Nordanstigs kommun

Nordanstigs kommun
Kommun
Land Sverige Sverige
Län Gävleborgs län
Landskap Hälsingland
Läge 61°59′0″N 17°4′0″Ö / 61.98333°N 17.06667°Ö / 61.98333; 17.06667
Centralort Bergsjö
Areal 1 455,33 km² (2015-01-01)[1]
74:e största (av 290)
 - land 1 370,48 km²
 - vatten 84,85 km²
Folkmängd 9 370 (2023-12-31)[2]
224:e största (av 290)
Befolkningstäthet 6,84 invånare/km²[2][1]
245:e högsta (av 290)
Geonames 2689383
Kommunkod 2132
Tätortsgrad (%) 51 (2015)[3]
Antal anställda 975 (2014-11)[4]
Webbplats: www.nordanstig.se
Lantmäteriets kommunavgränsning

Nordanstigs kommun är en kommun i nordöstra Gävleborgs län i Hälsingland och gränsar i norr till Sundsvalls kommun i Västernorrlands län, i väster till Ljusdals kommun och i söder till Hudiksvalls kommun. Centralort är Bergsjö.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Bergsjö, Gnarp, Harmånger, Hassela, Ilsbo och Jättendal. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vid kommunreformen 1952 uppgick Ilsbo och Jättendal i Harmånger medan Bergsjö, Gnarp och Hassela förblev oförändrade.

Vid kommunreformen 1971 bildades Bergsjö, Gnarps, Hassela och Harmångers kommuner av motsvarande landskommuner. Nordanstigs kommun bildades sedan 1974 av dessa fyra kommuner, med Bergsjö som centralort.[5]

Kommunen ingår sedan bildandet i Hudiksvalls domsaga.[6]

Kommunvapnet

Blasonering: Sköld delad av silver, vari en gående hälsingehäst i svart, och blått, vari ett av vågskuror bildat fisknät i silver med sex fullständiga maskor.

Av de sex socknar som ingår i Nordanstigs kommun hade fem redan heraldiska vapen. Då ingen av dessa var namngivare till den nya kommunen valde man att i stället skapa ett helt nytt vapen och det utlystes en tävling. Konstnären Paul Perssons förslag vann. Hästen syftar på jord- och skogsbruk och nätets maskor om antalet socknar, som ingår i kommunen. Vapnet registrerades hos PRV 1983.

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Nordanstigs kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
11 469
1975
  
11 576
1980
  
11 962
1985
  
11 603
1990
  
11 541
1995
  
11 084
2000
  
10 282
2005
  
9 847
2010
  
9 611
2015
  
9 490
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 859, eller 9,05 % av befolkningen (hela befolkningen: 9 493 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 386, eller 3,85 % av befolkningen (hela befolkningen: 10 021 den 31 december 2002).[7]

Utrikes födda

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Nordanstigs kommun 9 493 personer. Av dessa var 764 personer (8,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[8]

Indelningar

Distrikt (socknar) inom Nordanstigs kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[9]:

Tätorter

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det åtta tätorter i Nordanstigs kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Bergsjö &&&&&&&&&&&01292.&&&&&01 292
2 Gnarp &&&&&&&&&&&01199.&&&&&01 199
3 Harmånger &&&&&&&&&&&&0592.&&&&&0592
4 Ilsbo &&&&&&&&&&&&0453.&&&&&0453
5 Strömsbruk &&&&&&&&&&&&0360.&&&&&0360
6 Stocka &&&&&&&&&&&&0340.&&&&&0340
7 Hassela &&&&&&&&&&&&0329.&&&&&0329
8 Jättendal &&&&&&&&&&&&0258.&&&&&0258

Centralorten är i fet stil.

Politik

Kommunfullmäktige

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Stig Jonsson
Förste vice ordförande
C
Pernilla Kardell
Andre vice ordförande
S
Britt Sjöberg
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Byggnadsnämnden
S
Carin Walldin
S
Ola Wigg
Kultur-, fritids- och ungdomsnämnden
FP
Hendrik Andersson
MP
Mats Nordström
Miljö- och byggnämnden
S
Lars Nilsson
MP
Gösta Eriksson
Fastighetsnämnden
KD
Anders Pettersson
S
Sonia Harr
Överförmyndarnämnden
S
Arne Pettersson
KD
Gunnar Halin
Utbildningsnämnden
S
Britt-Marie Loggert-Andrén
KD
Maria Selin
Valnämnden
S
Carin Walldin
C
Anders Jonsson

Mandatfördelning i Nordanstigs kommun, valen 1973–2014

ValårVSMPSDNYDCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197331617311
316173
4189,7
347
197631716311
317163
4189,8
347
197931714322
31714322
4189,0
3011
1982318112223
31812223
4189,2
2714
1985218211323
218211323
4186,7
3011
1988217411322
217411322
4183,1
2912
19913162110333
316210333
4182,7
2714
199451739223
51739223
4182,2
2318
199871439233
71439233
4175,36
2714
200221118324
2118324
3173,48
1912
20061111110214
111024
3175,43
1615
2010211127413
2112743
3178,42
1813
2014211155214
2115524
3182,17
1318
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Sevärdheter

Vänorter

Se även

Källor

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024. 
  3. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Hudiksvalls tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 22 januari 2016)
  8. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
  9. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

Externa länkar