Karin Kavli

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Karin Kavli
Karin Kavli i Mannen och hans omoral på Vasateatern 1933.
Karin Kavli i Mannen och hans omoralVasateatern 1933.
Född Karin Kristina Margareta Carlson
21 juni 1906
Bromma Sverige
Död 8 mars 1990 (83 år)
Stockholm Sverige
Aktiva år 1929-1988
Make Knut Kavli
(1935-1965)
IMDb

Karin Kristina Margareta Carlson-Kavli[1][2], född Carlson 21 juni 1906 i Bromma, död 8 mars 1990 i Stockholm, var en svensk skådespelare och teaterchef.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Kavli studerade vid Dramatens elevskola 1926–1929. Hon debuterade på Dramaten som Den grönklädda i Henrik Ibsens Peer Gynt[3] och spelade därefter vid Dramaten ända fram till 1988, med avbrott under långa perioder.[4] Under avbrottsperioderna var hon verksam vid Vasateatern och Helsingborgs stadsteater, samt chef för Göteborgs Stadsteater 1953–1962.

Under sommarmånaderna uppträdde Kavli som primadonna i folkparkerna och som ledare för ett eget teatersällskap. Hon turnerade även regelbundet för Folkparksteatern 1938–1952.

Kavli är begravd på Bromma kyrkogård i Stockholms län.[5]

Publikationen Vårt Göteborg skrev den 12 november 2001: "Utanför Stadsteaterns södra entré finns en liten plats, på vårarna en omtyckt solhörna, som saknar namn. Denna plats i solen blir nu "Karin Kavlis Plats". En skylt utmärker densamma.

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Hon gifte sig med direktör Knut Kavli 1935.[6] Han var son till Olav Kavli, som grundade livsmedelsföretaget Kavli.[7]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Hela truppen från filmen För att inte tala om alla dessa kvinnor från 1964. Stående fr.v.: Allan Edwall, Georg Funkquist, Ingmar Bergman och Jarl Kulle. Sittande fr.v.: Karin Kavli, Bibi Andersson, Harriet Andersson, Gertrud Fridh, Barbro Hiort af Ornäs, Eva Dahlbeck och längst ut till höger Mona Malm.
Karin Kavlis plats, vid Götaplatsen i Göteborg.

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (urval)[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund.
  2. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund.
  3. ^ ”Kavli, Karin”. Svensk uppslagsbok. 1955. http://svenskuppslagsbok.se/45308/kavli-karin/. 
  4. ^ ”Karin Kavli”. Dramatens rollbok. http://www.dramaten.se/dramaten/medverkande/Rollboken/?qType=person&value=3520. 
  5. ^ Hitta graven
  6. ^ Karin KavliSvensk Filmdatabas
  7. ^ Kavlifonden
  8. ^ ”Till Hollywood”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14581&pos=350. Läst 11 juli 2015. 
  9. ^ Bo Bergman (24 april 1932). ”'Till Hollywood': Premiär på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-04-24/110/1. Läst 27 augusti 2015. 
  10. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1932 s. 162
  11. ^ ”Kanske en diktare”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14553&pos=351. Läst 11 juli 2015. 
  12. ^ ”Gröna hissen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14431&pos=357. Läst 11 juli 2015. 
  13. ^ [a b] Teateralmanack 1933 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1933 (1934) s. 181
  14. ^ ”Mannen och hans omoral”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14401&pos=358. Läst 12 juli 2015. 
  15. ^ Bo Bergman (26 februari 1933). ”Högre skolan”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-02-26/55/1. Läst 27 augusti 2015. 
  16. ^ ”Middag kl. 8”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14402&pos=363. Läst 12 juli 2015. 
  17. ^ Bo Bergman (10 september 1933). ”Fru Kolthoff som gäst i Vasans 'Middag kl. 8'”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-09-10/245/1. Läst 27 augusti 2015. 
  18. ^ ”Långfredag”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14554&pos=366. Läst 14 juli 2015. 
  19. ^ ”London City”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14555&pos=367. Läst 14 juli 2015. 
  20. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. Sid. 166. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  21. ^ Bo Bergman (14 februari 1936). ”'Cassini de Paris' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-02-14/43/10. Läst 27 augusti 2015. 
  22. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1936 s. 197
  23. ^ ”Rollboken”. Dramaten. http://www.dramaten.se/Medverkande/Rollboken/Play/438/. Läst 5 juni 2015. 
  24. ^ Serenad på Oscarsteatern, programblad, 1944

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]