Totalförsvarets skyddscentrum

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Totalförsvarets skyddscentrum
(SkyddC)
Totalförsvarets skyddsskola vapen.svg
Vapensköld för Totalförsvarets skyddscentrum tolkad efter dess blasonering.
Officiellt namnTotalförsvarets skyddscentrum
Datum1953–
LandSverige
FörsvarsgrenFörsvarsmaktsgemensam
TypFunktionscentrum
RollUtveckla och utbilda inom CBRN
StorlekCentrum
Ingående delarStabsenhet CBRN,
1. CBRN-kompaniet
Del avHögkvarteret [a]
HögkvarterUmeå garnison
FörläggningsortUmeå
ÖvningsplatsUmeå övnings- och skjutfält
Valspråk"Vilja, kunskap, framåtanda"
FärgerGrön och vit          
Marsch"Nordsalut" (Lundqvist) ) [b]
DekorationerSkyddCGM/SM [c]
Befälhavare
ChefÖverste Stefan Jansson
StabschefMajor Lars Karlsson
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg
Vapensköld för Försvarets skyddsskola, åren 1953-1988, tolkad efter dess blasonering.

Totalförsvarets skyddscentrum (SkyddC) är Sveriges försvarsmaktsgemensamma centrum för CBRN-krigföring inom Försvarsmakten som verkat i olika former sedan 1953. Förbandsledningen är förlagd till Umeå garnison.[2][3]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Centrumet har sitt ursprung från Gasskyddsskolan som fanns vid Svea livgarde och som i slutet av 1940-talet ombildades till Skyddsteknikerskolan. Den 1 juli 1953 bildades Arméns skyddsskola (SkyddS), som en fackskola inom Infanteriets skjutskola (InfSS) i Rosersberg. Även om skolan bar Armén i sitt namn, antogs elever även från Marinen och Flygvapnet. Den 1 februari 1961 överfördes skolan organisatoriskt till Svea livgarde. Den 1 juli 1968 antogs namnet Försvarets skyddsskola. Skolan avskildes senare från Svea livgarde och underställdes Chefen för Armén. Den 1 oktober 1981 knöts skolan till trängtrupperna, för att n 1 oktober 1984 uppgå som fackskola underställd chefen för Svea livgarde. Den 1 juli 1988 avskildes dock skolan återigen från Svea livgarde och blev ett självständigt förband under namnet Totalförsvarets skyddsskola.[2][4]

I proposition 1987/88:112 föreslog regeringen för riksdagen att skolan skulle omlokaliseras till Umeå. Bakgrunden var att regeringen bedömde att den långsiktiga utbildningen i CBRN-krigföring, skulle gynnas bäst av en lokalisering till Umeå. Som förläggning fanns två alternativ, Kungsängens garnison och Umeå garnison. Båda garnisonerna hade lämplig stödproduktion för skolan, då skolan inte skulle ha några egna resurser för detta. ÖB förordade att skolan skulle kvarstå i Kungsängens garnison eftersom en lokalisering till Umeå garnison skulle medföra högre kostnader samt risken för att utbildningen skulle hämmas under en tvåårsperiod. Regeringen föreslog dock för riksdagen att skolan skulle förläggas till Umeå garnison, för att verka fullt ut senast från och med budgetåret 1992/1993.[5]

I samband med att truppslagsinspektörerna med truppslagsavdelningar i arméstaben sammanslogs 1991 med arméns strids- och skjutskolor samt övriga truppslagsskolor, genom försvarsutredning 1988 och bildade funktionscentrum, kom även Totalförsvarets skyddsskola att organiseras som ett funktionscentrum. Dock bibehölls det tidigare namnet, Totalförsvarets skyddsskola.

Genom att grundutbildningen av värnpliktiga upphörde i Umeå genom försvarsbeslutet 1996, föll dess naturliga stödproduktion bort. Genom försvarsbeslutet 2000 fick centrumet från den 1 juli 2000 det nya namnet Totalförsvarets skyddscentrum (SkyddC). Samtidigt blev centrumet huvudman för garnisonen, då Västerbottens regemente upplöstes och avvecklades genom samma försvarsbeslut. Centrumet blev därmed en solitär inom garnisonen. Regeringen hade i sin proposition understrukit vikten av att samla förband inom samma garniso, i syfte att utnyttja fördelarna med samlokaliseringar av förband.[6]

Den 27 juli 2009 ryckte den sista kullen värnpliktiga in, vilka utbildades på Swea kompani vid Totalförsvarets skyddscentrum. Dessa kom senare att mucka den 17 juni 2010.[källa behövs]

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Totalförsvarets skyddscentrum (SkyddC) är Försvarsmaktens kunskapscentrum för skydd mot CBRN-händelser. CBRN står för kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen och innefattar allt från giftiga kemikalier till sjukdomsalstrande mikroorganismer och joniserande strålning. Det mesta av svensk militär CBRN-kompetens finns numera i Umeå, där Totalförsvarets skyddscentrum ingår i ett nätverk som också består av Totalförsvarets forskningsinstitut för CBRN-skydd och säkerhet, Umeå universitet och sedan hösten 2008 även Europeiska CBRNE-centret, som är ett samarbete mellan FOI, Umeå universitet, Västerbottens läns landsting och Umeå kommun.[7] Regeringen beslutade under slutet av 2010 att utöka CBRN-verksamheten med en inomhusanläggning vid SkyddC, detta för att öka säkerheten vid CBRN-skyddsträningen.[8] Totalt kommer 80 miljoner kronor att investeras i anläggningen.[9]

De huvudsakliga uppgifterna för centret är att:

  • upprätthålla nationell och internationell beredskap
  • ansvara för produktion av specifika CBRN-förband
  • utbilda soldater, yreksofficerare, personal och enheter inom Försvarsmakten och inom krisberedskapsområdet
  • ta fram utbildningsanvisningar, reglementen och utbildningshjälpmedel
  • bedriva studier och försök inom ansvarsområdet
  • utveckla materiel, metoder och organisation inom CBRN-området.

Totalförsvarets skyddscentrum utbildade tidigare cirka 100 värnpliktiga årligen samt yrkesofficerare och övrig personal inom Försvarsmakten och krisberedskapsområdet. Centrumet utvecklar samtidigt materiel, metoder och organisation inom CBRN-skydd.

Ingående enheter[redigera | redigera wikitext]

  • Stabsenhet CBRN
  • 1. CBRN-kompaniet (Swea kompani)
    • 1 ledningspluton
    • 1 underhållspluton
    • 1 rekogniseringspluton
    • 1 underrättelsepluton

Förläggningar och övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

Förläggning[redigera | redigera wikitext]

När skolan bildades 1953 förlades den i april samma år till Valhallavägen 117, till det kasernetablissemang som Svea artilleriregemente (A 1) några år tidigare lämnat. Skolan blev dock inte långvarig på Valhallavägen, då den 17 maj 1953 förlades till Rosersberg, där Infanteriets skjutskola fanns. Den 16 februari 1961 omlokaliserades skolan till Sörentorp, där de samlokaliserades med Svea livgarde.[2] Bakgrunden till att Rosersberg lämnades var att Infanteriets skjutskola skulle omlokaliseras till Linköpings garnison och Rosersberg i sin tur skulle överlämnas till Civilförsvarsstyrelsen den 1 juli 1961.[10] Den 5 maj 1970 omlokaliserades skolan till det nya kasernetablissemanget, som uppförts för Svea livgarde, i Kungsängens garnison. Bakgrunden var att ett flertal skolor och förband flyttades ut från Stockholm med dess närområde, genom den så kallade Stockholmskarusellen. I Kungsängens garnison blev skolan kvar fram 1992, då den från den 1 juli 1992 förlades till Umeå garnison.[2][5][4]

Totalförsvarets skyddscentrum är sedan 1 juli 1992 lokaliserat till Umeå garnison, även känt som Umestan. Umestan i sig är det kasernområde som ursprungligen uppfördes 1909 för Västerbottens regemente. Genom försvarsbeslutet 1996 upplöstes och avvecklades Lapplandsbrigaden (NB 20) och genom försvarsbeslutet 2000 upplöstes och avvecklades Västerbottens regemente (I 20/Fo 61). Kvar vid garnisonen blev Totalförsvarets skyddscentrum, samt Västerbottensgruppen (G 61). Dock lämnades det område med kasernbyggnaderna, och Totalförsvarets skyddscentrum är numer lokaliserade inom nordvästra delen av Umestan.

Övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

Totalförsvarets skyddscentrum är sedan den 1 juli 2000 förvaltningsansvarigt för Umeå garnisons övnings- och skjutfält, vilket ursprungligen uppfördes för Västerbottens regemente. Övnings- och skjutfältet ligger i direkt anslutning norr om garnisonen.

Heraldik och traditioner[redigera | redigera wikitext]

År 2012 instiftades Totalförsvarets skyddscentrums förtjänstmedalj i guld/silver (SkyddCGM/SM) i 8:e storleken. [11][12]

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

  • 1952–195?: Major Svante Johan Millqvist [13]
  • 195?–1963: ?
  • 1963–1964: Ingemar Grunditz
  • 1964–1967: ?
  • 1967–1977: Överstelöjtnant Hans Carlsson [14]
  • 197?–197?: Överstelöjtnant Sigfrid Tellqvist [15]
  • 197?–1982: ?
  • 1982–198?: Överstelöjtnant Ingemar Björnsson [16]
  • 198?–200?: ?
  • 200?–2004: Överste Dick Stode [17]
  • 2004–2012: Överste Gunnar Söderström
  • 2012–2017: Överste Jan Demarkesse (Tidigare Jan Johansson)
  • 2017–2018: Överstelöjtnant Michael Magnesten [d]
  • 2018–20xx: Överste Stefan Jansson [e]

Namn, beteckning och förläggningsort[redigera | redigera wikitext]

Namn
Arméns skyddsskola 1953-06-01 1968-06-30
Försvarets skyddsskola 1968-07-01 1988-06-30
Totalförsvarets skyddsskola 1988-07-01 2000-06-30
Totalförsvarets skyddscentrum 2000-07-01
Beteckningar
SkyddS 1953-06-01 2000-06-30
SkyddC 2000-07-01
Förläggningsorter
Stockholms garnison (F) 1953-04-04 1961-05-16
Rosersberg (F) 1953-05-17 1961-02-15
Sörentorp (F) 1961-02-16 1970-05-04
Kungsängens garnison (F) 1970-05-05 1992-06-30
Umeå garnison (F) 1992-07-01

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Åren 1953–1961 var förbandet underställt chefen för Infanteriets skjutskola, åren 1961–1992 chefen för Svea livgarde, åren 1992–1993 chefen för Övre Norrlands militärområde, åren 1993–2000 chefen för Norra militärområdet, åren 2000–2005 chefen för Operativa insatsledningen, sedan 2005 direkt under Högkvarteret.
  2. ^ Förbandsmarschen antogs 1992 av Totalförsvarets skyddsskola och fastställdes av Chefen för armén den 16 juni 1993. Den 27 november 2002 fastställdes marschen för Totalförsvarets skyddscentrum.[1]
  3. ^ Förtjänstmedalj i guld och silver instiftad 2012.
  4. ^ Michael Magnesten var placerad som tillförordnande chef till längst den 30 juni 2018.[18][19]
  5. ^ Stefan Jansson tillträdde som chef den 1 september 2018, med ett förordnande längst till den 30 september 2021.[20]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sandberg (2007), s. 50
  2. ^ [a b c d] Holmberg (1993), s. 64
  3. ^ ”Totalförsvarets skyddsskola”. riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE%2FKrA%2F0219%3A038. Läst 24 september 2017. 
  4. ^ [a b] Totalförsvarets skyddscentrum
  5. ^ [a b] ”Regeringens proposition 1987/88:112”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-lokalisering-av-en-for-totalforsvaret-gemensam_GB03112. Läst 24 september 2017. 
  6. ^ Regeringens proposition 1999/2000:97
  7. ^ Umeå universitet
  8. ^ ”Unik CBRN-anläggning byggs i Umeå”. Försvarsmakten. 14 februari 2011. http://www.forsvarsmakten.se/sv/Forband-och-formagor/Centrum/Totalforsvarets-skyddscentrum-SkyddC/Nyheter/Unik-CBRN-anlaggning-byggs-i-Umea/. Läst 13 december 2010. 
  9. ^ ”Försvaret kan få unik anläggning i Umeå”. Folkbladet Västerbotten. 29 mars 2009. http://www.folkbladet.nu/170952/forsvaret-kan-fa-unik-anlaggning-i-umea. Läst 13 april 2014. 
  10. ^ Holmberg (1993), s. 57
  11. ^ ”SkyddCGM”. medalj.nu. http://www.medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={AA0AEE34-3CA6-4B95-AAD1-A13DEB6A06D2}&listmode=0&medal={827B8D3E-BDB0-4080-9CB4-661CDDCEB89A}. Läst 24 september 2017. 
  12. ^ ”SkyddCSM”. medalj.nu. http://www.medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={AA0AEE34-3CA6-4B95-AAD1-A13DEB6A06D2}&listmode=0&medal={55E078AE-58E0-4239-BC52-2D6FE88209A7}. Läst 24 september 2017. 
  13. ^ Arméns skyddsskola i Sveriges statskalender 1955
  14. ^ Fortifikationskåren–Ingenjörtrupperna i Sveriges statskalender 1970
  15. ^ Signaltrupperna i Sveriges statskalender 1978
  16. ^ Arméns skolor i Sveriges statskalender 1984
  17. ^ ”Sverige kan inte hjälpa Bush”. svd.se. http://www.svd.se/nyheter/utrikes/sverige-kan-inte-hjalpa-bush_81004.svd. Läst 13 april 2014. 
  18. ^ ”Försvarets forum nr 6/2017, s. 12”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/6-aktuellt/forsvarets-forum/2017/forum_1706_webb_lowres.pdf. Läst 24 februari 2018. 
  19. ^ ”Umeås garnisonschef slutar”. folkbladet.nu. http://www.folkbladet.nu/1815730/umeas-garnisonschef-slutar. Läst 24 september 2017. 
  20. ^ ”Försvarets forum nr 4/2018, s. 8”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/6-aktuellt/forsvarets-forum/2018/forum_1804_lowres.pdf. Läst 24 februari 2018. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 
  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris länk. ISBN 91-972209-0-6 
  • Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris länk. ISBN 91-87184-74-5 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]