Karin Kavli

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Karin Kavli
Karin Kavli i Mannen och hans omoral på Vasateatern 1933.
Karin Kavli i Mannen och hans omoralVasateatern 1933.
Född Karin Kristina Margareta Carlson
21 juni 1906
Bromma Sverige
Död 8 mars 1990 (83 år)
Stockholm Sverige
Aktiva år 1927-1988
Make Knut Kavli
(1935-1965)
IMDb SFDb

Karin Kristina Margareta Carlson-Kavli[1][2], född Carlson 21 juni 1906 i Bromma, död 8 mars 1990 i Stockholm, var en svensk skådespelare och teaterchef.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Kavli studerade vid Dramatens elevskola 1926–1929. Hon debuterade på Dramaten som Den grönklädda i Henrik Ibsens Peer Gynt[3] och spelade därefter vid Dramaten ända fram till 1988, med avbrott under långa perioder.[4] Under avbrottsperioderna var hon verksam vid Vasateatern och Helsingborgs stadsteater, samt chef för Göteborgs Stadsteater 1953–1962.

Under sommarmånaderna uppträdde Kavli som primadonna i folkparkerna och som ledare för ett eget teatersällskap. Hon turnerade även regelbundet för Folkparksteatern 1938–1952.

Kavli är begravd på Bromma kyrkogård i Stockholms län.[5]

Publikationen Vårt Göteborg skrev den 12 november 2001: "Utanför Stadsteaterns södra entré finns en liten plats, på vårarna en omtyckt solhörna, som saknar namn. Denna plats i solen blir nu "Karin Kavlis Plats". En skylt utmärker densamma.

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Hon gifte sig med direktör Knut Kavli 1935.[6] Han var son till Olav Kavli, som grundade livsmedelsföretaget Kavli.[7]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Hela truppen från filmen För att inte tala om alla dessa kvinnor från 1964. Stående fr.v.: Allan Edwall, Georg Funkquist, Ingmar Bergman och Jarl Kulle. Sittande fr.v.: Karin Kavli, Bibi Andersson, Harriet Andersson, Gertrud Fridh, Barbro Hiort af Ornäs, Eva Dahlbeck och längst ut till höger Mona Malm.
Karin Kavlis plats, vid Götaplatsen i Göteborg.

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1928 Lotte Kilman Hoppla, vi lever!
Ernst Toller
Per Lindberg Dramaten
Iris Fåglarna
Aristofanes
Olof Molander Dramaten
1929 Fru de Verdières Äventyret
Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers
Karl Hedberg Dramaten
1930 Ernestine Muche Topaze
Marcel Pagnol
Gustaf Linden Dramaten
1931 Dorothy Fadershjärtat
W. Somerset Maugham
Alf Sjöberg Dramaten
1932 Tessie Kearns Till Hollywood
George S. Kaufman och Marc Connelly
Gösta Ekman Vasateatern[8][9]
Jane Viding Kanske en diktare
Ragnar Josephson
Gösta Ekman Vasateatern[10][11]
Laura Gröna hissen
Avery Hopwood
Gösta Ekman Vasateatern[12]
Broadway
Philip Dunning och George Abbott
Mauritz Stiller Vasateatern[13]
1933 Fru Kendall Frayne Mannen och hans omoral
Samuel Nathaniel Behrman
Gösta Ekman Vasateatern[14][15]
Änkefurstinnan Olympia Högre skolan
Ferenc Molnár
Gösta Ekman Vasateatern[16]
Dora Middag kl. 8
George S. Kaufman och Edna Ferber
Gösta Ekman Vasateatern[17][14][18]
1934 Procula Långfredag
John Masefield
Per Lindberg Vasateatern[19]
Miss Janus London City
John van Druten
Gunnar Olsson Vasateatern[20]
Irma Bonalt En hederlig man
Sigfrid Siwertz
Alf Sjöberg Dramaten
1935 Glada Kalle Kvartetten som sprängdes
Birger Sjöberg
Rune Carlsten Dramaten
1936 Geneviève Cassini de Paris
Rudolf Lothar och Hans Adler
Harry Roeck Hansen Vasateatern[21][22]
Cybel Den store guden Brown
Eugene O'Neill
Per Lindberg Vasateatern[23]
Prinsessan En dotter av Kina
Hsiung Shih-i
Johan Falck Blancheteatern[24]
1937 Cora Vår egen tid
Leck Fischer
Martha Lundholm Vasateatern[25]
1938 Gladys George and Margaret
Gerald Savory
Edvin Adolphson Oscarsteatern[26][27]
Sylvia Fowler Kvinnorna
Clare Boothe Luce
Rune Carlsten Dramaten[28]
1939 Antonia Bridgekungen
Paul Armont och Léopold Marchand
Rune Carlsten Dramaten
Cynthia Randolph Guldbröllop
Dodie Smith
Carlo Keil-Möller Dramaten
1940 Eva Grandén Medelålders herre
Sigfrid Siwertz
Rune Carlsten Dramaten
1941 Christina Christina
August Strindberg
Per-Axel Branner Nya teatern[29]
1944 Grace Mason Serenad
Staffan Tjerneld och Lajos Lajtai
Leif Amble-Naess Oscarsteatern[30][31]
1947 Dottern Ett drömspel
August Strindberg
Olof Molander Göteborgs stadsteater
1948 Lady Macbeth Macbeth
William Shakespeare
Ingmar Bergman Göteborgs stadsteater[32]
1949 Brott och brott
August Strindberg
Knut Ström Göteborgs stadsteater
Blanche du Bois Spårvagn till lustgården
Tennessee Williams
Ingmar Bergman Göteborgs stadsteater[33]
1950 Mari-Gaila Guds ord på landet
Ramón del Valle-Inclán
Ingmar Bergman Göteborgs stadsteater[34]
1951 Georgie Elgin Mannen du gav mig
Clifford Odets
Ingmar Bergman Folkparksturné[35]
Serafina Delle Rose Den tatuerade rosen
Tennessee Williams
Ingmar Bergman Stadsteatern Norrköping-Linköping[36]
1952 Serafina Delle Rose Den tatuerade rosen
Tennessee Williams
Ingmar Bergman Folkparksturné[36]
Kersti Kronbruden
August Strindberg
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[37]
Martha Vem är rädd för Virginia Woolf?
Edward Albee
Ingmar Bergman Dramaten[38]
1964 Trotjänarinnan Tre knivar från Wei
Harry Martinson
Ingmar Bergman Dramaten[39]
1966 Medverkande Sedan vi gått
Lars-Levi Laestadius
Lars-Levi Laestadius Stockholms stadsteater
1968 Bernarda Alba Bernardas hus
Federico Garcia Lorca
Bengt Ekerot Stockholms stadsteater
1977 Varvara Petrovna Stavrogina Onda andar
Fjodor Dostojevskij
Ernst Günther Dramaten
1980 Dr Mathilde von Zhand Fysikerna
Friedrich Dürrenmatt
Per Sjöstrand Dramaten

Radioteater[redigera | redigera wikitext]

Roller[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi
1950 Constantia Salig överstens döttrar
Katherine Mansfield
Gustaf Molander[40]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund.
  2. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund.
  3. ^ ”Kavli, Karin”. Svensk uppslagsbok. 13 juli 1955. http://svenskuppslagsbok.se/45308/kavli-karin/. 
  4. ^ ”Karin Kavli”. Dramatens rollbok. http://www.dramaten.se/dramaten/medverkande/Rollboken/?qType=person&value=3520. 
  5. ^ Hitta graven
  6. ^ Karin KavliSvensk Filmdatabas
  7. ^ Kavlifonden
  8. ^ ”Till Hollywood”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14581&pos=350. Läst 11 juli 2015. 
  9. ^ Bo Bergman (24 april 1932). ”'Till Hollywood': Premiär på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-04-24/110/1. Läst 27 augusti 2015. 
  10. ^ ”Kanske en diktare”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14553&pos=351. Läst 11 juli 2015. 
  11. ^ Bo Bergman (25 september 1932). ”'Kanske en diktare': R. Josephson har premiär”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-09-25/261/1. Läst 7 januari 2016. 
  12. ^ ”Gröna hissen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14431&pos=357. Läst 11 juli 2015. 
  13. ^ Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 8. 24 oktober 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-10-24/290/8. Läst 4 januari 2016. 
  14. ^ [a b] Teateralmanack 1933 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1933 (1934) s. 181
  15. ^ ”Mannen och hans omoral”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14401&pos=358. Läst 12 juli 2015. 
  16. ^ Bo Bergman (26 februari 1933). ”Högre skolan”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-02-26/55/1. Läst 27 augusti 2015. 
  17. ^ ”Middag kl. 8”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14402&pos=363. Läst 12 juli 2015. 
  18. ^ Bo Bergman (10 september 1933). ”Fru Kolthoff som gäst i Vasans 'Middag kl. 8'”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-09-10/245/1. Läst 27 augusti 2015. 
  19. ^ ”Långfredag”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14554&pos=366. Läst 14 juli 2015. 
  20. ^ ”London City”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14555&pos=367. Läst 14 juli 2015. 
  21. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. Sid. 166. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  22. ^ Bo Bergman (14 februari 1936). ”'Cassini de Paris' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-02-14/43/10. Läst 27 augusti 2015. 
  23. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1936 s. 197
  24. ^ ”En dotter av Kina”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22207&pos=97. Läst 19 april 2016. 
  25. ^ ”Vår egen tid”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14225&pos=401. Läst 30 april 2016. 
  26. ^ Teater Musik Film: Oscarspremiären”. Dagens Nyheter: s. 10. 24 februari 1938. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1938-02-24/53/10. Läst 13 januari 2016. 
  27. ^ Bo Bergman (26 februari 1938). ”'George and Margaret' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1938-02-26/55/1. Läst 13 januari 2016. 
  28. ^ Bo Bergman (2 september 1938). ”'Kvinnorna' Premiär på Dramatiska teatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1938-09-02/237/1. Läst 13 januari 2016. 
  29. ^ Oscar Rydqvist (27 december 1941). ”Strindbergs 'Christina' på Nya teatern”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1941-12-27/351/12. Läst 30 januari 2016. 
  30. ^ Serenad på Oscarsteatern, programblad, 1944
  31. ^ Y.F. (22 september 1944). ”Svensk operett på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-09-22/258/6. Läst 2 februari 2016. 
  32. ^ ”Macbeth”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/macbeth-1. Läst 16 oktober 2015. 
  33. ^ ”Spårvagn till lustgården”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/spårvagn-till-lustgården. Läst 17 oktober 2015. 
  34. ^ ”Guds ord på landet”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/guds-ord-på-landet. Läst 17 oktober 2015. 
  35. ^ ”Mannen du gav mig”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/mannen-du-gav-mig. Läst 17 oktober 2015. 
  36. ^ [a b] ”Den tatuerade rosen”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/den-tatuerade-rosen. Läst 17 oktober 2015. 
  37. ^ ”Kronbruden”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/kronbruden. Läst 17 oktober 2015. 
  38. ^ ”Vem är rädd för Virginia Woolf?”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/vem-är-rädd-för-virginia-woolf. Läst 20 oktober 2015. 
  39. ^ ”Tre knivar från Wei”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tre-knivar-från-wei. Läst 21 oktober 2015. 
  40. ^ Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 26. 2 december 1950. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1950-12-02/327/24. Läst 31 januari 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]