2008 hämtat från the Wayback Machine. Metro Santa Cruz
  10. ^ The Top 25 Entertainers of the year Entertainment Weekly
  11. ^ Harry Potter and the Complicated Identity Politics Arkiverad 10 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine., The American Prospect
  12. ^ Hillary Nelson (2007). ”Rowling's message is pro-bravery, pro-freedom”. Concord Monitor. Arkiverad från originalet den 27 september 2007. https://web.archive.org/web/20070927214016/http://www.cmonitor.com/apps/pbcs.dll/article?AID=%2F20070729%2FREPOSITORY%2F707290356%2F1028%2FOPINION02. Läst 30 juli 2007. 
  13. ^ Teresa Albano (2007). ”A summer of reading, struggle and Harry”. People's Weekly World. Arkiverad från originalet den 8 september 2007. https://web.archive.org/web/20070908001016/http://www.pww.org/index.php/article/articleview/11419/1/382. Läst 8 augusti 2007. 
  14. ^ [a b] J.K. Rowling outs Dumbledore! Arkiverad 9 juli 2009 hämtat från the Wayback Machine., Entertainment Weekly
  15. ^ [a b] J. K. Rowling at Carnegie Hall Reveals Dumbledore is Gay; Neville Marries Hannah Abbott, and Much More, Intervju på Leaky Cauldron
  16. ^ Why are some people in the wizarding world (e.g., Harry) called 'half-blood' even though both their parents were magical? Arkiverad 27 oktober 2007 hämtat från the Wayback Machine. J.K. Rowlings officiella webbplats
  17. ^ Hitchens, Christopher. The Boy Who Lived, publicerad 12 augusti 2007.
  18. ^ Harry Potter: The final chapter Arkiverad 14 oktober 2007 hämtat från the Wayback Machine.. MSNBC. Hämtat 9 augusti 2007.
  19. ^ Rod Liddle, Hogwarts is a winner because boys will be sexist neocon boys, The Times, 12 juli 2007.
  20. ^ O’Reilly: J.K. Rowling Is A ‘Provocateur’ For ‘The Gay Agenda’ Of ‘Indoctrination’ Arkiverad 6 mars 2009 hämtat från the Wayback Machine., Think Progress
  21. ^ O’Reilly admits that ‘tolerance’ of gays bothers him Arkiverad 6 mars 2009 hämtat från the Wayback Machine., Think Progress
  22. ^ Bill "everybody's got to relax on all this gay stuff" O'Reilly keeps talking about J.K. Rowling's gay wizard Arkiverad 12 juni 2008 hämtat från the Wayback Machine., Media Matters
  23. ^ Don't ask, don't spell
  24. ^ Harry Potter and the author who wouldn't shut up, The Dallas Morning News
  25. ^ How Will Christians Respond to Dumbledore's Coming Out?, Associated Content
  26. ^ Dumbledore: A Lovely Outing, Entertainment Weekly
  27. ^ So Dumbledore is Gay Arkiverad 22 maj 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  28. ^ Dumbledore brave, brilliant - why not gay?, Reuters
  29. ^ Deirdre Donahue, 'Potter' inspires academic analysis, USA Today, 16 november 2001.
  30. ^ ”Society for the Promotion of Elfish Welfare” (på engelska). Harry Potter Wiki. https://harrypotter.fandom.com/wiki/Society_for_the_Promotion_of_Elfish_Welfare. Läst 4 juni 2021. 
  31. ^ Morag Traynor, Is Dobby a Communist?, HP-Lexicon. Hämtat 2 maj 2008.
  32. ^ John Rose, Readers of the World, Unite Arkiverad 24 december 2008 hämtat från the Wayback Machine., Metro Santa Cruz. Hämtat 2 maj 2008.
  33. ^ Robert Treuhaft Arkiverad 24 december 2007 hämtat från the Wayback Machine., Mitford Memorial Site. Hämtat 2 maj 2008.
  34. ^ James A. Morone, "Cultural Phenomena: Dumbledore's Message Arkiverad 29 oktober 2007 hämtat från the Wayback Machine.", The American Prospect 17 december 2001. Hämtat 25 september 2008.