Hoppa till innehållet

Kultur i Stockholm

Från Wikipedia
Kulturhuset och glasobelisken

Stockholm har som Sveriges huvudstad många nationella och lokala kulturinstitutioner, både statliga, kommunala och privata.

KulturhusetSergels torg anses[källa behövs] vara Sveriges största kulturhus. Tre av Unescos världsarv ligger i Stockholmsområdet; Drottningholms slott och Birka (båda i Ekerö kommun), samt Skogskyrkogården (Stockholms kommun). Några av Stockholms största turistattraktioner är Vasamuseet och SkansenDjurgården och högvakten vid Stockholms slott.

Stadsbiblioteket från 1928, ett av arkitekt Gunnar Asplunds mästerverk

Ett av Stockholms mest kända bibliotek är Stockholms stadsbibliotek, som ritades av arkitekten Gunnar Asplund och invigdes 1928. Stadsbiblioteket finns med bland de 20 vackraste biblioteken i världen, enligt tidskriften Conde Nast Traveler. [1]

Förutom Stadsbiblioteket finns de drygt 40 Stockholms stadsdelsbibliotek som tillsammans har över 10 miljoner besökare varje år. [2][3] Av dessa kan följande särskilt nämnas:

Biografer och filmfestivaler

[redigera | redigera wikitext]
Skandia-Teatern från 1923, arkitekt Gunnar Asplunds mästerverk

De första försöken med permanenta biografsalonger i Stockholm gjordes i slutet av 1890-talet efter att kinematografen hade demonstrerats på Stockholmsutställningen 1897. Innan dess var det mest kringfarande som visade upp biografen som en sorts kuriös underhållning.

År 1905 hade Stockholm tio biografer och vid utgången av 1909 hade antalet stigit till 25 fasta biografsalonger. År 1943 fanns flest biografer i Stockholms stad (110 st). 2009 hade det sjunkit till ett tiotal, borträknat de biografer i Stockholms förortsområden som bebyggdes först efter 1943. Flest biobesök, 16,8 miljoner, noterades 1956.

Den äldsta biografen i drift är Zita, som uppfördes redan 1913 under namnet Vinter-Palatset. Till de vackraste räknas idag Skandia-Teatern, som invigdes 1923 och byggdes efter arkitekten Gunnar Asplunds ritningar. Den beskrevs av samtida konstexperter som ett mästerverk och är en av de få kvarvarande singelbiograferna i staden. Skandia-Teatern är sedan 2001 renoverad till originalskick och skyddas av kulturmiljölagen.

Stockholms filmfestival arrangeras varje höst sedan 1990. Festivalen grundades av bland andra Ignas Scheynius och drivs av en ideell organisation med bidrag från Stockholms läns landsting, Stockholms stad och Svenska filminstitutet. Stockholms filmfestival anordnar även Stockholms filmfestival Junior för barn och unga i april samt Stockholms filmfestival Sommarbio i augusti. Under fem kvällar visas film under bar himmel i Rålambshovsparken.[4].

Tempo dokumentärfestival är Sveriges största festival för dokumentärfilm[5].

Ett flertal mindre filmfestivaler arrangeras också i Stockholmsområdet, exempelvis Franska filmfestivalen[6], Kino Rurik, den ryska filmfestivalen[7], Cinemafrica[8], Balkan new film festival[9], Stockmotion, Stockholms läns filmfestival för alla åldrar[10], Stockholms feministiska filmfestival[11] och Cinema Queer som är Stockholms största internationella queerfilmfestival[12].

ParadisetSkeppsholmen

Stockholm har flera betydande konstmuseer som Moderna Museet och Nationalmuseum för modern respektive äldre konst. Bland Stockholms övriga konstmuseer finns exempelvis Millesgården, Thielska galleriet, Waldemarsudde, Bonniers porträttsamling och Nordiska museet.

Det finns ytterligare utställningshallar för nutida konst, som Liljevalchs konsthall sedan 1916 och med Vårsalongen, sedan 1921, samt Magasin 3 (1987).

Astrid Lindgrens figur Karlsson på taket vid Junibacken.

Skalden Carl Michael Bellman (1740–1795), författaren och dramatikern August Strindberg (1849–1912) och författaren Hjalmar Söderberg (1869–1941) har alla skrivit om Stockholm i sina verk. Även barnboksförfattaren Astrid Lindgren (1907–2002), som hade sitt ursprung i Vimmerby i Småland, var bosatt i Stockholm under hela sitt liv som författare, och flera av hennes böcker utspelar sig här. Författaren Per Anders Fogelström (1917–1998) skrev Stad-serien, som skildrar Stockholm från 1800-talet fram till mitten av 1900-talet. Några välkända litterära figurer som verkat i Stockholm är bland andra Movitz, Ture Sventon, Karlsson på taket, Martin Beck, Harry Friberg, Anderssonskans Kalle och Doktor Glas.

I Stockholms stad finns litterära skyltar utplacerade på många av de platser som skildrats i litteraturen.

Vasamuseet
Nordiska museet
Huvudartikel: Museer i Stockholm

Stockholm är en av världens museitätaste städer, med omkring 50 museer, som har mer än 9 miljoner besökare varje år.[13]

De mest besökta museerna är Skansen och VasamuseetSödra Djurgården, båda med över 1 miljon besökare per år.[14][13] Skansen är världens första friluftsmuseum, invigt 1891 av Arthur Hazelius. Granne med Skansen ligger Nordiska museet i ett nordiskt renässansslott ritat av Isak Gustaf Clason och uppfört 1888–1907. Museet ska bevara och levandegöra minnet av liv och arbete från 1500-talet fram till nutid. På Vasamuseet visas regalskeppet Vasa, världens enda bevarade 1600-talsgaleon.

Nationalmuseum finns Sveriges största konstsamling; 16 000 målningar och 30 000 konstföremål. Samlingen har sitt ursprung i Gustav Vasas tid och har sedan dess utvidgats med verk av konstnärer som Rembrandt och Antoine Watteau.[15]

Huvudartikel: Musik i Stockholm
Broder Daniel 1999

Stockholm Jazz Festival är en av Sveriges äldsta festivaler och äger rum på Skeppsholmen i juli varje år. [16]

På somrarna anordnas varje tisdagskväll Allsång på Skansen.

Huvudartikel: Nöjesliv i Stockholm
Nattliv vid Blanchs café, Kungsträdgården 1896

Stockholm har ett stort antal barer, pubar och nattklubbar. De största nöjesdistrikten ligger kring Stureplan och Götgatan. Vid Stureplan finns bland annat de rikskända nattklubbarna Sturecompagniet och Spy Bar som drivs av Stureplansgruppen.

Bland nöjesetablissemangen återfinns Wallmans salonger, Golden Hits och Norra Brunn. Även ett kasino finns, Casino Cosmopol. Till de klassiska nöjesscenerna kan även räknas Nalen och Fenixpalatset. Berns salonger uppfördes 1862–1863 av konditorn Heinrich Robert Berns efter arkitekt Johan Fredrik Åboms ritningar. Invigning skedde 1 augusti 1863. Med sin medarbetare Magnus Isæus (1841–1890) utvidgade han 1885 byggnaden med ytterligare en salong, vinkelställd mot den ursprungliga och samtidigt bytte man namn från Berns Salong till Berns Salonger. Berns salong var en av Europas stora restauranger på sin tid och spelade en stor roll i Stockholms nöjesliv.

Globen
Stockholm Pride 2010
Stockholm Marathon 2009, Norrmälarstrand
Huvudartikel: Sport i Stockholm

De största publiksporterna i Stockholm är fotboll och ishockey. De största idrottsklubbarna är AIK, Djurgårdens IF och Hammarby IF, samtliga grundade i slutet av 1800-talet. Av de Nordiska spelen, föregångaren till de olympiska vinterspelen, hölls alla utom ett i Stockholm. På 1890-talet uppfördes Sveriges första anläggning för backhoppning vid Fiskartorpet. Stockholm var värd för de olympiska sommarspelen 1912. Stockholms Olympiastadion, som byggdes för det ändamålet, har sedan dess använts för åtskilliga sporttävlingar, huvudsakligen fotboll och friidrott. Stadion var AIK:s hemmaarena 1912–1936 och är sedan 1936 hemmaarena för Djurgårdens IF.

Globen, (internationellt kallad: Stockholm Globe Arena), är en arena belägen i Globenområdet i stadsdelen Johanneshov i Stockholm. I arenan hålls vid sidan om olika idrottsevenemang även konserter och uppträdanden. Stockholm Marathon är ett årligt maratonlopp genom Stockholms centrala delar. Loppet är det största maratonloppet i Sverige med över 15 000 deltagare.

Kungliga Dramatiska Teatern

Stockholm har många teatrar, som Kungliga Dramatiska Teatern (Dramaten) och Kungliga Operan.

Årliga evenemang

[redigera | redigera wikitext]
  • Kulturnatt Stockholm arrangeras av Stockholms stad och Stockholms Kulturliv mellan kl. 18 och 24 en lördag i slutet av april. Kulturnatten 29 april 2017 hade 120 000 besökare.[17][18]
  • Smaka på Stockholm är ett måltidsevenemang i Kungsträdgården i början av juni. Det har haft 3,6 miljoner besökare sedan starten 1991[19]
  • Stockholm Pride är det största pride-evenemanget i de nordiska länderna och äger rum sista veckan i juli. Stockholm Pride avslutas alltid med parad. 2007 gick 50 000 i festivaltåget och omkring 500 000 tittade på [20]
  • Stockholms Kulturfestival arrangeras av Stockholms kulturförvaltning i mitten av augusti och hade 610 000 besök 2017.[21]
  • We Are Sthlm (tidigare Ung08) arrangeras av Stockholms kulturförvaltning i mitten av augusti (samtidigt som Stockholms Kulturfestival) och är en av Europas största ungdomsfestivaler med 140 000 besökare 2017. [17][22]
  • Stockholm Jazz Festival arrangeras på en rad olika scener i staden i mitten av oktober[23]
  • Stockholms filmfestival äger rum i november[24]
  • Utdelningen av Nobelpriset och den efterföljande NobelfestenNobeldagen 10 december
  1. Länk till tidskriftsartikeln
  2. Om Stockholms stadsbiblioteks organisation Länk till bibliotekets hemsida 25 juni 2018
  3. Kulturförvaltningens årsrapport 2017, sidan 21
  4. Länk till festivalens hemsida
  5. Länk till Tempo dokumentärfestivalsida
  6. ”Länk till festivalsidan”. Arkiverad från originalet den 9 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180709013021/http://franskafilmfestivalen.se/. Läst 8 juli 2018.
  7. ”Länk till Kino Ruriks sida”. Arkiverad från originalet den 30 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180630161550/http://www.kinorurik.nu/Webbplats/KinoRurik%20-%20den%20ryska%20filmfestivalen.html. Läst 30 juni 2018.
  8. Länk till festivalsidan
  9. Länk till festivalsidan
  10. Länk till festivalsidan för STOCKmotion
  11. Länk till festivalsidan för Stockholms feministiska filmfestival
  12. Länk till festivalsidan
  13. 1 2 ”Rapport om museer 2017 ([[Myndigheten för kulturanalys]])”. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180819201435/http://kulturanalys.se/uncategorized/ny-rapport-museibesoken-minskar-for-forsta-gangen-pa-flera-ar/. Läst 28 juni 2018.
  14. Catharina Ingelman-Sundberg (12 januari 2009). ”Museibesökarna blev fler 2008”. Svenska Dagbladet Kultur: s. 4. http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_2306815.svd.
  15. Länk till museets hemsida
  16. ”Stockholm Jazz Festival”. Arkiverad från originalet den 15 april 2017. https://web.archive.org/web/20170415181920/http://www.stockholmjazz.com/?option=switch_language. Läst 13 januari 2010.
  17. 1 2 Kulturförvaltningens årsrapport 2017, sidan 14
  18. Länk till Kulturnattssidan
  19. ”Länk till evenemangssidan”. Arkiverad från originalet den 7 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150607042237/http://www.smakapastockholm.se/. Läst 13 januari 2010.
  20. Stockholm Pride
  21. Kulturförvaltningens årsrapport 2017, sidan 13
  22. Länk till festivalsidan
  23. Länk till hemsidan
  24. Länk till hemsidan

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]