Hoppa till innehållet

S:t Bertils

S:t Bertils
Pertteli (finska)
Före detta kommun
Vapen
Land Finland Finland
Landskap Egentliga Finland
Län Västra Finlands län
Centralort Ingeris
Area 156,12 km² (2008-01-01)[1]
 - land 153,90 km²[1]
 - vatten 2,22 km²[1]
Folkmängd 4 035 (2008-12-31)[2]
Befolkningstäthet 26,2 invånare/km²
Kommunkod 587
Geonames 642093
Språk (2007)[3]  
- Finska: 97,79 %
- Svenska: 0,63 %
- Övriga: 1,59 %
Upphörd 2009
Ny kommun Salo

S:t Bertils (finska: Pertteli) var en kommun i landskapet Egentliga Finland i Finland. Kommunen hade 4 035 invånare (2008),[2] på en yta av 156,12 km².[1] Den 1 januari 2009 förenades S:t Bertils jämte Bjärnå, Finby, Halikko, Kiikala, Kisko, Kuusjoki, Muurla och Suomusjärvi med Salo stad.[4]

S:t Bertils var enspråkigt finskt och kommunens centralort var Ingeris (finska: Inkere). Före kommunsammanslagningen var S:t Bertils grannkommuner Salo (Uskela fram till 1967), Kiikala, Kisko, Kuusjoki och Muurla. Kommunen tillhörde först Åbo och Björneborgs län och senare Västra Finland län.

S:t Bertils har fått sitt namn från Sankt Bartolomaios, som också är representerad i kommunens vapen. S:t Bertils medeltida kyrka är helgad åt Sankt Bartolomaios.

S:t Bertils medeltida stenkyrka.

S:t Bertils bildades som ett kapell under Uskela kyrksocken på 1440-talet. År 1492 flyttades tre byar från S:t Bertils kapell till Somero och år 1639 skiljdes Kiikala från S:t Bertils och blev en självständig kyrkosocken. S:t Bertils blev en självständig församling först år 1869. Kommunen hade dock grundats redan några år tidigare, år 1867. På grund av grundandet av kommunalförvaltningen i Storfurstendömet Finland hade tanken på självständighet även väckts i Kuusjoki bönehusförsamling, som då var en del av S:t Bertils. Kuusjoki skiljdes från S:t Bertils år 1886 och församlingen blev en självständig kyrkoherdesocken år 1913.[5]

När S:t Bertils uppgick i Salo stad i januari 2009 hade kommunen varit självständig för 142 år.

I S:t Bertils verkade Juvankoski pappersbruk åren 1820-1902. Ingeris glasbruk var verksam i kommunen mellan 1794 och 1865. Bruket fanns vid Uskela å mittemot S:t Bertils kyrka.

Uskela å i S:t Bertils.

S:t Bertils naturlandskap domineras av Uskela å, som rinner genom en lerfylld spricka i berggrunden. Den förenas från norr med Kurajoki å vid S:t Bertils centrum, vilken har sin källa vid gränsen mellan Kuusjoki och S:t Bertils och passerar även en bit genom det tidigare Uskela-området. Vid den tidigare gränsen mellan S:t Bertils och Kiikala i öster, vid byn Haali, förenar sig Uskela å med Rekijoki å från norr, Terttilänjoki å från nordost och Hitolanjoki å från sydost. Den södra delen av S:t Bertils tillhör avrinningsområdet för de övre grenarna av Kisko åBjärnå å vattensystem.[6]

Haalis (finska: Haali), Hähkänä, Hämäläis, Ingeris (finska: Inkere), Impola, Storhiidis (finska: Isohiisi), Kaivola, Kajala, Kanunki, Kaukola, Nokkahiisi, Patala, Pitkäkoski, Prästgården, Pöytis (finska: Pöytiö), Romsila, Tattula, Valkjärvi, Vihmalo, Vähähiisi [7]

S:t Bertils hembygdsmuseum.

S:t Bertils hembygdsmuseum finns i en gammal sockenmagasin.[8]

Det finns tre finskspråkiga grundskolor i S:t Bertils med årskurser 1-6:

  • Hähkänä skola
  • Ingeris skola
  • Kaivola skola

Gymnasiet, yrkesskolor och grundskolor med årskurser 7-9 finns i Salo centrum.

S:t Bertils bibliotek är ett meröppet bibliotek som är en del av Salo stadsbibliotek. Självbetjäningstjänsterna är tillgängliga dagligen.[9]

Värdefulla kulturmiljöer

[redigera | redigera wikitext]

Museiverket har klassificerat två värdefulla byggda kulturmiljöer av riksintresse i S:t Bertils:

  • S:t Bertils kyrkolandskap och vägen Hiidentie [10]
  • Juvankoskis historiska industriområde [11]
  1. ^ [a b c d] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2008” ( PDF). Lantmäteriverket. https://www.maanmittauslaitos.fi/sites/maanmittauslaitos.fi/files/old/pinta_alat_kunnittain_01012008.pdf. Läst 27 mars 2023. 
  2. ^ [a b] ”Områdesordningar 1.1.2009”. Statistikcentralen. 27 mars 2009. https://www.stat.fi/til/vaerak/2008/vaerak_2008_2009-03-27_tau_001_sv.html. Läst 27 mars 2023. 
  3. ^ ”Befolkningens sammansättning och befolkningsförändringar kommunvis, 2007” ( PDF). Statistikcentralen. 2009. sid. 156. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/158224/xvaeku_200700_2008_dig.pdf. Läst 27 mars 2023. 
  4. ^ S:t Bertils i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
  5. ^ Pylkkänen, Ali (2006) (på finska). Elämä Uskelassa. Salo: Salo stad. sid. 74–79. ISBN 952-99735-0-0. Läst 15 juni 2024 
  6. ^ ”Kiskoå”. miljo.fi. https://www.ymparisto.fi/sv/naturen-vatten-och-hav/naturens-mangfald/skydd-restaurering-och-naturhansyn/natura-2000-omraden/kiskoa. Läst 15 juni 2024. 
  7. ^ ”S:t Bertils”. Finlands Släkthistoriska Förening. https://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/pertteli/rippikirja_1868-1877_mko1-19/hakemisto_6.htm. Läst 16 juni 2024. 
  8. ^ ”Museot” (på finska). Perttelin Kotiseutuyhdistys. https://www.perttelinkotiseutu.net/museot/. Läst 15 juni 2024. 
  9. ^ ”S:t Bertils bibliotek”. Salo. https://salo.fi/sv/fritid-och-turism/bibliotek/biblioteken/st-bertils-bibliotek/. Läst 15 juni 2024. 
  10. ^ ”Perttelin kirkkomaisema ja Hiidentie”. www.rky.fi. Museiverket. https://www.rky.fi/read/asp/r_kohde_det.aspx?KOHDE_ID=4941. Läst 15 juni 2024. 
  11. ^ ”Juvankosken historiallinen teollisuusympäristö”. www.rky.fi. https://www.rky.fi/read/asp/r_kohde_det.aspx?KOHDE_ID=4942. Läst 15 juni 2024. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]