Hoppa till innehållet

Stockholms city

Från Wikipedia
Flygbild över city, 2001. I bildens mitt syns de vita Hötorgsskraporna med Konserthuset och Hötorget till vänster. Längs bildens kant, från nedre högra hörnet moturs, syns Klara kyrka, Sergels torg med Kulturhuset, Stureplan, Humlegården, Johannes kyrka och Adolf Fredriks kyrka.

Stockholms city är de mest centrala delarna av Stockholms innerstad inom stadsdelen Norrmalm. Området är inte formellt fastställt, men en ungefärlig avgränsning är Norrmalm söder om Kammakargatan, Brunkebergstunneln och David Bagares gata. I de olika cityplanerna, som City 62 är även vissa delar av Östermalm (söder om Humlegårdsgatan och väster om Sibyllegatan medtagna) i Cityområdet.

Byggnaderna i dagens Stockholms city är till stor del resultatet av Norrmalmsregleringen, 1950- och 1960-talens stora omdaning och modernisering av Norrmalms södra del, som också kallas Nedre Norrmalm och inkluderar även Klarakvarteren.

Inom det område som ofta räknas som Stockholms city (Jakob, Klara, södra Adolf Fredrik och södra Johannes) bor det bara 8 746 invånare men över 125 000 personer har sin arbetsplats här (2018).

Södra delen av Norrmalm 1930, innan Norrmalmsregleringen. Gatan i mitten är Drottninggatan.

Inspiration till uttrycket city för stadens centrum har kommit från City of London[1], där stadens gamla centrum utgör en egen kommunal enhet, en stad (engelska: city), City of London, inom den större enheten Greater London, och dessutom utgör centrum för Londons affärskvarter. Ordet city betyder (en hel) stad på engelska. Stockholms stad kallar sig följaktligen City of Stockholm på engelska.[2]

Som en följd av Norrmalmsregleringen byttes under efterkrigstiden en stor del av den gamla bebyggelsen i Klarakvarteren och Nedre Norrmalm successivt ut mot moderna byggnader. Husen som uppfördes under 1960- till 1980-talen var präglade av tidens framstegsoptimistiska stadsplaneideal och en vilja att manifestera det framgångsrika Sverige.[källa behövs] Många av husen var mycket påkostade, med dyra fasadmaterial som exempelvis PK-huset. Enligt Stadsmuseet är husen idag utsatta för ett stort förändringstryck.[3]

Kommunikationer

[redigera | redigera wikitext]

Området är välförsörjt med buss- och spårtrafik. Här finns järnvägsstationen Stockholms Centralstation, pendeltågsstationen Stockholm City, tunnelbanestationerna T-Centralen, Hötorget, Kungsträdgården och Östermalmstorg samt fyra hållplatser på Spårväg City.

Byggnader och platser

[redigera | redigera wikitext]

Inom området finns ett flertal kända stockholmsbyggnader och platser som Sergels torg, Hötorgscity, Hötorgsskraporna, Kulturhuset, Gallerian, Stureplan och Norrmalmstorg.

Bilder, urval

[redigera | redigera wikitext]

Pågående projekt

[redigera | redigera wikitext]

Stockholm stad har sedan 1990-talet utvecklat cityområdet ”i syfte att skapa en mer levande och attraktiv stadsmiljö”.[4] Områdets funktion – som arbets- och serviceplats samt offentligt rum för stadens invånare och besökare – ska stärkas. Nya bostäder är också ett viktigt led i skapandet av en mer levande stadskärna.[5]

Västra city

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Västra city
Stockholm Waterfront, fasad mot väst 2010.

Västra city är Stockholms stads benämning[6] på en expansiv del av staden nära Stockholms Centralstation och Cityterminalen. Enligt Stockholms stadsbyggnadskontors definition begränsas området i norr av Olof Palmes gata med dess förlängning över järnvägsområdet, i öster av Vasagatan, i söder av Riddarfjärden samt i väster av Klara Sjö. Området omfattar det centrala bangårdsområdet med Centralstationen, kvarteren Klockan, Hasseln, Kortbyrån, Pennfäktaren, Terminalen, Tågordningen, Blekholmen, Bleket och Bangårdsposten med omgivande gator, platser och parker. På sikt ska hela spårområdet från Tegelbacken, utefter Klara sjö, till Karlberg däckas över och bebyggas med bostäder och kommersiella ytor med kontor, butiker och restauranger.[7]

Stockholm fattade den 23 april 2009 beslutet om att påbörja planarbetet för den nya stadsdelen. Ännu år 2023 finns ingen lagakraftvunnen detaljplan.