Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2015-07

Förbättra vissa åtgärdsmallar?

Upptäckte något som jag tyckte såg konstigt ut med vissa åtgärdsmallar, och vill höra vad ni andra tycker.
Exempelvis

{{Ifrågasatt uppgift|ev motivering|datum=2015-06}} 
{{Specificera källa|månad=2015-06|orsak}} 
{{Sida behövs|motivering|datum=2011-05}}
{{källa behövs|motivering|månad=ÅÅÅÅ-MM}} 

Jag har inte gått igenom alla, men hade det inte sett bättre ut om sista parametern var 'datum=' på alla istället för blandat, där det på vissa står 'månad='? Jag kan förvisso använda mig av 'datum' fastän där står 'månad'. Är det ett bra initiativ att själv gå in och ändra på mallarna, eller dess beskrivningar?

DavidIvar (diskussion) 16 juni 2015 kl. 01.19 (CEST)

Parametern ska i så fall vara "månad" eftersom åtgärdskategorierna är månadsvis. Thoasp (diskussion) 16 juni 2015 kl. 07.50 (CEST)

Jag hade för mig att i princip alla mallar klarade hantera både datum och månad som parameternamn och ibland även en namnlös parameter. Vilka är det som det inte fungerar på? Jag tror bland annat {{Källa behövs}} hanterar datum=2015-06-16.

-- Innocent bystander (diskussion) 16 juni 2015 kl. 08.17 (CEST)

Datumet bör anges på formatet datum=2015-06 (för juni 2015). Parametern månad är missvisande eftersom en även anger årtalet. Definiendum (?) 16 juni 2015 kl. 08.20 (CEST)

"Månad" är inte missvisande. Det pekar ut en viss månad, i exemplet ovan juni 2015. En slags tidsstämpling med månadsnoggrannhet. --MagnusA 16 juni 2015 kl. 08.29 (CEST)

Det är inte svårt att förstå vad parametern månad har för någon funktion, och det var inte det som jag reagerade på, eller vad jag ser att Definiendum också förtydligar. Tittar man på hur de olika åtgärdsmallarna förklaras är de ej enhetliga eller väl översätta från engelska wikipedia. Jämför gärna med engelska wikipedias motsvarighet till 'källa behövs' 'Citation needed' https://en.wikipedia.org/wiki/Template:Citation_needed där 'date' används, så att i vissa fall översätta till 'månad' ser missvisande ut. Det har dock hela tiden varit uppenbart för mig att sortering sedan sker månadsvis. I mitt tycke bör det göras en förändring, vilket jag tror Definiendum håller med om. Kanske behövs det bara göras någon justering i artiklarna som förklarar de olika åtgärdsmallarna, för att göra det hela tydligare. Ser att 'källa behövs'-sidan(och sannolikt fler) är halvlåst, så det är ingen justering mina rättigheter medger. DavidIvar (diskussion) 16 juni 2015 kl. 08.51 (CEST)

DavidIvar, halvlås kräver bara att man har varit registrerad i fyra dagar, så du kan redigera Mall:Källa behövs. Nirmos (diskussion) 16 juni 2015 kl. 09.12 (CEST)

Tack för den informationen Nirmos. Om vi nu är överens kring detta, så är det väl, vid närmare eftertanke, lämpligt som robotgöra. Kontrollerade lite hastigt med sökfunktionen. Det är ju flera sidor med strängen "månad=" som behöver bytas mot "datum=". Jag börjar med en förfrågan om robothjälp, med hänvisning hit, i så fall. DavidIvar (diskussion) 16 juni 2015 kl. 09.41 (CEST)

Vi har olika smak, vissa föredrar månad, andra datum. Båda system ska funka överallt, där kan det brista i enstaka fall. Samma sak med malldokomentationen, den har väldigt ofta brister. Men vem som helst kan skriva en sådan dokumentation. Ändra i anropen i artiklar, där det redan fungerar, känns fullständigt meningslöst. Det är bättre att lägga energin till att åtgärda de brister som efterfrågas. -- Innocent bystander (diskussion) 16 juni 2015 kl. 10.35 (CEST)

Väldigt bra detta rensas upp. Jag använder konsekvent datum= men i några mallar fungerar det inte, utan det krävs månad=. Jag tycker dock vi inte behöver stressa med botändring, utan kan först se till alla mallar setts igenom ordentligt. Tex {{brister}} vill ha datum i formen ååmmdd.Yger (diskussion) 16 juni 2015 kl. 09.59 (CEST)

Vilka mallar kräver bara månad?

Mall:Brister accepterar formatet 2015-06-16, men det borde gå lika bra med 2015-06. -- Innocent bystander (diskussion) 16 juni 2015 kl. 10.25 (CEST)

Innocent bystander, jag försökte använda sökmotorn med "månad=" och enbart mall ibockat. Dessvärre får man då också upp träffar på "månad" och inte bara "månad=". Jag antar att detta första steg, att skapa en lista över mallar som ska ändras, hade kunnat förenklas om man hade kunnat ta hjälp av sökfunktionen. Instämmer med Yger att det inte är något brådskande. DavidIvar (diskussion) 16 juni 2015 kl. 10.57 (CEST)

DavidIvar, ger möjligen sökuttrycket insource:/månad\s*\=/ det du vill ha? Taxelson (diskussion) 16 juni 2015 kl. 11.15 (CEST)

Tack, Taxelson. Sökuttrycket som jag hade velat förfina ytterligare är just nu:
Mall: insource:/månad\s*\=/ Det som följer efter '='-tecken ska vara '2' eller 'Å'.
Och kanske behövs det ytterligare förfining av sökuttrycket. Eller så har någon annan ett bättre tillvägagångssätt. DavidIvar (diskussion) 16 juni 2015 kl. 11.38 (CEST)

DavidIvar, jag kan inte se att det finns några sidor med "Å" efter likhetstecknet. Tvåan kan du sätta in direkt efter likhetstecknet. Nirmos (diskussion) 16 juni 2015 kl. 11.57 (CEST)

Det har tidigare varit "datum=" i mallarna, men jag tycker det är tydligare med "månad=" eftersom kategoriseringen sker utifrån månad och ser helst att man kan skriva "månad" i alla åtgärdsmallar (om det ännu inte är möjligt). Rent generellt skulle jag önska att alla åtgärdsmallar kan innehålla samma parametrar ({{mallnamn|ev motivering|månad=XXXX-XX}}) så att man slipper titta i manualen eller riskera att göra fel varje gång man lägger in en åtgärdsmall eller märker upp någon. Mallarna har jag ganska bra koll på i huvudet, men olika parameterar för olika mallar har jag svårt att lägga på minnet. Det är något som jag tänkt på länge. /Kyllo|diskutera?★ 16 juni 2015 kl. 12.56 (CEST)

Månad är lämpligare än datum, tycker jag. Jag ser även gärna att vi är konsekventa för alla fyra av DavidIvars exempel och har samma för alla fyra. Varför inte |år-månad=? Då tror jag att de allra flesta också skriver =2015-06 Utopiantos (diskussion) 16 juni 2015 kl. 13.20 (CEST)

Nirmos Exempel på 'Å' efter likhetstecken {{källa behövs|motivering|månad=ÅÅÅÅ-MM}}
{{Ej i angiven källa|<motivering>|månad=ÅÅÅÅ-MM}}
engelska wikis motsvarighet: {{Failed verification|date=June 2015}}DavidIvar (diskussion) 16 juni 2015 kl. 14.28 (CEST)

Kyllo och Utopiantos. Jag föredrar datum= framför månad=, delvis för att engelska wikipedia konsekvent verkar köra med date=, men det är inte jätteviktigt för mig. Att i vilket fall behålla så att både månad och datum fungerar skadar ju inte. Kanske någon annan föredrar en omröstning gällande detta, eller om fler behöver lägga fram argument innan konsensus uppnåtts. Viktigare, i mitt tycke, är att det blir enhetligt, och på så vis, förhoppningsvis mindre förvirrande, ser mindre konstigt ut. DavidIvar (diskussion) 16 juni 2015 kl. 14.28 (CEST)

Jag håller med, enhetlighet är viktigare. Månad eller datum har ringa betydelse, tycker jag. Utopiantos (diskussion) 16 juni 2015 kl. 14.49 (CEST)

En gång i tiden daterade vi vissa åtgärdsmallar per vecka. Det förekommer inte längre. Att Brister-mallen ibland dateras på datum, beror på att mallen ibland har bytts ut efter ett givet antal dagar. Då behövdes datumet också för att hålla reda på hur länge sedan mallen daterades. Det är ingen funktion som är essentiell för dateringen, bara för funktionen som byter ut mallen. -- Innocent bystander (diskussion) 16 juni 2015 kl. 16.02 (CEST)

Jag har förståelse för att vissa tycker att det ena eller andra känns naturligare och att det kan vara svårt att vänja om sig. Det borde fungera med både "datum" och "månad". Hellre det än att dagens datum också ska klämmas in bara för sakens skull, eller att gå över till vecka som jag sällan tycker jag har full koll på.

En annan sak som anknyter till ämnet... Skulle inte alla tillhörande kategorierna kunna sorteras likadant också? Vissa är sorterade kronologiskt efter månad, vilket jag tycker är både överskådligt och praktiskt, och andra inte. Jag vet inte om det är för arbetskrävande eller om det finns någon annan förklaring till att det är som det är. /Kyllo|diskutera?★ 16 juni 2015 kl. 17.21 (CEST)

Det kanske är lättare att förstå med konkreta exempel. I Kategori:Biografiska artiklar som behöver källor är ordningen 2012, 2013, 2014, 2015, 2009, 2010, 2011. I Kategori:Biografiska artiklar som behöver fler källor är ordningen däremot kronologisk. Jag minns inte om jag stött på fler exempel. /Kyllo|diskutera?★ 16 juni 2015 kl. 17.42 (CEST)

Instämmer. Låter som ytterligare en förbättring som kan göras. DavidIvar (diskussion) 16 juni 2015 kl. 18.16 (CEST)

Jag kommer inte ta på mig att göra några förändringar, om nu någon förväntade sig det. Att ändra i mallar ska man tydligen vara försiktigt med. Detta tillsammans med att jag är ganska ny och inte kan mallarna tillräckligt bra, samt att åsikterna går isär lite, gör att jag nöjer mig med att avvakta och att ha tagit upp denna fråga för diskussion. DavidIvar (diskussion) 17 juni 2015 kl. 14.18 (CEST)

Bilder från Statens maritima museer

I ett samarbete mellan SMM och Wikimedia Sverige ska ungefär 500-1000 bilder väljas ut från samlingarna på Sjöhistoriska museet, Marinmuseum och Vasamuseet och laddas upp till Wikimedia Commons. På projektsidan för det står det mer om vad som ska ske och tidplanen för det. Det som förmodligen är mest intressant här är rubriken Önskemål där det går att fylla på med exempel på bilder som skulle komma till användning i artiklar och göra stor nytta. Personal på museerna har börjat urvalsprocessen, så skriv upp önskemålen där så fort som möjligt. Det finns inga garantier att alla önskemål går att uppfylla, men det underlättar och ökar chanserna om det finns konkreta exempel på var bilderna kan komma till användning på olika projekt och språk. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 17 juni 2015 kl. 15.31 (CEST)

Hjälpknappen

Jag föreslår att hjälpknappen vid rubriken på Special:Senaste ändringar länkas till "Wikipedia:Senaste ändringar" istället, och likaså hjälpknappen på redigeringsfiltren till "Wikipedia:Redigeringsfilter". Definiendum (?) 12 juni 2015 kl. 09.31 (CEST)

En annan sida att ändra hjälpknappens länkning på är Special:Länkar hit där den bör länka till "Wikipedia:Sidor som länkar hit". Definiendum (?) 12 juni 2015 kl. 12.49 (CEST)

@Definiendum: Vad menar du med hjälpknappen på redigeringsfiltren? Exakt var hittar jag den? Utopiantos (diskussion) 12 juni 2015 kl. 13.32 (CEST)

Exempelvis Special:Missbruksfilter/1 (vid rubriken). Definiendum (?) 12 juni 2015 kl. 13.36 (CEST)

Jag håller med dig i alla tre förslag. Detta är svenskspråkiga Wikipedia och nybörjare och andra som behöver hjälp bör länkas till en sida skriven på svenska, så att de ska kunna läsa hjälpen obehindrat. Därtill tycker jag att den nuvarande hjälpen (som du länkar till; den på engelska) är alldeles för lång och invecklad. De som behöver hjälp riskerar att avsträckas av dessa två anledningar. Utopiantos (diskussion) 12 juni 2015 kl. 13.45 (CEST)

Definiendum och Utopiantos, vad säger ni om att flytta Wikipedia:Mina bidrag till den mer generella titeln Wikipedia:Användarbidrag, och sedan länka till den sidan i hjälpknappen på Special:Bidrag? Sidan beskriver redan hur man tittar på andras bidrag, och den nya titeln skulle stämma bättre överens med till exempel den engelskspråkiga. Nirmos (diskussion) 12 juni 2015 kl. 20.02 (CEST)

Båda idéerna är mycket goda! Jag står helt bakom dem. Överallt annars så verkar det stå just användarbidrag, däribland rubriken på Special:Bidrag och under verktyg i menyn till vänster. Utopiantos (diskussion) 12 juni 2015 kl. 20.39 (CEST)

Jag stöder förslaget till fullo! Definiendum (?) 13 juni 2015 kl. 08.31 (CEST)

Definiendum och Utopiantos, jag har funderat en del på redigeringsfiltrets hjälpknapp. Den syns bara på sidorna för de enskilda filtersidorna (inte "huvudsidan"), och går till en mycket specifik sida som beskriver de funktioner och variabler som finns att använda (mw:Extension:AbuseFilter/Rules_format). Jag tycker det vore synd att tappa den kopplingen eftersom det i det fallet inte är svenska vs. engelska som är intressant, utan språket som filtren använder.

Därför gör jag som så att jag lägger till en knapp på "huvudsidan" (Special:Missbruksfilter) som går till vår lokala sida Wikipedia:Redigeringsfilter. På så sätt går ingen information förlorad. Jag lägger även till hjälpknappar för Special:Märken och skrivskydd. Dessa tre knappar läggs bara till om det inte redan finns en hjälpknapp på sidan, så det kommer inte bli någon "krock" om utvecklarna väljer att lägga till knappar för dessa sidor i framtiden. Nirmos (diskussion) 13 juni 2015 kl. 20.13 (CEST)

Om redigeringsfiltret väljer jag att inte uttala mig mer än så här, då jag inte känner till det särskilt väl. Kanske får du Definiendums välsignelse! Utopiantos (diskussion) 13 juni 2015 kl. 20.24 (CEST)

Man skulle också kunna flytta Wikipedia:Typer av användare till Wikipedia:Användargrupper och sedan skapa en knapp för den på till exempel Special:Grupprättighetslista. För min del för "Typer av användare" tankarna till wikifauna (som wikitomte, till exempel) – inte de tekniska behörighetsnivåerna. Nirmos (diskussion) 13 juni 2015 kl. 20.59 (CEST)

Jag instämmer om att sidan borde heta "Wikipedia:Användargrupper". Det blev bra med en hjälpknapp även på huvudsidan för redigeringsfiltren. I övrigt anser jag även att hjälpknapparna på de specifika redigeringsfiltren bör länka till "Wikipedia:Redigeringsfilter", och från den sidan kan en länka till MediaWiki-sidan i avvaktan på att den utökas med svensk beskrivning. Definiendum (?) 14 juni 2015 kl. 09.59 (CEST)

Jag föreslår även att hjälpknappen på Special:Inställningar länkas till "Wikipedia:Inställningar" istället. Definiendum (?) 16 juni 2015 kl. 08.58 (CEST)

Definiendum, det är tyvärr inte möjligt eftersom css och javascript inte körs på Special:Inställningar. Nirmos (diskussion) 16 juni 2015 kl. 09.00 (CEST)

Jag ändrade länken i Mediawiki:Preferences-helppage. Det är bara när man vill lägga till en hjälplänk på en sida som inte har någon som man behöver använda javascript. /EnDumEn ✍ 18 juni 2015 kl. 18.46 (CEST)

Hur gör man när man vill byta namn på en artikel?

Det har jag aldrig lyckats lära mig. Tacksam för svar. Luke (diskussion) 16 juni 2015 kl. 23.05 (CEST)

Genom att man flyttar artikeln med flyttafliken, se Wikipedia:Flytta sida. /Kyllo|diskutera?★ 16 juni 2015 kl. 23.17 (CEST)

Tack! Luke (diskussion) 18 juni 2015 kl. 14.13 (CEST)

Genitiv vid nomalfraser

Hej! Har vi en praxis vad gäller genitiv vid nominalfraser? I så fall har jag inte hittat fram var vi har skrivit om det hela. Just nu pågår en diskussion om det hela här, med anledning av om det bör heta Prinsessan av Asturiens pris eller Prinsessans av Asturien pris. I diskussionen finns även hänvisning till Svenska Språknämndens rekommendation, men möjligen är det här en svår nöt att knäcka. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 19 juni 2015 kl. 19.21 (CEST)

Det borde inte heta någondera, utan det borde heta Furstinnans av Asturien pris. Dammråtta (diskussion) 20 juni 2015 kl. 03.34 (CEST)

Samtalet fortsätter i anslutning till artikeln. Tostarpadius (diskussion) 20 juni 2015 kl. 04.05 (CEST)

Konstiga symboler

Jag träffade på denna symbol med en flagga på en tröja. Är det verkligen en bra symbol, där svenska flaggan visas regelvidrigt? Yger (diskussion) 20 juni 2015 kl. 10.22 (CEST)

Ser ut att användas mycket frekvent på frwp. -- Innocent bystander (diskussion) 20 juni 2015 kl. 10.31 (CEST)

Det kanske bara indirekt är en flagga. Det verkar finnas en riktig tröja med samma design commons:Category:Swedish champion cycling jersey ⬤Bοⅰⅵе 20 juni 2015 kl. 10.36 (CEST)

Uppdateringar

Jag upptäckte nyss i en kommunartikel att uppgiften om kommunstyrelsens ordförande ändrats genom att namnet helt enkelt bytts ut. Det är givetvis utmärkt att den aktualiseras så att förhållandena efter senaste valet finns med. Dock anser jag det alltid vara problematiskt när fakta avlägsnas på detta sätt. Borde vi inte införa listor över tidigare innehavare av dylika poster? Tostarpadius (diskussion) 21 juni 2015 kl. 01.01 (CEST)

Apsolut, men har vi några källor? -- Innocent bystander (diskussion) 21 juni 2015 kl. 11.17 (CEST)

Det jag menar är att vi till att börja med flyttar över de uppgifter vi har till en ofullständig lista i varje artikel. Därefter kan den kompletteras med äldre namn när vi hittar källor på dem. Tostarpadius (diskussion) 21 juni 2015 kl. 13.04 (CEST)

Lägga till katalogreferenser?

Hej, undrar hur man kan lägga till katalogreferenser ({{auktoritetsdata}}) till samtliga artiklar om skådespelare? Måste en bot användas? Parrayert (diskussion) 21 juni 2015 kl. 18.45 (CEST)

Diskuterat flera gånger senast för bara en dryg vecka sedan här på Bybrunnen Wikipedia:Bybrunnen#Förslag på bot: Auktoritetsdata.Yger (diskussion) 21 juni 2015 kl. 18.50 (CEST)

Veckans tävling/Bilsport 2015

Efter en mycket aktiv tävlingsvecka där det skrevs om damfotboll, fortsätter vi under kommande vecka med att skriva artiklar om sport, men istället för fotboll blir det bilsport. Bilsportartiklarna är förhållandevis få i jämförelse med andra stora sporter, och många av dem är små och dåligt uppdaterade, för att inte tala om behovet av källor... Ja, det behövs en rejäl insats och det blir lättare om många hjälper till, så varmt välkommen till denna veckas tävling! Som grädde på moset, eller som bränsle i tanken, delas fina bilsportrosetter ut till de pallplacerade förarna, förlåt, wikipedianerna... Philip Folkesson (diskussion) 21 juni 2015 kl. 22.24 (CEST)

Länkar till annan språkversion

Hur gör vi med länkar till en annan språkversion i artiklarna? Jag har sett en oinloggad användare, fullt seriös, ingen "vandal light" eller något sådant, som konsekvent översätter rödlänkar till en länk till någon annan språkversion där det som länken pekar på är en existerande. Se t.ex. Last Week Tonight with John Oliver där [[Satiriska Nyheter]] (som alltså är en rödlänk) ändras till [[:en:news satire]] ([1]). Jag har ändrat tillbaka det när språket varit exempelvis polska, med den underförstådda motiveringen att om man lägger in länkar till andra språkversioner så skall det åtminstone vara ett språk som majoriteten av svenskspråkiga wikipedianer förstår, men hur gör jag när språket, som ovan, är engelska? Å ena sidan ökar ju ett sådant förfaringssätt det faktiska informationsinnehållet i artikeln; å andra sidan är ju rödlänkar ett incitament till att skapa en artikel så att det rödlänkade försvinner, och det incitamentet går ju förlorat om man ersätter rödlänken till en länk till någon annan Wikipediaversion. Wikipedia:Länkar ger inte någon klar hjälp, den skriver litet kryptiskt: "Wikilänkar från en artikel till Wikipedias övriga namnrymder bör i allmänhet undvikas, för att undvika sammanblandning av uppslagsverket med metasidor". Någon annan namnrymd är det ju strängt taget inte, det är fortfarande artikelnamnrymden, fast på ett annat språk. Jag känner mig litet villrådig. / Ternarius_D 13 juni 2015 kl. 17.01 (CEST)

Vi ska inte ha länkar till andra språkversioner i löpande text. Bara som språklänkar och under externa länkar (och liknande ställen). Här skriver vi på svenska. Nasko (diskussion) 13 juni 2015 kl. 17.05 (CEST)

Wikipedia:Interwikilänkar#Interwiki i löpande text är väl den riktlinje som finns, och vad jag vet är den väletablerad. Personligen tycker jag att röda länkar är ett av de enklaste sätten vi har att locka nya användare att börja bidra. //Essin (diskussion) 13 juni 2015 kl. 17.25 (CEST)

Men just på den sidan, överst i avsnittet Wikipedia:Interwikilänkar#Robotar och interwikilänkar, finns faktiskt en interwikilänk av samma typ som {{enwp|artikel=(engelskt artikelnamn)|avsnitt=ja}}. Den kan även tolkas som {{fördjupning2}} men länkad till en fördjupningsartikel på enwp. Jag tycker att ibland finns det poänger att göra så överst i ett avsnitt, i väntan på att avsnittets förjdupningsartikel författas på svenska, istället för att lägga en ostrukturerad lista med alla {{enwp}}-länkar längst ned i artikeln.Mange01 (diskussion) 22 juni 2015 kl. 16.23 (CEST)

Nej – inte i artiklarna. Administrativa sidor som primärt vänder sig till mer insatta användare kan dock möjligen undantas. Definiendum (?) 22 juni 2015 kl. 16.43 (CEST)

Ja, länkar till andra språkversioner är ett oskick. Det motverkar artikelskapande på den egna. Tostarpadius (diskussion) 13 juni 2015 kl. 17.38 (CEST)

(redigeringskonflikt)

Så bra, då kan jag hänvisa till den! (Essins länk, alltså) Jag blev litet förbryllad tidigare, när jag inte hittade något definitivt under Wikipedia:Länkar. Jag hade för mig att jag någonstans sett en rekommendation om att inte använda länkar till utländska språkversioner, men när jag inte fann den på Wikipedia:Länkar började jag misstänka att den hade försvunnit i samband med någon policydiskussion som jag hade missat. Vi har ju sådana ibland... Det känns alltid bättre om man har en riktlinje att hävisa till, så man slipper alltför mycket diskussion. / Ternarius_D 13 juni 2015 kl. 17.46 (CEST)

Håller helt och hållet med Nasko och Tostarpadius. Det kan också vara på sin plats att påpeka att externa länkar (till webbplatser m.m.) inte heller ska finnas i löptext i normalfallet, se WP:EL. Tomas e (diskussion) 15 juni 2015 kl. 16.43 (CEST)

Jag kan förstå att det ska vara på svenska. Men gäller det fakat om Tyskland, så läser jag alltid hellre tyska wikipedia, franska för franska, etc. De svenska artiklarna är oftast så stubbiga att de inte innehåller något. Så länkar till annan språkversion vore till nytta, så man ser att mer info finns. När det gäller polska förstår jag inte språket, men fanna då länkar till andra språkversioner, skulle jag kunna t.ex. googletranslata. Så jag är kluven. --Janwikifoto (diskussion) 24 juni 2015 kl. 12.00 (CEST)

Automatiska förslag på bilder

Hej,

Vi diskuterade på kvinnoskrivstugan om att det vore coolt med en funktion som kollar om det finns bilder på interwikilänkade artiklar och då föreslår att det finns bilder att lägga in. Averater sa då att Lsj och hans bot gör en liknande sak. Tydligen håller Taketa på med liknande saker, men jag vet inte om det är någon som har arbetat med det där på sistone. Vad tycker ni? Och går det att göra?//Hannibal (diskussion) 23 juni 2015 kl. 19.16 (CEST)

Taketa och jag har samarbetat i ett projekt för att ge bildförslag på nlwp och itwp. Se projektsidan på nlwp och Lsjbots bidrag på nlwp och itwp. Resultatet blev bildförslag till åtskilliga tusen artiklar. Rättframt att köra samma botkod på svwp om vi vill det. Lsj (diskussion) 23 juni 2015 kl. 19.37 (CEST)

Tack så mycket. Det är lite svårt att se hur mycket arbete det blir för gemenskapen. Kan du beskriva det?//Hannibal (diskussion) 23 juni 2015 kl. 19.44 (CEST)

Boten går igenom en mängd sidor i någon kategori, och när den hittar artiklar utan bilder på svwp men som har bilder på andra språkversioner skapar den ett bildgalleri på artikelns diskussionssida. Sedan kan den som känner sig manad välja någon bild ur galleriet och lägga in i själva artikeln. På nlwp och itwp skapade Taketa också en mall som lade in dessa diskussionssidor i en projektkategori, så att man lätt kunde hitta dem. Lsj (diskussion) 23 juni 2015 kl. 20.50 (CEST)

Jag ser inget behov av en sådan funktion. Det är roligare att leta själv. Tostarpadius (diskussion) 23 juni 2015 kl. 20.56 (CEST)

Låter som en jättebra ide att köra på med. Både att lägga in på diskussionssidor och att ha projektkategori. @Lsj: Är det för många felaktiga bilder för att det ska gå att lägga in bilder direkt i artiklarna? Främst i infoboxar borde det väl vara enkelt och relativt felsäkert. Sedan finns det inget i detta som hindrar dem som vill söka själv att fortsätta med det. --افيراتير (diskussion) 23 juni 2015 kl. 21.05 (CEST)

Om det läggs in direkt i artiklarna blir det svårt att leta själv. Där bör det alltid göras ett genomtänkt urval. Tostarpadius (diskussion) 23 juni 2015 kl. 22.14 (CEST)

Utmärkt förklaring. Det där (Taketas projekt) tycker åtminstone jag låter som en bra idé. Hur är det när boten körts i en kategori, går det då att få uppdateringar regelbundet för att se vad som har förändrats? Det är en kul statistik, tycker jag.//Hannibal (diskussion) 23 juni 2015 kl. 22.49 (CEST)

Utifrån målsättningen att vi ska tillgängliggöra så mycket bra information som möjligt till läsarna, så bör det här ju vara en effektivisering och rationellt. Det lär effektivisera den delen av arbetet här som det innebär att komplettera artiklar med bilder. Tostarpadius invändning påminner om Webers begrepp rationalitetens järnbur (vår artikel förklarar lite dåligt, eftersom det är ett begrepps-fenomen han svjv kopplar specifikt till modernismen – sociologin är ett ämne som till väldigt stor del just studerar den samhälleliga övergången från det förmoderna till det moderna, och sedan i andra hand kanske det moderna i sig), som ett samhällsfenomen under den rådande modernismen (eller både modernismen och det senmoderna samhället som vi befinner oss i, om man föredrar det). Men i detta fallet ser jag inte problemet med den tendensen (det hör väl till Webers begrepp att det är ett fenomen med alltid både en positiv och en negativ sida). Låter som ett bra verktyg, med andra ord.

Bilderna läggs emm bäst på diskussionssidan, annars lär vi få bilder som är dåligt valda, inte hänger samman med vad brödtexten i just vår artikel skriver om, helt säkert saknar bildbeskrivning, och kanske innebär faktafel som gjorts på någon annan WP-version. (Jag antar att bilderna tas specifikt från andra artiklar, och inte t ex Commons-kategorier som med de botskapade art-artiklarna?). flinga 24 juni 2015 kl. 17.19 (CEST)

Jag håller med Flinga. Dock lite tveksam till just Lsjbot. Skälet är att Lsj redan tycks ha fullt upp med geobotprojektet och även har en familj... vill inte att wp överutnyttjar honom. Kanske bättre någon annan botägare lånar koden och kör? (om inte lsj har tid). (Eftersignerar) Adville (diskussion) 25 juni 2015 kl. 07.20 (CEST)

@Adville: Lsj, kör redan denna kod på två projekt. För en botägare krävs det inte särskilt mycket för att återanvända koden på ett projekt till. Och efter vad jag förstår så blir det inte Lsj's jobb att lägga in bilderna i artiklarna, det är andra användares jobb. -- Innocent bystander (diskussion) 25 juni 2015 kl. 08.03 (CEST)

ok. Bra. Adville (diskussion) 25 juni 2015 kl. 09.01 (CEST)

Så länge bilderna endast läggs på diskussionssidan ser jag inga egentliga problem med saken. Det hela hör bara till de rationaliseringar som minskar nöjet med att redigera. Och de är många. Tostarpadius (diskussion) 25 juni 2015 kl. 08.07 (CEST)

Jag är benägen att hålla med Tostarpadius här. Låt vara att botskapade artiklar kan göra definierade samlingar kompletta må det vara småkryp, franska kommuner eller någon annan samling men när robotar börja ge sig till att föreslå saker och ting (exempelvis vilka bilder som skulle kunna passa i just den artikeln), nej där går en gräns (eller snarare strax innan). Lsjbot gjorde en hel del misstag när det gäller urval av bilder till djur- och växtartiklar och då handlade det inte ens om förslag till bilder utan faktiskt iläggande av bilder (om än med brasklapp). --MagnusA 25 juni 2015 kl. 14.08 (CEST)

Det känns inte som det logiska att gå in på artikelns diskussionssidan för leta bilder och att där se om boten eventuellt skapat upp ett förslag. Kommer galleriet växa allt eftersom nya bilder läggs till i de andra språkversionerna? Vad är egentligen vinsten mot att klicka sig direkt in på en annan språkversion i jakt på lämpliga illustrationer? Tror att det senare kan vara mer inspirerande då det kommer till artikelutökningar som jag antar att många kortare bildlösa artiklar är i behov av.I99pema (diskussion) 25 juni 2015 kl. 14.51 (CEST)

Jag är positiv. Att leta fram lämpliga bilder i den minst sagt snåriga kategoristrukturen på Commons låter jag gärna någon bot göra åt mig. /ℇsquilo 25 juni 2015 kl. 14.53 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Som Innocent bystander säger ovan skulle det inte vara mycket jobb att låta boten leta bilder i en bakgrundsprocess på min dator medan jag gör annat. Men det förutsätter att vi kan göra precis likadant på svwp som på nlwp och itwp. Någon ny programutveckling har jag inte tid med vid sidan av geografiprojektet.

I99pema har en poäng i att man inte naturligt letar bilder på diskussionssidan. Det var därför som det skapades en särskild projektkategori och projektsida för de här bildförslagen på nlwp och itwp. Det bör någon göra även på svwp. Möjligen eventuellt kan man tänka sig också att skapa en liten diskret mall som läggs in i artikeln och flaggar för att bildförslag finns på diskussionssidan? Lsj (diskussion) 25 juni 2015 kl. 16.54 (CEST)

Nej tack, ingen mall. En dylik antyder, hur diskret den än är, att artikeln har brister. Tostarpadius (diskussion) 25 juni 2015 kl. 18.33 (CEST)

De kungligas efternamn

Det har de två senaste veckorna väldigt många gånger och i olika artiklar blossat upp synpunkter de skall ha efternamnet Bernadotte, vilket bestridits bestämt av några. Jag har ingen bestämd synpunkt mer än att detta bör vara konsekvent, aningen de flesta eller ingen. Vv hjälp i artikeln om Prinsessan Leonore.Yger (diskussion) 18 juni 2015 kl. 19.15 (CEST)

Det är något nytt att de har efternamn, det började väl med Daniel Westling som blev Westling Bernadotte när han gifte sig? En svår fråga då inte ens de vuxna i kungahuset är sökbara på Ratsit längre. Förr var det givet att de kungliga inte hade efternamn. / Pontuz (diskussion) 18 juni 2015 kl. 19.43 (CEST)

Konsekvens är bra, men om inte folkbokföringen tillämpar den principen bör inte heller vi göra det. Tostarpadius (diskussion) 18 juni 2015 kl. 19.50 (CEST)

Precis, om de inte heter Bernadotte ska vi inte påstå att de gör det.Klementin (diskussion) 18 juni 2015 kl. 19.59 (CEST)

De heter inte Bernadotte och inte något annat heller i efternamn. I folkbokföringen står det * i fältet för efternamn för de kungliga. Dammråtta (diskussion) 18 juni 2015 kl. 21.36 (CEST)

Estelle Estelle är namnet på Victoria och Daniels dotter. Utopiantos (diskussion) 18 juni 2015 kl. 23.26 (CEST)

Kungliga har inga efternamn. Att hovets hemsida uppger att Sofia skulle heta Bernadotte är nog bara ett aningslöst misstag. Vill de verkligen framställa henne som en prinsessan Ebba Bernadotte? 81.224.253.60 18 juni 2015 kl. 23.42 (CEST)

Vad gäller ingifta verkar det ju numera inte vara lika självklart, så vi får se. Eventuella undantag får inte upphöjas till regel. Tostarpadius (diskussion) 18 juni 2015 kl. 23.49 (CEST)

Efternamnen är ju inget som kungliga brukar använda i vardagsbruk – det behöver de ju knappast heller – men de svenska kungliga tillhör ju Huset Bernadotte och t ex prinsessan Christina heter ju som bekant även fru Magnuson. Prins Carl-Philip använder sig sannerligen regelbundet av sitt efternamn i främst biltävlings-sammanhang, det står tydligt på både hans bilar, kläder mm: STCC Carl-Philip Bernadotte. Så nog kan man väl åtminstone ha med den separata benämningen "av Huset Bernadotte" el dyl i artikelpresentationerna för fullständighetens skull.--Bemland (diskussion) 19 juni 2015 kl. 01.31 (CEST)

Det jag har hört ryktesvägen (mao inte verifierbart) är att Carl-Philip började använda Bernadotte som "efternamn" under sin militärtjänst. I uniform bär alla namnbricka eller namnband med sitt efternamn och Carl-Philip ville inte ha någon särbehandling på den punkten. /ℇsquilo 19 juni 2015 kl. 09.48 (CEST)

Jag misstänker att det blir annorlunda för de medlemmar som gifter in sig i kungahuset som har haft ett efternamn sedan tidigare; kungabarnen och deras barn fick enbart tilltalsnamn vid födseln (om jag inte är helt ute och cyklar; det var väl diskussioner när Estelle skulle folkbokföras just eftersom man numera inte ska kunna folkbokföras utan efternamn?) och har man väl haft ett efternamn låter det märkligt att man skulle kunna bli utan efternamn, varför Sofia numera heter Sofia Bernadotte. Jag kan förstås ha helt fel i den här frågan, är det någon som vet om Silvia fortfarande står som Sommerlath i folkbokföringen eller om hon numera också har * som efternman (vilket skulle omkullkasta min teori)? Icea (diskussion) 21 juni 2015 kl. 18.44 (CEST)

Var drottningen någonsin folkbokförd i Sverige under namnet "Silvia Renate Sommerlath"? Skrev hon sig inte här först efter bröllopet? Tostarpadius (diskussion) 22 juni 2015 kl. 20.12 (CEST)

Kan det vara så att tjänstemännen på skatteverket "egenmäktigt" bryter traditionen. Skatteverkets rättslige expert skred inte med orden när han menade att det bara var "oskriven konstitutionell praxis" och till och med olagligt att inte ge prinsessan Estelle ett efternamn:[2].--LittleGun (diskussion) 22 juni 2015 kl. 22.00 (CEST)

Myndigheterna har uppenbart haft problem med hur de ska registrera de kungliga, på skivan Sveriges befolkning 1990 ser man att de använt efternamnsfältet till titlar, sannolikt för att detta fält inte fick (eller kunde) lämnas tomt. Jag klistrar in hur det ser ut, i de fall inget kommatecken finns på namnraden har förnamnsfältet inte använts alls. /Pontuz (diskussion) 22 juni 2015 kl. 22.36 (CEST)

---

1946-04-30

H M:t Konungen

Drottningholms Slott 170 11 Drottningholm

Mantalsskriven i Lovö (Ekerö kn, Stockholms län, Uppland), fastigheten Drottningholm 1:1.

Född 30/4 1946 i Hovförsamlingen (Stockholms stad, ).

Gift man (19/6 1976).

---

1943-12-23

H M:t Drottningen

Född 23/12 1943.

Gift kvinna (19/6 1976).

---

1977-07-14

Hkh Prinsessan Victoria, Ingrid A D

Född 14/7 1977 i Hovförsamlingen (Stockholms stad, ).

---

1979-05-13

Hkh Prins Carl Philip, Edmund Bertil

Född 13/5 1979 i Hovförsamlingen (Stockholms stad, ).

---

1982-06-10

H K H Prinsessan, Madeleine T A J

Född 10/6 1982 i Hovförsamlingen (Stockholms stad, ).

---

Senare har dock detta upplägg ändrats. / Pontuz (diskussion) 22 juni 2015 kl. 22.36 (CEST)

Förlåt, men det övergår mitt förstånd varför detta diskuteras på detta sätt. Wikipedia ska väl bara återge fakta, inte skapa egna hypoteser om vad folk heter? Skivorna Sveriges befolkning är sammansatta av genealoger som gör som de vill när de bearbetar fakta. I Skatteverkets folkbokföring heter kungen Carl Gustaf Folke Hubertus *. Skatteverkets folkbokföring registrerar enligt lag vad alla svenskar som har personnummer heter. Det är offentliga uppgifter, utom i de få fall där någon fått skyddad identitet i domstol. Varje person är exempelvis även registrerad hos Skatteverket med födelse- och dödsort. Har aldrig sett det ifrågasättas av oss på WP. Före prins Daniel hade alla kungliga bara en asterisk - * - som efternamn för att visa att de enligt lag, verkställd av Skatteverket, inte hade efternamn. Från och med Daniel har tydligen vissa av dem, som exempelvis prinsessan Leonore, efternamn. Vi har väl bara att rätta oss efter vad föräldrar till minderåriga, eller vuxna själva, lagligt låter registrera hos folkbokföringen? Det är ju inget svävande mysterium, utan handlar bara om lätt verifierbara fakta som handhas av en enda allenarådande svensk myndighet, helt utan möjlighet till egen tolkning av oss andra. --SergeWoodzing (diskussion) 22 juni 2015 kl. 23.12 (CEST)

Jag trodde att befolkningsskivan 1990 som bygger på mantalslängd 1991 var utgiven av Riksarkivet och inte var bearbetad av genealoger som du menar, men jag kan ha fel. Jag ville inte bevisa varken bu eller bä, utan bara visa hur det var registrerat där. Helt enkelt bidra med det jag har tillgång till. Jag har dock inte sett den där stjärnan användas mer än på senare tid. Med vänlig hälsning Pontuz (diskussion) 22 juni 2015 kl. 23.28 (CEST)

Helt OK att du gjorde det. Sedan staten dumpade kyrkan har emellertid Skatteverket blivit allenarådande betr. vad folk heter och de fick lova att införa något i datan för de kungliga som inte har efternamn. Vet inte varför de valde asterisken, men så har det varit sedan dess, så mycket vet jag. Jag kan tänka mig att det stod som skivan har det i Hovförsamlingens kyrkbok 1990. Mvh tibax --SergeWoodzing (diskussion) 23 juni 2015 kl. 00.38 (CEST)

Jo, men lika fullt tillhör de alla (även ingifta) Huset/Ätten Bernadotte i likhet med andra kungliga ätter såsom Habsburg t ex; dessa sistnämnda har bl a vissa personer verksamma i EU med Habsburg eller von Habsburg som tydligt angivet efternamn. Jag tycker därför det borde nämnas i samband med artikelintroduktionerna som med andra personer.--Bemland (diskussion) 23 juni 2015 kl. 04.02 (CEST)

Du tar upp frågan om personer som inte längre är kungliga. Alla sådana personer bär efternamn. Tyska staten har särskilda regler för dem, där de får ha med den titel som de skulle ha haft kvar, om de fortfarande vore kungliga, som sista förnamn - kan jämföras med termen mellannamn i Sverige. Du har rätt i att detta borde framgå i de artiklar vi har om dem. Huvudmannen för den urgamla ätten Oldenburg heter exempelvis Christoph Prinz von Schleswig-Holstein, där "Prinz" har blivit ett av hans förnamn, då det inte längre är en titel. Huvudmannen för den urgamla mecklenburgska ätten heter på liknande sätt Borwin Herzog von Mecklenburg, som namn. Osv ... --SergeWoodzing (diskussion) 23 juni 2015 kl. 14.37 (CEST)

Alldeles oavsett om Skatteverkets tjänstemän av tekniska skäl eller ren okunskap börjar pilla in efternamn i kungligheternas folkbokföring kvarstår de faktum att de aldrig i några andra officiella sammanhang omnämns med något sådant, och att det därför hur som helst måste anses i enlighet med POMMF att bara skriva "Prinsessan X" och "Prins Y" etc. /FredrikT (diskussion) 23 juni 2015 kl. 16.44 (CEST)

Jag har för mig att vi alltid i en biografiartikel, åtminstone kursivt och inom parentes, ska ange vad en person faktiskt heter. För min del tror jag inte att "Skatteverkets tjänstemän" beter sig slarvigt och olagligt med sådant här. Min erfarenhet är att de är mycket noggranna med de uppgifter de får in och aldrig begår tjänstefel genom att hitta på egna varianter. Så gjorde däremot de kyrkliga skrivarna på 1800-talet innan vi behövde legitimera oss, alltså innan det personliga fifflet blev olagligt. --SergeWoodzing (diskussion) 23 juni 2015 kl. 18.14 (CEST)

Jag vänder mig starkt emot att tala om "personligt fiffel" i sammanhang som dessa. Att vissa präster ansåg att det var högfärdslater om bönder började stava sina namn "Carl(sson)" eller "Claes(son)" var absolut inget tjänstefel. De ansåg sig tvärtom utföra sin plikt, både mot Gud och mot den av honom förordnande överheten. I hustavlans värld var detta ett naturligt synsätt. Vi må ha en annan uppfattning om ståndsskillnadernas ursprung än att det handlar om att en gudomlig försyn ligger bakom, men det är anakronistiskt att bedöma den tidens ämbetsmän med vår tids måttstock. Tostarpadius (diskussion) 25 juni 2015 kl. 08.19 (CEST)

Du har givetvis rätt i princip, och mitt ordval var kanske olyckligt. På 1800-talet fanns inga stränga regler för sådant här, och de som skrev i kyrkböckerna gjorde i stort sett som de ville. Tjänstefel fanns inte heller, så det var fritt fram. Givetvis skötte de flesta sin uppgift ändå. (Stavning med ett eller 2 'ss' visste man åtminstone i Sörmland inte var högfärd - traditionen var ju egentligen att man tog bort ett 's' när man antog patronymikon som efternamn.)

Här gäller saken emellertid, som jag ser det, huruvida det idag är möjligt att fiffla med folkbokföringen - för att välja mer lättsmält terminologi: om dagens tjänstemän kan sköta folkbokföringen som de vill, eller om de måste vara försiktiga att återge de uppgifter exakt som de får in från sjukhus och föräldrar. Vi lever i en tid av ID-kort, pass, körkort och kreditkort där det inte finns något som helst utrymme för annat än exakta uppgifter, bokstavligen, när det gäller vad vi heter, och i en tid där exempelvis bankkunder och utlandsresenärer kan råka extremt illa ut om en enda bokstav inte stämmer. Därför sköts folkbokföringen lagligt exakt.

Så menar jag. --SergeWoodzing (diskussion) 26 juni 2015 kl. 04.03 (CEST)

Som sagt ovan så verkar berörd expertis inte tycka att det är exakt:[3]. Det kommer säkert lösa sig ändå, med pragmatik och konsensus utan att det måste bli entydigt den här gången heller. Madeleine verkar ju klara sig utan efternamn i folkbokföringen även om hennes dotter verkar ha fått det.--LittleGun (diskussion) 26 juni 2015 kl. 08.03 (CEST)

(Självklart är utan efternamn pommf för artikelnamn än så länge, men lika självklart ska folkbokföringsnamn redovisas och orsaker till eventuella policyändringar redovisas inklusive juridiska, praktiska och traditionella problematiseringar redovisas).--LittleGun (diskussion) 26 juni 2015 kl. 08.12 (CEST)

Tack för länken, LittleGun! Särskilt intressant med vad namnlagskommitténs ordförande säger på slutet: "Min egen uppfattning är att det skulle strida mot gällande lag att påföra henne ett efternamn. De grundläggande reglerna i 1 § namnlagen om förvärv av efternamn vid födelsen förutsätter nämligen att modern har ett efternamn, men så är inte fallet här eftersom Victoria endast bär förnamn samt en titel - Sveriges Kronprinsessa.". Med andra ord är hans tolkning den rakt motsatta mot Skattemyndighetens. /FredrikT (diskussion) 26 juni 2015 kl. 13.36 (CEST)

Även jag tackar för intressant läsning. Det verkar, som sagt, som Skatteverket har gjort precis vad de ska göra: de har inte under den lagliga väntetiden på eget bevåg fört in något för- eller efternamn för det ena barnet (Estelle) när hon var nyfödd (hur Estelle sedan ändå fick asterisken, senare än artikeln, framgår ju inte), och de har (enligt nuvarande folkbokföringsuppgifter) lagt in efternamn för det andra barnet (Leonore) vars föräldrar har anmält det namnet i laga ordning. --SergeWoodzing (diskussion) 26 juni 2015 kl. 16.18 (CEST)

Glad Midsommar!

Matjessill med färskpotatis, ägg, gräddfil, gräslök och knäckebröd serverat tillsammans med öl och snaps (Akvavit!).
Smaklig måltid!
Tack, Holger.Ellgaard för den fina bilden!

Önskar alla en riktig God Midsommarafton! Mvh --Allexim (diskussion) 19 juni 2015 kl. 11.06 (CEST)

Tack detsamma. Är förkyld men skall försöka få i mig en sillabit och lite färskpotatis. - Skivsamlare (diskussion) 19 juni 2015 kl. 13.21 (CEST)

Glad midsommar på er alla duktiga människor som håller detta projekt i gång. Pontuz (diskussion) 19 juni 2015 kl. 14.24 (CEST)

Tackar detsamma, just nu regnar det. Wvs (diskussion) 19 juni 2015 kl. 14.31 (CEST)

Glad midsommar! @Wvs: Nähedu, det är så fint väder så! :P /Vostok (diskussion) 19 juni 2015 kl. 16.50 (CEST)

Detsamma. Är vädret dåligt, njut av trevligt sällskap... IRL eller här mvh Adville (diskussion) 19 juni 2015 kl. 17.06 (CEST)

Konstaterade just att vädrets makter tenderar att vara på min sida vid högtider, uppehåll under en annars regnig dag då det var dags för dans kring stången (likadant på nationaldagen fast utan dans kring stången). Trevlig midsommar! Rasmus 28 19 juni 2015 kl. 17.26 (CEST)

Jag önskar också er alla en fin midsommar, även om det oftast snarast känns som inledningen på sommaren. Men det tar alltid sin starttid för stora projekt att komma igång.. Det är, på tal om det, inte dåligt att svenska WP väl är världens näst största version!--Bemland (diskussion) 19 juni 2015 kl. 17.31 (CEST)

Glad midsommar! Tugga på färskpotatisen i förvissning om att vi wikipedianer tillverkar något som är viktigt för det internationella samarbetet. Det tycker i alla fall den spanska stiftelsen Fundación Principessa de Asturias, som nu tilldelat Wikipedia årets internationella samarbetsupplaga av sitt Prinsessan av Asturiens pris. Skål! --Paracel63 (diskussion) 19 juni 2015 kl. 17.53 (CEST)

Glad midsommar tillönskas från Göteborg! Vädret har varierat, men mestadels uppehåll och lite sol. Matjessillen, potatisen och jordgubbarna var goda, men de sistnämnda var väldigt dyra.--Historiker (diskussion) 19 juni 2015 kl. 22.27 (CEST)

Glad midsommar (några timmar i efterhand) från Skarp-Runmarn i Stockholms skärgård. Ingen sol varken igår eller idag, men bara tillfälliga skurar. Sill, potatis och nubbe till lunch och grillat lammkött med potatisgratäng till middag. /ℇsquilo 20 juni 2015 kl. 09.27 (CEST)

Strax efter att jag skrev det inlägget så tittade solen faktiskt fram. Det blev en riktigt skön kväll på midsommardagen. /ℇsquilo 26 juni 2015 kl. 08.49 (CEST)

Även jag önskar glad midsommar! Det kan synas väl sent, men helgen är inte över. Den helige Johannes Döparens dag, som vi snart går in i, är den ursprungliga Midsommardagen. Och på tisdag är det gamla midsommarafton. Det kanske rentav finns några nostalgiker som firar (även) den. Tostarpadius (diskussion) 20 juni 2015 kl. 23.50 (CEST)

Ja, i Danmark och Norge firar man ju fortfarande "Sankt Hans" för Johannes, avsett att vara som en kyrklig motpol till Jesu födelsefirande vid jul (och vintersolståndet).--Bemland (diskussion) 23 juni 2015 kl. 03.47 (CEST)

Det är väl bara Sverige som inte firar i dag? J 1982 (diskussion) 23 juni 2015 kl. 11.46 (CEST)

Både ja och nej! Firandet är så vitt jag vet inte så påfallande i andra länder som det var hos oss i fredags. Tostarpadius (diskussion) 23 juni 2015 kl. 12.30 (CEST)

I Finland är midsommar lika stort som i Sverige, och firades i alla fall i år samma dagar.

andejons (diskussion) 23 juni 2015 kl. 13.49 (CEST)

Ja, men det är som bekant vår östra rikshalva... Det är ju för övrigt typiskt för Norden att högtidlighålla aftnarna vid de stora helgerna. Tostarpadius (diskussion) 23 juni 2015 kl. 18.15 (CEST)

Måttenheter

Jag skulle just skriva om den brittiska måttenheten pole, perch eller rod. Den engelskspråkiga motsvarigheten till artikeln en:Perch (unit) verkar föreslagen för sammanslagning med en:Rod (unit) som dock har en interwikilänk till svenska Stång (längdmått). Jag har redan tidigare konstaterat att det verkar vara högst varierande om enheter vars namn motsvarar en utländsk enhet, om än med helt annan längd skall interwikilänkas och stoppas in i artikeln. Så har vi Fat (mått) som interwikilänkar till en:Barrel (unit), däremot finns även Baril (som jag skapat) och dessutom Tunna som även inkluderar tunna som rymdmått och anses icke globalt skriven. Vad är principen - skall måtten fokusera på den längd de beskriver, på de namn de har eller inkludera dess ursprungliga betydelse? Det som rör till det är ju att utländska mått ibland introducerats i andra länder som alternativa längder även då det funnits nationella motsvarigheter, så är ju fat en svensk variant av den en engelsk barrel som kommit in som komplement till det redan existerande måttet tunna.FBQ (diskussion) 27 juni 2015 kl. 12.24 (CEST)

Kan väl säga att med Wikidata, så blir det nu nödvändigt att hålla mycket strikt på interwikin i artiklar om enheter. Det kan komma att byggas in väldigt fula fel i databasen, om vi inte håller isär begrepp som inte överenstämmer. Om det betyder att en artikel kommer sakna interwiki, så är det av mycket underordnad betydelse. -- Innocent bystander (diskussion) 27 juni 2015 kl. 14.46 (CEST)

Fot (enhet) tycker jag är väl utformad för att passa med iw-länkar. I övrigt tror jag de är bäst vara restriktiv med iw-länkar.Yger (diskussion) 27 juni 2015 kl. 14.52 (CEST)

Men börjar man använda den på Wikidata och definierar den relativt en SI-enhet som 0,3048 meter, så får vi stora problem, när vår artikel säger att en fot kan ha andra värden också. -- 28 juni 2015 kl. 09.31 (CEST)

Wikiversity

Jag skulle vilja ha lite hjälp att tänka kring Wikipedia:Projekt_Wikiversity#Delar_av_projektet. Vad behöver göras och vad är viktigast? Skulle va tacksam för alla synpunkter på det vi har så här långt. Hockew (diskussion) 27 juni 2015 kl. 21.26 (CEST)

Översätta "Category:Anti-war video games"

Hej, jag tänkte skapa en motsvarighet till kategorin Anti-war video games här på svwp, men jag känner mig inte helt nöjd med namnen jag har kommit på hittills ("Antikrigsrelaterade datorspel" och "Datorspel med antikrigsbudskap"). Är det någon som har några bra förslag? // WikiPhoenix ^[diskussion] 24 juni 2015 kl. 14.54 (CEST)

anti-war har inget motsvarande svenskt begrepp, antimilitarism används men passar inte här. Fredsrörelse passar inte heller.Yger (diskussion) 24 juni 2015 kl. 15.04 (CEST)

Bra fråga. Krigsmotstånd? Krigsmotstånds-budskap? "Datorspel med budskap mot krig", kanske? Bara spånande (och jag har heller inte läst på vad det egentligen är som avses, ska sägas.. :^)). I värsta fall, när ett begrepp helt saknar svensk översättning, så får man använda originalbegreppet (vilket här också tycks bli klumpigt dock, anti-war-datorspel, där vi inte ens kan kursivera i kategorinamnen vad jag vet). Det jag vill passa på att höja ett varningens finger är att hitta på en egen översättning, en ny term som översätter originaltermen, och sedan behandla den som om det vore en etablerad term. Det är det inte. (Det är inte så ovanligt här vad jag vet, och sker alltså när man hittar på översättningar till artikelnamn och sedan skriver som om det vore en term som förekommer i svenskt skriftspråk. Om man känner sig tvingad att översätta så bör det åtminstone markeras, men bättre då att beskriva den "osvenska" (icke-svenska) termen så som den heter på originalspråk. Att döpa en kategori till t ex "Datorspel med antikrigsbudskap" tycker jag däremot inte riktigt är ett sådant fall, där är det lättare att förstå att namnet kan vara en ad hoc-lösning, tänker jag, än om det blivit titeln på en artikel.) flinga 24 juni 2015 kl. 16.56 (CEST)

"Datorspel med antikrigsbudskap" tycker jag i det här sammanhanget är bäst, anti-war-datorspel hade kunnat fungera om det varit en etablerad term på en specifik typ av spel. Så förefaller det inte vara. Jag har inte mött begreppet tidigare och kategorin verkar flest rymma spel av all möjlig karaktär med mer eller mindre påtagligt antikrigsbudskap.--FBQ (diskussion) 25 juni 2015 kl. 10.13 (CEST)

Okej, tack för era åsikter! Jag har nu skapat Kategori:Datorspel med antikrigsbudskap. // WikiPhoenix ^[diskussion] 25 juni 2015 kl. 16.27 (CEST)

Behövs verkligen kategorin? Begreppet känns inte speciellt etablerat. J 1982 (diskussion) 26 juni 2015 kl. 16.42 (CEST)

Eftersom kategorin nu innehåller elva artiklar så tycker jag nog att den har påvisat sitt existensberättigande. /ℇsquilo 26 juni 2015 kl. 17.14 (CEST)

Det är inte antalet artiklar som avgör om en kategori är problematisk eller inte.J 1982 (diskussion) 26 juni 2015 kl. 17.30 (CEST)

Om det är källbelagt i artiklarna (är det det? Om inte borde det fixas ASAP) att ett viktigt tema för artikelämnena är deras antikrigsbudskap så ser jag inget problem att kategorisera dem efter det. Att "datorspel med antikrigsbudskap" inte är ett "etablerat begrepp" spelar ingen direkt roll för mig... åtminstone ser jag det bara som en sträng ord som beskriver en viktig egenskap hos artikelämnena.--IDV^disk. 28 juni 2015 kl. 10.12 (CEST)

Jag delar IDV:s åsikter. En snabb koll på artiklarna i kategorin Kategori:Metal Gear-spel visa att ungefär hälften inte ens innehåller ordet "krig". Det är lätt att påstå att ett spels budskap är X, men saknas det flera recensioner från etablerade källor eller minst utsago från utvecklarna, så kan jag inte se något som helst stöd för kategoriseringen. Dieselmotorvagnar (till stationen) 28 juni 2015 kl. 11.41 (CEST)

IDV: ”åtminstone ser jag det bara som en sträng ord som beskriver en viktig egenskap hos artikelämnena” – ja, när det rör en kategori (och inte ett artikelnamn), och i alla fall i det här fallet, så håller jag med dig (jag var nog lite otydlig med att jag pratade specifikt om artikelnamn). Däremot har jag sett fall där användare hittat på översättningar av begrepp på andra språk i artikelnamnen, och det menar jag generellt är fel (eftersom vi då hittar på begrepp utan källstöd). (FBQ: sidospår: du menar att det inte är en etablerad term heller på engelska, om jag fattar rätt. Blev lite nyfiken på hur du ser på namngivning av artiklar som beskriver begrepp som saknar etablerad svensk översättning (jag tolkade ditt inlägg lite annorlunda när jag först läste det häromdagen)? Det är då jag anser att artikel bör använda originalbegrepp och gärna skriva ut att begreppet saknar etablerad benämning på svenska (dvs, i ett fall där det finns inte ens ett inlånat ord)). flinga 28 juni 2015 kl. 20.58 (CEST)

Om jag tar ett exempel från samma området även om jag inte är särskilt insatt - First Person Shooter-spel har åtminstone varit etablerat som begrepp. Nu är uppslagsordet här visserligen Förstapersonsskjutare och jag antar att det blivit en etablerad svensk översättning för samma speltyp. Det hade varit helt okej att kalla kategorin First Person Shooter-spel om det inte funnits ett svenskt begrepp för speltypen.--FBQ (diskussion) 28 juni 2015 kl. 21.38 (CEST)

Tack för svar! Där håller jag med (både förstås när det gäller låneord som förekommer i svensk text, och helt främmande termer som inte har förekommit i svensk text men saknar översättning). flinga 29 juni 2015 kl. 00.02 (CEST)

HTTPS

Hej!

Wikimediastiftelsen har de senaste åren arbetat mot att aktivera HTTPS som standard för alla användare, inklusive oregistrerade, för bättre integritet och säkerhet för både läsare och skribenter. Det har tagit tid eftersom vi varit tvungna ta hänsyn till flera olika aspekter. Våra servrar har inte varit redo att hantera det. Wikimediastiftelsen har stundvis tvingats balansera mål där det varit svårt att uppnå det ena utan att offra någonting annat.

Tvingad HTTPS har just implementerats på alla Wikimediaprojekt. Några av er är redan medvetna om detta då vissa av Wikipedias språkversioner konverterade till HTTPS förra veckan och berörda gemenskaper underrättades.

De flesta av Wikimedias skribenter kommer inte att märka någon skillnad. Om du gör redigeringar som inloggad användare har du förmodligen redan loggat in via HTTPS. Vi kommer att hålla ett öga på det för att vara säkra på att allt funkar som det ska. Om du har problem med det, hör av dig till oss eller mig för andra frågor.

/Johan (WMF)

20 juni 2015 kl. 00.00 (CEST)

Det har ganska nyligen avslöjats flera brister i de äldre varianterna av krypton och protokoll som används i https, framför allt SSLv2 och SSLv3, men även TLSv1.0. Har stiftelsen tagit hänsyn till det? /ℇsquilo 20 juni 2015 kl. 09.18 (CEST)

Ja. Vi har inte över huvud taget inte stöd för SSLv2 or SSLv3 i dagsläget, till exempel, och har tagit hänsyn till kända brister i TLSv1.0. SSL Labs anger att allt är i ordning. /Johan (WMF) (diskussion) 22 juni 2015 kl. 15.52 (CEST)

Strålande! /ℇsquilo 23 juni 2015 kl. 08.54 (CEST)

Är det här förklaringen till att inloggningen strular hela tiden numer? -- Innocent bystander (diskussion) 23 juni 2015 kl. 20.43 (CEST)

Det låter osannolikt. HTTPS varit aktivt i inloggningsmomentet i flera år, och den här förändringen skedde förra veckan. Det inloggningsproblem som nämns tidigare (har någon buggrapporterat det, förresten? Jag kan göra det annars) är väl äldre än så? Eller refererar du till någonting nytt? /Johan (WMF) (diskussion) 24 juni 2015 kl. 14.58 (CEST)

@Johan (WMF): Du får mer än jättegärna buggrapportera det här problemet (om du känner igen det). Mitt problem är att kakan tydligen inte känns igen (eller?). Efter omstart av webbläsare/dator är jag utloggad. Efter att datorn varit i vila är jag utloggad. Mitt under en längre redigering kan jag vara utloggad (liknar mest 15-minutersutloggning hos internetbank). Detta gäller på båda mina datorer och i olika webbläsare. Ibland säger systemet att jag är centralt inloggad ändå, men det är bara i kanske 10 procent av fallen. Beteendet började cirka mars i år och rätt så irriterande. Att rutan "Spara inloggning på denna dator (eller vad det heter)" alltid är förbockad spelar ingen roll.--Paracel63 (diskussion) 26 juni 2015 kl. 00.22 (CEST)

@Johan (WMF): "Sidan kunde inte sparas, sessionsdata har förlorats, prova att logga ut och in igen" eller något dylikt är något jag många gånger drabbats av de senaste två veckorna. Det börjar bli, minst sagt, enerverande. Det har hittills räckt med att spara en gång till, men det gör det inte mindre irriterande, när det händer flera gånger varje dag. När det drabbar en i diskussionstrådar, så sk-ter man till slut i att försöka. -- Innocent bystander (diskussion) 25 juni 2015 kl. 11.23 (CEST)

Att sessionsdata förloras tror jag inte har något med http/https att göra. Det verkar som att sv.wikipedia.org titt och tätt glömmer bort vem man är och behöver fråga loginservern vem det är som äger en viss session. /ℇsquilo 25 juni 2015 kl. 14.51 (CEST)

Det är inte isolerat till sv.wikipedia.org, utan alla Wikimedia-wikis. -- Innocent bystander (diskussion) 27 juni 2015 kl. 07.44 (CEST)

@Johan (WMF): Nu har jag tagit mig för att buggrapportera det hela här. Jag är nybörjare på Phabricator, så antagligen har jag gjort något fel. Om någon kunde hjälpa till och fixa det vore det toppen. Johan, vet du om det finns en pågående bugg om det hela? Stort tack för svar.--Paracel63 (diskussion) 30 juni 2015 kl. 14.44 (CEST)

Hej, ursäkta sent svar, jag har varit (är fortfarande, i några timmar, egentligen) ledig med skakigt åländskt wifi som enda fönster mot omvärlden. Jag lovar titta på det här i morgon. /Johan (WMF) (diskussion) 30 juni 2015 kl. 19.31 (CEST)

”arbetat mot att aktivera HTTPS”... inte för att vara dryg, jag förstår förstås vad som menas, men det potentiellt lite förvillande.. :) (med tanke på att det är just ett tekniskt budskap, ett område där ganska många är osäkra på sin förståelse.) (”..när jag kommer hem ser jag att det står schampo för fett hår på flaskan – jag ska ju ha schampo mot fett hår.”)). flinga 24 juni 2015 kl. 17.03 (CEST)

Sveriges distrikt

Regeringen beslutade i torsdags att från 1 januari 2016 indelas Sverige i 2 524 Distrikt, till vilka alla fastigheter blir kopplade och i och med det befolkningen. Samtidigt upphör användningen av de territoriella områdena för svenska kyrkans församlingar, som tidigare haft denna funktion, som bas för Statens rapportering av fastigheter och befolkning. Arbetet att föra in distrikten i Wikipedia har vi några stycke hållit på med en längre tid (Wikipedia:Projekt geografi/Distrikt). Vi har också provat hur ett införande kan se ut för Lunds kommun, Staffanstorps kommun och Strömsunds kommun (se gärna där och följ länkarna till distriktsartiklarna, tex Staffanstorps distrikt). För att få alla artiklar om distrikten på plats till årsskiftet (där socken artiklar i stor utsträckning "återanvänds") så avser jag påbörja inlägg av dessa nu med start i mitten av denna vecka, med 2-3 kommuner per dag.Yger (diskussion) 22 juni 2015 kl. 18.02 (CEST)

Om du använder ordet från i stället för sedan fungerar texten lite bättre fram tills införandet faktiskt sker. Visserligen en petitess, man kanske ändå något att tänka på. // jorchr 22 juni 2015 kl. 18.58 (CEST)

Om någon föds i Sverige efter 1 januari 2016 (blir väl först och främst artiklar om kungliga barn i så fall de närmaste åren), skall vi då skriva i artikeln i vilket distrikt personen är född i stället för församling? J 1982 (diskussion) 22 juni 2015 kl. 23.58 (CEST)

Ja inte församling i all fall. Om det sedan skall vara distrikt eller kommun är väl ännu oklart.Yger (diskussion) 23 juni 2015 kl. 04.51 (CEST)

Sedan undrar jag varför så många svenskar i nutiden kategoriserats efter socken, låter bra på äldre tider, men tycker det ger lite konstig bild av dagens Sverige. (diskussionen finns på här). J 1982 (diskussion) 23 juni 2015 kl. 11.22 (CEST)

men nu går dessa saker samman då distrikten i så stor utsträckning är detsamma som socknar.Yger (diskussion) 23 juni 2015 kl. 17.18 (CEST)

Jag funderar om det verkligen är helt riktigt att betrakta majoriteten av distrikten som "samma sak" som socknar? Bara för att distriktet i fråga omfattar (mer eller mindre) samma geografiska område som en historisk socken så betyder väl ändå inte det att det rör sig om samma sak? Medan distrikten utgör en nutida entydigt definierad indelning så är socknarna en historisk traditionell indelning (som kan jämföras med härader eller landskap) där deras exakta omfattning många gånger beror på vilket historisk år man baserar sig på. De olika indelningarna fyller dessutom olika roller har olika användningsområden. Visserligen kan man i många fall prata om en socken och mena samma område som ett distrikt och vice versa men borde ändå inte distrikten åtminstone ha sina egna artiklar, oavsett om de till sin omfattning motsvarar en historisk socken eller inte? Kommuner, historiska kommuner, församlingar och socknar har ju redan sina egna artiklar, även i sådana fall där de omfattar samma område, just för att det ändå är ett annan begrepp. RoMex (diskussion) 30 juni 2015 kl. 14.08 (CEST)

Jag har på inget sätt uteslutit att det blir så, men har velat nu införa en lösning som ger maximal frihet hur detta skall bli om några år. Vi har dock ett antal aspekter, tex ger RAÄ fornminnen per socken, vilket är identiskt med distrikt, dvs båda definierar en yta, medan församlingar och landskommuner i grunden anger organisationer som verkar i ett geografisk område. Vi har också vad som kommer bli i praktiken av detta, kommer distrikten bli en historisk parentes, ett kuriosa, medan socken begreppet lever vidare. Eller blir det tvärtom att distrikten blir väldigt etablerade medan socknarna ses som kuriosa. Om RAÄ tex överger socknar och börjar använda distrikt, behöver vi anpassa oss till det. Just nu är det dock så att socknarna är det levande begreppet som används av flera myndigheter medan distrikten inte används alls Yger (diskussion) 30 juni 2015 kl. 21.22 (CEST)

Faktamässigt är det så att (jordeboks)socknarna var där fastigheterna registrerades, medan människorna i det området kunde tillhöra en kommun eller församling. Distrikten definieras på samma sätt som socknarna, nämligen där fastigheterna är registrerade, så distrikten är direkta fortsättningar till socknarna men inte till församlingar eller landskommunerna. Sedan kan lösningen ändå vara att ha två separata artiklar, S och D, att ha två uppslagsord men med en substansartikel, eller bara en substansartikel. Med gemensam artikel finns alternativen att den benämns socken(/distrikt) eller distrikt/socken. I oktober, men först då, behöver vi bestämma om vi skall ha två uppslagsord eller ej, dvs om vi skall skapa unika omdirigeringssidor med egna wikidataobjekt (vilket är ansatsen).Yger (diskussion) 30 juni 2015 kl. 21.43 (CEST)

Bästa bidragen under maj

Borrelia burgdorferi utsågs till maj månads bästa nya artikel. Samtidigt har Lisbeth Salander framröstats som den bästa artikelutökningen. Det kan noteras att den ena prisbelönta artikeln skapades på lektionstid på Linnéuniversitetet, medan den andra byggts ut under återkommande skrivstugor i Göteborg. Så det finns många ställen att skapa bra Wikipedia-artiklar på, även långt från den egna skrivkammaren. Av projektets 267 nya och 112 utökade juniartiklar har 26 respektive 20 nu blivit nominerade. Välkomna att rösta eller att lista juliartiklar. Vänliga wikihälsningar! --Paracel63 (diskussion) 1 juli 2015 kl. 19.49 (CEST)

Borrelia burgdorferi (vänster) och Lisbeth Salander (höger).

Från Diderot till Wikipedia. (Ny Teknik nr 26-33)

I sommarnumret av Ny Teknik finns en artikel av Kaianders Sempler som tar upp en del om Wikipedia. //Bulver (diskussion) 24 juni 2015 kl. 13.30 (CEST)

Synd bara att den upprepar det sedvanliga missförståndet om "Wikipedias redaktörer". /FredrikT (diskussion) 25 juni 2015 kl. 16.40 (CEST)

Gissar att personen bakom texten hade en engelskspråkig text som källa som använde sig av ordet editor, vilket ju kan översättas till redaktör... även om det inte är helt rätt här.--IDV^disk. 25 juni 2015 kl. 18.26 (CEST)

Vi är väl alla redaktörer? Tostarpadius (diskussion) 25 juni 2015 kl. 18.35 (CEST)

Ja, det tycker jag. Om man redigerar text är man väl redaktör? Eller är man skribent? /ℇsquilo 26 juni 2015 kl. 08.45 (CEST)

Visst, poängen är väl att "redaktör" kan implicera en redaktion. Användare, bidragsgivare och volontär ger ett öppnare intryck EMRÅ. Man är väl Wikipedian eller Wikipedist kanske.--LittleGun (diskussion) 26 juni 2015 kl. 10.55 (CEST)

Ja, redaktör implicerar en redaktion. För att citera Wikipedia "yrkestiteln för en person som bestämmer eller redigerar innehåll i en tidning, tidskrift eller bokverk". Jag skulle kalla oss skribenter, möjligen i en redaktion som saknar redaktör. Wikipedian låter förstås också trevligt. Deryni (diskussion) 26 juni 2015 kl. 18.39 (CEST)

Vi är alla redaktörer och Wikipediagemenskapen utgör redaktionen. Så har jag alltid sett på saken. Tostarpadius (diskussion) 27 juni 2015 kl. 20.21 (CEST)

Jag kallar mig kort och gott Wikipedian, men förstår att det är svårt för de ej insatta att veta hur wikipedia fungerar. Adville (diskussion) 28 juni 2015 kl. 13.43 (CEST)

Jag brukar kalla systemet för "den informella redaktionen" när jag pratar om det. Fast jag skulle fortfarande dra mig för att kalla oss redaktörer, som implicerar en annan maktposition. /Julle (diskussion) 2 juli 2015 kl. 01.04 (CEST)

SM-veckan helt bortglömd på Wikipedia?

Jag vill bara diskret uppmärksamma att en av Sveriges största idrottshändelser sedan 2009, SM-veckan, inleddes under måndagen 29/6 och SvWP verkar ligga rejält efter i bevakningen av dessa evenemang. Det rör sig om SM-tävlingar i ett stort antal sporter likt ett "svenskt intern-OS" och andra länder har börjat förbereda för liknande inhemska satsningar efter svensk förebild. För idrottsintresserade skribenter (och andra) kan det kanske vara värdefullt att veta att dessa sidor finns, om sommarvädret mot förmodan inte skulle vara som mest inbjudande varje dag.. På artikeln SM-veckan 2015 (vinter) i Örebro är det väl förberett, men det står fortfarande att denna vecka kommer att äga rum, trots att den gjorde det redan i början av detta år, och resultat etc saknas. Det är bara ett litet tips i förbigående, så att dessa sidor inte faller helt i glömska för framtiden.--Bemland (diskussion) 30 juni 2015 kl. 03.38 (CEST)

Veckans tävling – Svensk idrott

Veckans tävling går på temat Svensk idrott.

Glada fotbollsspelare, trots att dom fick en buss utan tak...

@Bemland: Hej! Nu finns det en Veckans tävling på ämnet Svensk idrott. Alla som är intresserade av att hjälpa till att skriva om svenska idrottare, idrottsplatser, idrottstävlingar eller liknande är välkomna att hjälpa till. Det är ganska enkla tävlingsregler, men allt som skrivs i artiklar i ämnet svenska mästerskap får dubbla mängden poäng. Tävlingen körs igång en dag försenad, men förhoppningsvis kommer det ändå att locka en del intresse. Som av en händelse spelar denna dag Sveriges U21-herrlandslag i fotboll EM-final! Välkomna!--Paracel63 (diskussion) 30 juni 2015 kl. 17.50 (CEST)

Är någon redo att fotografera när svenska U21-spelarna firas? J 1982 (diskussion) 1 juli 2015 kl. 15.43 (CEST)

Någon var på plats i trängseln och lyckades fånga spelarna. Hjälp med identifiering, namngivning och kategorisering på Commons behövs dock eftersom jag inte vet vem som är vem. /Haxpett (diskussion) 2 juli 2015 kl. 08.57 (CEST)

Kul! Artiklarna om spelarna och artikeln om laget platsar utmärkt i vår veckotävling! --Paracel63 (diskussion) 2 juli 2015 kl. 16.03 (CEST)

Kvalitetsmätningen – juli

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Glädjande nedgångar i språkvård och infoga och sjätte månaden i rad då totalen (exkl källor) min~skat.Yger (diskussion) 1 juli 2015 kl. 19.31 (CEST)

Tack för den uppdateringen! Dessutom är det andra månaden i rad som totalen inklusive källor minskar. Tyvärr har vi sedan länge en uppåtgående trend vad gäller ouppdaterade artiklar.--Historiker (diskussion) 1 juli 2015 kl. 19.37 (CEST)

Uppdatering blir månadens kvalitetsprojekt juli 2015. Resultatet från förra månadens kvalitetsprojekt (städa) förblev oförändrat.

@Yger: Tack för att du uppdaterade statistiken och lade in den! Jag glömde bort att det var en ny månad.

Definiendum (?) 1 juli 2015 kl. 20.38 (CEST)

Är inte månaderna fel i rubriken? Adville (diskussion) 1 juli 2015 kl. 20.43 (CEST)

 Fixat Definiendum (?) 1 juli 2015 kl. 20.58 (CEST)

Bilder från MyNewsdesk

Jag letade i arkivet, då jag trodde att frågan tagits upp tidigare, men jag hittade inget.

Ska man undvika att ladda upp bilder från MyNewsdesk? Finns det några riktlinjer? De flesta bilder på MyNewsdesk är markerade med CC-licens men tydligen är CC-licens standard när man laddar upp bilder där, vilket innebär att bilderna ofta inte alls har CC-licens, utan att uppladdaren bara är oaktsam.

Jag har själv hittat en fin bild på Inger Nilsson, men jag misstänker att den har "fel" licens.

För några månader sedan upptäckte jag att en användare laddat upp en väldans massa loggor och lagt in på Månadens nyuppladdade bilder för februari och mars.

Några exempel:

• 
• 
• 
• 
• 

Man borde på något sätt kunna informera uppladdare på både MyNewsdesk och Commons. Var inte Paracel63 inblandad i något sånt projekt?

-abbedabb^disk 29 juni 2015 kl. 18.14 (CEST)

[Här] och [här] på commons finns lite att kika på. /Hangsna (diskussion) 29 juni 2015 kl. 18.39 (CEST)

Lurigt det där. Jag funderar på att ladda upp de här bilderna:

• Nya Lejonhjärta-miljön
• Inger Nilsson inviger Villa Villekulla 1
• Inger Nilsson inviger Villa Villekulla 2

-abbedabb^disk 29 juni 2015 kl. 19.44 (CEST)

Är det inte två rättighetsinnehavare till miljöbilden? Både för modellen och för fotot. Edaen (diskussion) 29 juni 2015 kl. 19.56 (CEST)

Jag skulle gissa att Astrid Lindgrens värld äger rättigheterna på båda. Men jag vet inte. Det enda man har att gå på är att bilden är taggad med CC-licens. -abbedabb^disk 29 juni 2015 kl. 20.14 (CEST)

@abbedabb: I våras var jag/vi i Göteborg ett antal gånger i kontakt med Mynewsdesk, med anledning av alla bilder som publicerats under fri licens där senaste tre åren. Vätte var inblandad i en inledande problemställning och Hannibal i formuleringen av en rekommendation till Mynewsdesk för att förtydliga de olika licenserna för sina användare. Vi fick svar från kundtjänst och projektägaren hos Mynewsdesk. De tyckte att våra slutsatser (möjligen) var alarmerande och lovade att återkomma när deras juridiska ombud fått en chans att sätta sig in i ämnet. Vi väntar väntar fortfarande.

Tills vidare kan man göra en av två saker:

1. antingen ta en bild som ligger där under fri licens, ladda upp den och hålla tummarna för att ingen upphovsrättshavare hör av sig
2. först kontakta Mynewsdesk (upphovsrättshavaren via Mynewsdesk) och få lite bättre på fötterna före uppladdningen av någon misstänkt/tveksam bild

@Axel Pettersson (WMSE): Du skrev på Commons om samarbetsprojektet med Mynewsdesk 2012. Vad hände? Hur mycket gästbloggades det och om vad? Vad ledde det hela till?--Paracel63 (diskussion) 30 juni 2015 kl. 02.52 (CEST)

Lite kontakt med dom då, men sen rann det ut i sanden och finns kvar som ett dåligt samvete jag blir påmind om varje gång jag ser några bilder därifrån eller en diskussion om vad som gäller för bilderna. Liknande erfarenhet som Paracel63, Hannibal och Vätte, men jag dammar av kontakten igen och ser om dom har kommit längre i sina funderingar nu. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 30 juni 2015 kl. 09.33 (CEST)

@Axel Pettersson (WMSE):  Gillar Hör av dig om du vill att vi ska skicka mejltext och kontaktuppgifter, så långt vi vet.--Paracel63 (diskussion) 30 juni 2015 kl. 16.01 (CEST)

Tack, men klarade av det med med Hannibal redan igår. Semestertider hos MND, så vi får se hur snabba dom är att svara. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 1 juli 2015 kl. 10.30 (CEST)

Eftersom god tro inte funkar när det gäller upphovsrätt och det är varje persons ansvar som delar vidare en bild att inte göra detta utan att vara säker på upphovsrättsstatusen skulle jag starkt avråda från Paracel63s förslag 1. Detta även för att vi väl vill(?) att folk ska lita på att våga använda bilder från Wikimedia Commons och inte vara osäkra på huruvida upphovsrättsstatusen för materialet som ligger där är klarlagt eller ej.

Mina förslag på åtgärder:

1. Om du är osäker på om en bild är felaktigt licensierad - gräv! Ta reda på mer (det är ditt ansvar).
2. Eller så låter du helt enkelt bli att dela vidare bilder där det finns osäkerhet kring upphovsrätt och licensiering.
3. Det är sällan någon brådska, och under tiden du väntar på svar finns en hel uppsjö med material där upphovsrättsstatusen är klarlagd som du kan jobba med. Bättre ha lite tålamod och få saker rätt från första början, än ivra iväg och skada projektet samt skapa merarbete.

Att de som laddar upp bilder på MyNewsdesk själva sitter på rättigheterna till de bilder de laddar upp är enligt min erfarenhet inte något man kan utgå ifrån, utan det är snarare oftast det motsatta. Och om en person som inte har tillåtelse av upphovsman att ändra licensen för ett verk ändå gör det, då är inte licensen giltig (och det funkar, som nämnts tidigare, inte att dela vidare och hävda god tro). //Vätte (diskussion) 30 juni 2015 kl. 13.13 (CEST)

Som Vätte.

Bra att Axel tar tag i det igen. Tack.//Hannibal (diskussion) 30 juni 2015 kl. 14.14 (CEST)

Jag är – återigen – inte lika kategorisk som Hannibal och Vätte. Det finns inom upphovsrätt inget som heter god tro, det är sant. Men vad innebär att vara säker? Om en vederbörligen licensierad bild där du inte rimligen kan anta upphovsrättsbrott (t.ex. foto av en person av en typ som vanligen inte gör att "klockan ringer"), varför skulle du misstänka missbruk av licens? Är Mynewsdesk på något avgörande sätt olikt Flickr (en internationell bilddatabas med motsvarande uppladdare och licensalternativ)? I båda fallen finns det kategorier, raderingshistorik och diskussioner på Wikimedia Commons i saken. I Flickrs fall finns en etablerad hantering av ärendena. Förslagsvis borde vi fixa till en motsvarande basinstruktion för Mynewsdesk. Och vi behöver inte ens vänta på att semestrarna är över (se 3/8-noteringen nedan). Av de fem visade logotyperna ringer min klocka i fyra fall av fem. I det femte fallet – Dagens Nyheter – uppnår inte logotypen verkshöjd.--Paracel63 (diskussion) 1 juli 2015 kl. 13.43 (CEST)

En viktig skillnad mot Flickr är att på Flickr måste uppladdaren själv välja en fri licens. Med andra ord, har en bild en fri licens på Flickr beror det på att uppladdaren har gjort ett aktivt val. På Mynewsdesk å andra sidan, om jag förstår det rätt, ges alla bilder automatiskt en cc-licens som standardinställning utan att uppladdare gör ett aktivt val. Tittar man på bilderna som finns under fria licenser på Mynewsdesk är det uppenbart att åtminstone en del av företagen som använder tjänsten inte har en aning om det (jag har exempelvis mycket svårt att tro att de som förvaltar Tove Janssons rättigheter har gett det svenska bokförlaget rätten att släppa hennes tecknade bokomslag under en fri licens).

Min personliga åsikt är att det inte går att säga (eller anta) med tillräcklig säkerhet att bilderna från Mynewsdesk är medvetet släppta av upphovsrättsinnehavaren under en fri licens. Jag tycker den osäkerheten är tillräckligt stor för att det för varje bild finns anledning att ifrågasätta licensens riktighet (helt enkelt för att vi inte har den blekaste aning).--ArildV (diskussion) 1 juli 2015 kl. 14.06 (CEST)

(redigeringskonflikt) Ja, Mynewsdesk är avgörande olikt på några punkter:

1. Sidan är en presstjänst, användare går ut med pressmeddelanden och är vana vid att använda pressbilder. Att pressbilder som användaren kan använda fritt i pressmeddelanden och press inte är motsvarande en fri licens är användarna sällan införstådda med.
2. De som lägger upp bilder på Mynewsdesk sitter ytterst sällan på rättigheterna för bilderna, de saknar alltså befogenhet för att ge bilderna denna licens (licensen blir ogiltig).
3. CC-licensen är default-inställd, det föreligger mycket stor risk att uppladdat material får denna licens utan att uppladdaren ens är medveten om det. (Här torde en jättevarningsklocka ringa i huvudet på alla som kan något om fri licensiering.)

Detta är enorma skillnader mot hur t.ex. Flickr fungerar. På Flickr måste du göra flera medvetna knapptryck för att använda CC-licens, och du får enbart ladda upp bilder som du själv har skapat. Och det här med att vara säker... Det vi kan säga med säkerhet är att bilder från Mynewsdesk är problematiska. Det föreligger sedan några år tillbaka misstanke om felaktig licensiering, det torde vara ett solklart exempel på att säkert användande inte föreligger, hur man än definierar ordet säker i sammanhanget. Genom att använda bilder som med allt för stor sannolikhet är felaktigt licensierade urholkar vi hela CC-licensieringen, och jag vill hävda att vi då också i mycket hög grad brister i vårt eget ansvar. Vi är inte i ett läge där "använda bilder tills motsatsen är bevisad" är ett smart drag (eller ens ett lagligt, om man ska hårddra det hela). //Vätte (diskussion) 1 juli 2015 kl. 14.44 (CEST)

Det finns utöver ovanstående tips en del diskussioner spridda på Wikipedia: sökresultat. Vivo (diskussion) 30 juni 2015 kl. 18.46 (CEST)

Bra med den här diskussionen! Jag ser att här finns tydliga problem och rejäla fallgropar. Jag avser att både fixa en svensk version av Flickr-instruktionen ovan och en motsvarande variant för Mynewsdesk. Eftersom Mynewsdesk i tre års tid haft det här förvalet för standard-CC-licens, är det många filer som behöver tas ställning till. Och så länge de inte gör något åt det, behöver wikipedianer en sida som säger hur det ligger till. Sedan borde det också fixas en svensk version av den här sidan. Ju mer vi pratar om det desto bättre, och ju bättre instruktioner/riktlinjer vi har om det hela desto bättre. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 2 juli 2015 kl. 16.57 (CEST)

 Gillar //Vätte (diskussion) 3 juli 2015 kl. 01.23 (CEST)

Personen på Mynewsdesk som hanterade det här tidigare, och ska fortsätta hantera ärendet, har semester och är åter 3 augusti. Tveksamt om det kommer att hända nånting från deras sida innan dess. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 1 juli 2015 kl. 11.26 (CEST)

@Axel Pettersson (WMSE): Bra att du håller det här under bevakning!--Paracel63 (diskussion) 1 juli 2015 kl. 13.43 (CEST)

Hjälp sökes

Jag tycker det ofta är svårt att känna till alla förkortningar för riktlinjer och subriktlinjer med mera. Jag skulle vilja ha följande funktion även på SvWP att sätta in i artiklarna om våra riktlinjer, men jag vet inte hur jag ska lösa kodningen. Kan någon hjälpa mig? dnm ^{(d | b)} 2 juli 2015 kl. 14.43 (CEST)

Mall:Genväg. 90.229.134.107 2 juli 2015 kl. 15.12 (CEST)

Jag brukar inte lära mig förkortningarna utan försöker hålla mig till det utskrivna. Använder man någon sida tämligen ofta brukar man fastna för någon av dess förkortade genvägar och numera finns de oftast listade högst upp på respektive sida. Att kunna alla, eller ens de flesta, förkortningar är nog inte många som gör. Ibland går det lite inflation i att allting måste ha en eller helst flera genvägar... --MagnusA 2 juli 2015 kl. 20.39 (CEST)

Jo mall "genväg" finns men den fyller inte funktionen som jag menar behövs, då genväg-mallen hamnar högst upp på sidan. Det blir oerhörda problem när en sida innehåller flera riktlinjer. Om jag kan få hjälp med mallen jag efterfrågar kan detta effektiviseras. dnm ^{(d | b)} 3 juli 2015 kl. 17.07 (CEST)

Måste man "prata i förkortningar/genvägar" alls när man hänvisar andra användare? För en oinvigd blir det ju mest ett obegripligt "vi-som-vet"-språk man drämmer i skallen på "de oinvigda" (och för den delen förstås även de invigda). Som de gör på enwiki känns som skräckexempel på sånt. Annars skulle du ju kunna göre en egen lista på någon undersida över de av dig ofta använda genvägarna och kopiera-klistra därifrån, kanske? --MagnusA 3 juli 2015 kl. 18.01 (CEST)

Både vår genvägsmall och den engelska policygenvägsmallen är baserade på en:Template:Shortcut, men har utvecklats lite olika. Fram till maj i år fungerade vår mall mer som du vill och hamnade där den placerades i sidan, det ändrades med motiveringen "Placerade mallen vid rubriken istället, för att ta mindre plats". 90.229.134.107 3 juli 2015 kl. 18.20 (CEST)

Korrektur av Sitenotice

Hej! Det saknas ett mellanslag mellan meningarna i den pågående "sitenotice" om panoramafrihet. Vem kan fixa?--Paracel63 (diskussion) 2 juli 2015 kl. 20.20 (CEST)

Jag har gjort ett försök. Försökte ta bort det andra Wikipedia också eftersom det bli redundant i samma banner. Hoppas det slår igenom.--LittleGun (diskussion) 2 juli 2015 kl. 20.49 (CEST)

Fel siffror vid Utmärkta artikelserier

I artikeln Wikipedia:Utmärkta artikelserier visas det felaktiga siffror angående antalet utmärkta artikelserier och delartiklar. Det står "Det finns för närvarande 4 utmärkta artikelserier som innehåller totalt 35 unika artiklar. Det finns 1 artikelserier i vilka varje artikel är utmärkt." Efter att Krutkonspirationen antagits som utmärkt artikelserie stämmer inte dessa siffror, men de är ändå kopplade till en mall som ska uppdateras automatiskt. Ska kanske någon administratör se över detta? |-DaftClub-|(diskussion) 3 juli 2015 kl. 05.08 (CEST)

{{Antal utmärkta artikelserier där alla artiklar är utmärkta}} visar att det finns 1 serie där alla artiklarna är utmärkta, det verkar korrekt.

{{Antal vanliga artiklar i utmärkta artikelserier}} visar att det finns 42 vanliga artiklar (ej huvudartiklar), det verkar korrekt. Jag behövde dock rensa sidans cache för att få den korrekta siffran.

{{Antal huvudartiklar i utmärkta artikelserier}} visar att det finns 5 utmärkta serier, och 5 huvudartiklar, det verkar korrekt. Jag rensade även denna sidas cache.

Efter att rensat mallarnas cache verkar allt på Wikipedia:Utmärkta artikelserier vara korrekt nu. :) Dieselmotorvagnar (till stationen) 3 juli 2015 kl. 05.48 (CEST)

Toppen! |-DaftClub-|(diskussion) 3 juli 2015 kl. 18.33 (CEST)

Omdirigeringar från olika namnformer -- blänkare

En diskussion om omdirigeringar har uppstått i samband med Lsjbots geografiska provkörningar. Frågan gäller om vi bör ha omdirigeringar från alternativa former av geografiska egennamn, och i så fall vilka. Frågan har varit uppe förut, utan tydlig konsensus. Nu är det skarpt läge, frågan behöver ett svar innan Lsjbot drar igång på allvar.

Den diskussion som startades av K9re11 på min användardiskussion har jag flyttat till Wikipediadiskussion:Omdirigeringar#Lsjbots omdirigeringar. Föreslår att fortsatt diskussion hålls där. Lsj (diskussion) 3 juli 2015 kl. 09.13 (CEST)

Inlägg med rubrikerna "Nya rubriker, finns riktlinjer?" och "Subkultur inom Wikipdia?" av Kaffeburk

Flyttade högre upp under en samlingsrubrik för Kaffeburks inlägg relaterade till diskussion:Kulturmarxism.Yger (diskussion) 4 juli 2015 kl. 06.21 (CEST)

"sank äng" på norsk

God aften, er det noen som kan hjelpe med med betydningen "sank äng" i setningen ......komme fra Agne Skjalfarbonde, en sveakonge på 400-talet som ble myrdet på holmen[1], og "fit" som er et norrønt ord som betyr "sank äng" i artillelen Agnafit Med vänlig hälsning --Pmt (diskussion) 4 juli 2015 kl. 20.08 (CEST):

"Et myrlendt eng" heter det nog på norska. Svensson1 (diskussion) 4 juli 2015 kl. 20.17 (CEST)

Tusen takk for hjelpen ! Med vänlig hälsning --Pmt (diskussion) 4 juli 2015 kl. 20.34 (CEST)

Reklamtext?

Nu har jag hamnat i en situation som är ny för mig och jag vill gärna ha lite stöd i mina funderingar.

Det gäller avsnittet om Scandics systerkedja HTL, en text som till stora delar skrivits av mig. Idag ändrades en hel del i texten av ett nyskapat konto "HTL hotels" till något som väldigt mycket lät som en reklambroschyr for hotellet.

Jag återställde ändringen med motiveringen "Reklam".

Var det korrekt gjort? Hur ska det hanteras om HTL hotels återställer min ändring? --Bark (diskussion) 6 juli 2015 kl. 13.53 (CEST)

Texten var väldigt reklamig.[4] Du gjorde helt rätt. Edaen (diskussion) 6 juli 2015 kl. 13.58 (CEST)

bra gjort och jag har nu gett återkoppling till användaren.Yger (diskussion) 6 juli 2015 kl. 14.00 (CEST)

@Bark: Det man generellt sett kan göra är att återställa artikeln, starta en diskussion på artikelns diskussionssida och upplysa om det på användarens diskussionssida. Har du ingen möjlighet att återställa den kan du placera en lämplig åtgärdsmall överst i artikeln (exempelvis mall:Reklam) och sedan skriva en motivering i den eller på artikelns diskussionssida. Om du gjort allt, användaren fortsätter redigera artikeln och du inte får någon kontakt med personen, kan du be om administratörshjälp i Wikipedia:Begäran om åtgärder. Nu har det kanske löst sig i det här fallet, men kan vara bra att veta om du hamnar i situationen igen. /Kyllo|diskutera?★ 6 juli 2015 kl. 17.28 (CEST)

Arbitrary Access

Se här! Den 18 augusti ser det ut som vi äntligen kommer att få prova på Wikidata på riktigt! -- Innocent bystander (diskussion) 5 juli 2015 kl. 19.50 (CEST)

Verkar helt bra efter en snabb titt, men ärligt sagt förstod jag inte helt vad det handlade om. Kanske kan du förklara lite? K9re11 (diskussion) 5 juli 2015 kl. 19.54 (CEST)

Det här betyder att det går att använda den information som finns i vilket objekt som helst på Wikidata. Hittills har det gått bra att se i en artikel om Adam, med hjälp av Wikidata få reda på att han var gift med Eva. Men det har inte gått att få reda på något av värde om Eva direkt här på Wikipedia. Det har inte gått att ta reda på vem hennes föräldrar var, när hon var född, om hon var naturist eller inte. Det ska nu däremot gå med Aritrary Access. På samma sätt har det varit möjligt att få reda på var Adam föddes, men inte i vilket land den staden låg och vem som var kung just då. Det går däremot med Arbitrary Access!

Det här betyder också att det går att bygga hela infoboxar baserat på Wikidata. Dessutom blir de källor som finns på Wikidata användbara, det har de hittills inte varit! -- Innocent bystander (diskussion) 5 juli 2015 kl. 20.14 (CEST)

 Gillar Lsj (diskussion) 5 juli 2015 kl. 23.45 (CEST)

Äntligen! /ℇsquilo 7 juli 2015 kl. 08.11 (CEST)

Wikipedia:Snabbkommandon

Nu finns den här sidan: Wikipedia:Snabbkommandon, som gör det lite snabbare att redigera Wikipedia, översatt från engelskspråkiga Wikipedia. Kolla gärna ifall alla snabbkommandon fungerar på svenska och på din webbläsare. Tack på förhand.//Hannibal (diskussion) 6 juli 2015 kl. 21.53 (CEST) (som nu klickar "spara" med ett snabbkommando)

Tack för den artikeln!--Historiker (diskussion) 6 juli 2015 kl. 23.03 (CEST)

Wikipedia-artiklar på karta?

Utfällbar karta. Skärmdump av DeWp:s artikel om Malmö. Genom att klicka på symbolerna får man upp en liten inforuta med länk till artiklar på Wp.

Jag vill minnas att jag vid något tillfälle sett en webbtjänst som visar alla Wikipedia-artiklar (som har koordinater) på en karta, men jag kan inte alls hitta någon bra nu. Jag tänkte det kunde vara ett utmärkt verktyg för att hitta lite utflyktsförslag nu till semestern. Något som kan tipsa mig och andra om någon sådan tjänst? //Mippzon (diskussion) 7 juli 2015 kl. 10.33 (CEST)

Pröva att klicka på OSM-loggan högst upp till höger i artiklar där den finns. Edaen (diskussion) 7 juli 2015 kl. 10.36 (CEST)

Jag har ingen OSM logga (open street map logga), är det en isntällning? Jag har texten "Koordinater", en jordglob och koordinaten klickbar. Texten koordinater länkar till artikeln Geografiska koordinatsystem, jordgloben öppnar en OSM karta med just den artikeln markerad, och koordinaten klickar mig till en sida där jag kan välja kartleverantör.

Tidigare fanns ett lager på googlemaps med en klickbar wikipedia logga för artiklar med den koordinaten, de tog bort den för att den inte användes av så många. Jag tyckte den var fantastisk. Finns motsvarande för OSM vill jag jättegärna ha en länk.--LittleGun (diskussion) 7 juli 2015 kl. 10.57 (CEST)

Man skall lägga till ett js-skript, Användare:Edaen/common.js eller Användare:Edaen/Common.js. Jag trodde den funktionen hade aktiverats för alla. Man kan testa funktionen på DeWp. Edaen (diskussion) 7 juli 2015 kl. 11.08 (CEST)

I de Wikipediakategorier där det är meningsfullt finns mallen {{GeoLänk}}, som ger länkar till kartor med alla kategorins artiklar markerade. Se t.ex. Kategori:Byggnadsminnen i Östergötlands län. Och vill man verkligen ha alla wikipediaartiklar med koordinater på en och samma karta kan man titta här. Lsj (diskussion) 7 juli 2015 kl. 11.44 (CEST)

OSM-kartan med länkar till Wikipediaartiklarna finns här. Edaen (diskussion) 7 juli 2015 kl. 11.45 (CEST)

Tack Edaen, det var precis något sånt jag letade efter! Semestern räddad! //Mippzon (diskussion) 7 juli 2015 kl. 12.41 (CEST)

Och en fantastisk anledning att inte slentrianmässigt köra googlemaps utan faktiskt börja använda OSM! Många tack!--LittleGun (diskussion) 7 juli 2015 kl. 16.11 (CEST)

Ja, det finns sannerligen mycket kring Wiki-familjen som de flesta inte känner till. Skulle man inte kunna lägga in en rekommendationslänk om denna kartfunktion på Wikipedias startsida för alla besökares enklare tillgång?--Bemland (diskussion) 9 juli 2015 kl. 03.20 (CEST)

Det skulle man kunna. Men det är svårt att begraänsa, placeras alla bra att ha grejor på samma ställe, helst längst fram, så syns snart inte träden för all skog.--LittleGun (diskussion) 9 juli 2015 kl. 17.02 (CEST)

Finessen Panoramafrihet minst ett dygn, nu i drift

Den är nu påslagen och all bildvisning är spärrad. Jag har hela tiden varit emot att denna funktion skulle slås på men får böja mig för konsensus och får stå ut med att jag idag inte kunde läsa om Åkervinda på svwp. Dock har det också inneburit att jag inte kan skapa artiklar då även Edaens distriktskartor är spärrade, fast de inte visar något av panoramor. Jag tycker denna idé mer och mer skjuter oss själva i foten. Och längden finns inte något klar konsensus om. Jag avser därför i morgon bitti slå av denna funktion, så jag kan fortsätta med mitt artikelskapande.Yger (diskussion) 1 juli 2015 kl. 13.17 (CEST)

Ju förr den slås av desto bättre. Tostarpadius (diskussion) 1 juli 2015 kl. 13.40 (CEST)

Och jag märker nu att mitt dagliga patrullerings och kvalitetsfixande också är så försvårat att det nästan är omöjligt genomföra. För min isnaster är detta funktion mer besvärande än total nedsläckning, dvs värre än SOPA protesten. Är det så ni andra vill ha det, stäng då hellre än detta misch-masch?Yger (diskussion) 1 juli 2015 kl. 13.42 (CEST)

Jag ska erkänna att jag inte alls följt den här diskussionen om panoramafrihet. Däremot ser jag att var och varannan artikel nu är förstörd på grund av den här funktionen. Så ju förr vi blir av med detta desto bättre. Det här är extremt irriterande. Så jag tycker också att det är bättre att stänga av allting än att hålla på så här. Detta är bara bedrövligt :-( --Bruno Rosta (diskussion) 1 juli 2015 kl. 13.48 (CEST)

Yger, Tostarpadius, Bruno Rosta: ni kan gå till Special:Inställningar#mw-prefsection-gadgets och stänga av "Panoramafrihet" under rubriken "Utseende". Nirmos (diskussion) 1 juli 2015 kl. 13.50 (CEST)

Vi kan göra det, men tillfälliga besökare kan bli bortskrämda för alltid. Tostarpadius (diskussion) 1 juli 2015 kl. 13.57 (CEST)

(redigeringskonflikt)

Precis som Bruno Rosta lyckades jag missa diskussionen om den här aktionen, men håller med vederbörande, Yger, Tostarpadius, Jonnmann och Lindansaren. Problemet är inte bara att vi medarbetare blir drabbade, utan också att det kommer att väcka irritation bland våra besökare, som förmodligen har svårt att förstå varför vi ska släcka ner alla bilder för en ospecificerad tid på grund av en förvisso riktigt bedrövlig lag som dock endast påverkar bilder av offentliga byggnader. På så sätt riskerar aktionen att missa sitt syfte och bara göra folk irriterade. Dessutom strider det mot hela idén med Wikipedia. / Ternarius_D 1 juli 2015 kl. 14.09 (CEST)

Ternarius, du kan gå till Special:Inställningar#mw-prefsection-gadgets och stänga av "Panoramafrihet" under rubriken "Utseende". Det är gjort som en finess (till skillnad från att koden läggs in på MediaWiki:Common.css och MediaWiki:Common.js) just så att medarbetare ska kunna stänga av den. Nirmos (diskussion) 1 juli 2015 kl. 14.32 (CEST)

Tusen tack Nirmos, nu är jag på banan igen! Jag tycker fortsatt detta är att gå utanför vårt mandat, först lägger vi upp "fria" bilder, sedan spärrar vi dem, när vi själv har lust?!?! Dock för att min sinnesjämvikts skull, så lämnar jag nu denna fråga för idag.Yger (diskussion) 1 juli 2015 kl. 14.25 (CEST)

Om man bryter en princip så måste man också fundera över vilka andra frågor som man är villig att bryta principer för. För mig är det en viktig princip att ett uppslagsverk inte tycker någonting, även om dess intressenter och tillskyndare skulle önska att det gjorde det. Wikipedia skrivs för sina läsare. Vi andra förvaltar bara ett ansvar att försöka utforma det så bra som möjligt. Det är farligt och olämpligt att använda den egna kanalen för poliska syften, för WP har inte någon annan uppgift än att redogöra, beskriva och förklara hur världen ser ut. Om man vill demonstrera, agitera eller påverka får man därför välja andra kanaler än ett politiskt obundet, oegenyttigt, neutralt och sakinriktat uppslagsverk. Lindansaren (diskussion) 1 juli 2015 kl. 15.29 (CEST)

Går det att lägga in en upplysning på de släckta bilderna när de kopplas på igen? Som det är nu så vet ju inte utomstående hur länge detta kommer pågå. En timme? Ett dygn? En vecka? En månad? Att det i de svarta fälten då läggs in att bilderna kopplas på imorgon och med ett klockslag. Så folk får veta att detta bara är kortvarigt--Bruno Rosta (diskussion) 1 juli 2015 kl. 15.01 (CEST)

Bruno Rosta, det finns inte hur mycket utrymme som helst. En del bilder i gallerier är ganska små. Däremot får det gärna skrivas på Wikipedia:Panoramafrihet. Nirmos (diskussion) 1 juli 2015 kl. 15.04 (CEST)

En allmän kommentar är att bilderna fortfarande relativt lätt går att nås, om de inte ligger i mallar, genom den lilla ikonen nere till höger om bilden. (I just mitt fall får jag stänga av min Wikipedia-stils-plugin.) flinga 1 juli 2015 kl. 15.41 (CEST)

Antal dygn

Enligt röstningen i tråd ovan stod det "minst ett dygn". En användare var för mer tid, av de som röstat för hittills, och det var jag. Konsensus bör då vara ett dygn (+/- några timmar... inte flera dygn. Jag lyssnar på konsensus. Adville (diskussion) 1 juli 2015 kl. 14.14 (CEST)

Även om jag inte tycker om detta agerande så bör givetvis konsensus gälla. Alltså att det ligger i ett dygn, inte mer, inte mindre heller. Visserligen såg jag på omröstningen att vissa förespråkade flera dygn, men det fanns också de som var för denna sak som ansåg att detta skulle ske max ett dygn. Så precis ett dygn bör nog gälla. Om det skulle däremot råka diffa någon timme mer eller mindre är däremot mindre viktigt. Men flera dygn bör nog ses som oacceptabelt--Bruno Rosta (diskussion) 1 juli 2015 kl. 14.54 (CEST)

Jag håller med er. Med tillägget att åtminstone rösten som jag lade var neutral i frågan om fler dagar (jag röstade alltså ordagrant på vad det stod, "minst ett dygn", och sa inget mer än så). Jag vet inte hur beslut om fler dygn skulle initieras från det läget (att väldigt många förordat "mer än så" vid sina röster, eller att en ytterligare diskussion/omröstning (sic!) skulle startats, vore väl två tänkbara möjligheter). Jag ställer mig fortsatt neutral i frågan ;) (vad jag kan se vore det inte genomförbart, och självklart ska vi som sagt gå efter konsensus). flinga 1 juli 2015 kl. 15.41 (CEST)

Jag instämmer i Bruno Rostas tolkning av omröstningen. Tostarpadius (diskussion) 1 juli 2015 kl. 15.46 (CEST)

Eftersom den ende som uttryckligen sade "mer än ett dygn" var jag, men flera sa "ett dygn" så ser jag inga problem i att det bli bara ett dygn. Jag är bara en... Adville (diskussion) 1 juli 2015 kl. 16.02 (CEST)

Instämmer återigen. flinga 1 juli 2015 kl. 16.19 (CEST)

Jag tycker det går bra att köra med finessen längre än ett dygn, men det kanske är en idé (om gemenskapen vill, förstås) att begränsa det till ett dygn i taget. Dieselmotorvagnar (till stationen) 1 juli 2015 kl. 16.51 (CEST)

Omröstningen ovan får nog sägas ha gett utslaget ett dygn. Vi kan ha en ny omröstning om en ytterligare period. Edaen (diskussion) 1 juli 2015 kl. 16.55 (CEST)

Kan det stå i vårt meddelande på Wikipedia:Panoramafrihet att bilder döljs 1 och 2 juli? Alla bilder är länkade till det meddelandet.Mange01 (diskussion) 1 juli 2015 kl. 18.29 (CEST)

Fortsatt diskussion

(Redigeringskonflikt) Jag reserverar mig kraftfullt mot ett sådant vansinne. Det är rena självmordet. Vi förvandlas från ett neutralt uppslagsverk till en lobbyorganisations webbplats. Tostarpadius (diskussion) 1 juli 2015 kl. 18.31 (CEST)

Jag blev lite paff nu när bildrna försvann, men mådte säga att jag gillar denna manifestation! Det uppmärksammar många på ett effektivt sätt vilket bekymmer detta medför. Det ligger i Wikipedias intresse att påverka i denna fråga. Att inte agera är att inte skydda Wikipedias syfte. dnm ^{(d | b)} 1 juli 2015 kl. 18.44 (CEST)

På vad sätt ryms politiska manifestationer inom Wikipedias syfte? Tostarpadius (diskussion) 1 juli 2015 kl. 18.45 (CEST)

Hela Wikipedias syfte med fri information och kunskap i en genomkommersialiserad värld är ett politiskt statement. Att försvara sitt eget syfte är grundläggande. dnm ^{(d | b)} 1 juli 2015 kl. 18.56 (CEST)

Jag är inte emot att vi protesterar mot lagar som direkt hotar vår frihet. Men att göra det genom att hindra ett stort antal användare att komma åt vårt material, som vi annars skryter om är fritt för alla att använda, anser jag är direkt emot Wikipedias principer. Är det ingen som har tänkt på att de som beslutar om den här åtgärden, vi vana användare, inte drabbas, medan nytillkomna, ovana användare som inte har satt sig in i debatten och inte vet hur man slår av "finessen", är de som får ta stöten av vår protest? Hur tror ni det ser ut föör en nytillkommen användare? / Ternarius_D 1 juli 2015 kl. 19.13 (CEST)

@Dnm: Jag har inget emot kommersiella intressen. Det är inte av politiska skäl jag har engagerat mig här utan därför att det är roligt att arbeta ideellt. Jag är en stor anhängare av upphovsrätten. Det medför dock inte att jag stöder denna lag. Men det är mitt högst personliga ställningstagande. Tostarpadius (diskussion) 1 juli 2015 kl. 21.13 (CEST)

Wikipedia ska vara en lättillgänglig encyklopedi, inte en arena där politiska ställningstaganden torgförs. Lord of the Wasteland (diskussion) 2 juli 2015 kl. 16.21 (CEST)

Blockeringen av bilderna är en aktivistiskt handling som berör, utnyttjar och begränsar läsarnas möjlighet att ta del av grundsstenarna i själva uppslagsverket - artiklarna. Vi är annars mycket känsliga för allt som andas bristande respekt för POV-problematiken, men drar oss tydligen inte för att utforma artiklarna (ja, bilderna är en del av innehållet) på ett subjektivt sätt när vi anser att det gynnar WP:s egna intressen. Här har vi helt plötsligt sanktionerat NPOV - politiska budskap - som en arbetsmetod, även om det bara är tillfälligt. Det är - sett ur läsarnas och objektivitetens perspektiv - ett missbruk av de resurser som vi, de aktiva wikipedianerna, har tillgång till. Jag har svårt att förstå det ställningstagandet. Lindansaren (diskussion) 1 juli 2015 kl. 21.39 (CEST)

Läsarnas möjlighet att ta del av innehållet begränsas i alla fall om lagförslaget går igenom – på obestämd tid. Jag ser detta mest som en objektiv upplysning genom att temporärt illustrera konsekvenserna av det. Det är användarna som kan välja att begå de aktiva politiska handlingarna mot lagförslaget. Det vore en skillnad om det tydligt skulle stå att "Wikipedia är emot […] Var det du också!", vilket jag inte stöder då det är emot en av våra grundprinciper. Definiendum (?) 1 juli 2015 kl. 21.47 (CEST)

P.S. Jag anser dock att finessen bör avaktiveras om det inte går att göra så att det även påverkar oinloggade. D.S. Definiendum (?) 1 juli 2015 kl. 21.50 (CEST)

Går lagförslaget igenom (det Gud förbjude!), då följer vi det. Till dess bör vi låta bilderna ses av så många som möjligt, inte tvärtom. Tostarpadius (diskussion) 2 juli 2015 kl. 00.55 (CEST)

Jag stöder vansinnet och kunde inte se annat än konsensus för det. Wikipedias innehåll ska vara neutralt, projektet är allt annat än neutralt. Projektet har piskat lobbyorganisationerna och har inte styrts av något annat än gemenskapen.

Dessvärre visade gemenskapen att den inte är mogen: Jag tror "vansinnet" blev meningslöst. Framförallt för att det inte samordnades med en pressrelease och för att det inte märktes för oinloggade. Eftersom flera engagerade användare missat det, borde det flaggats mer med nya rubriker. Om det blir något mer tillfälle bör det göras tillsammans med föreningen, men låt oss hoppas att det inte behövs.--LittleGun (diskussion) 2 juli 2015 kl. 23.25 (CEST)

I vilket avseende är projektet inte neutralt? Var finns den politiska agendan nedtecknad? Tostarpadius (diskussion) 2 juli 2015 kl. 23.38 (CEST)

Välkommen till Wikipedia, som är en vital del av visionen:

Imagine a world in which every single human being can freely share in the sum of all knowledge. That's our commitment.

--LittleGun (diskussion) 3 juli 2015 kl. 00.32 (CEST)

Den så kallade visionen har jag aldrig ställt mig bakom. Jag har aldrig förstått det som ett krav för att redigera här. Tostarpadius (diskussion) 6 juli 2015 kl. 22.07 (CEST)

Det är inget krav heller och det var inte heller din fråga. Man kan gå i kyrkan utan att vara religiös, det gör inte gudstjänsten sekulär.--LittleGun (diskussion) 7 juli 2015 kl. 00.18 (CEST)

Det viktigaste med hela projektet är att åstadkomma ett värderingsfritt, neutralt uppslagsverk. Att då använda denna plattform för politiska syften är djupt olyckligt, ja, enligt min mening förkastligt. Tostarpadius (diskussion) 10 juli 2015 kl. 11.34 (CEST)

@LittleGun: Varför samordnades den inte med en pressrelease och varför ändrades den inte så att den märktes för oinloggade? --Allexim (diskussion) 6 juli 2015 kl. 22.41 (CEST)

Allexim: Jag antar att du vet det lika bra som jag, det står här ovan. Men pressrelease ansågs inte behövas och att finessen inte fungerade riktigt var ett misstag tror jag.--LittleGun (diskussion) 7 juli 2015 kl. 00.13 (CEST)

Finessen påverkar inte oinloggade

På grund av cache. Nirmos (diskussion) 1 juli 2015 kl. 18.08 (CEST)

Och vad är då syftet med protesten, om den ändå inte syns? Tostarpadius (diskussion) 1 juli 2015 kl. 18.32 (CEST)

En bra fråga. Oinloggade påverkas inte, vi som är vana kan stänga av det, det är alltså bara mlm nyblivna, fortfarande oerfarena användare som drabbas. På vilket sätt stärker det kampen mot en idiotisk lag? / Ternarius_D 1 juli 2015 kl. 18.45 (CEST)

Om manifestationen inte påverkar andra än de som har användare är manifestationens fullständigt meningslös. Om det ska omfatta någon är de just oinloggade, annars är det ju verkningslöst. Vem tog beslutet att det inte ska omfatta oinloggade? dnm ^{(d | b)} 1 juli 2015 kl. 18.49 (CEST)

Precis. De enda som kommer att märka av det är mlm nyblivna användare, som har kommit till Wikipedia för att det är en encyklopedi som alla kan använda. Helt plötsligt ser de att informationen blir svårförståelig och bilderna, stick i stäv mot Wikipedias syfte, inte går att använda. Hur många nytillkommna har förrresten följt den här debatten? Vet vi att de stödjer den? Vi tar på oss att göra en stor grupp brukare irriterade, riskerar att nyblivna medarbetare lämnar projektet, allt för en tjusig protest för protestens egen skull, en protest som de flesta av EU:s beslutsfattare förmodligen inte kommer att märka. Och nu diskuteras det redan att förlänga eländet... / Ternarius_D 1 juli 2015 kl. 19.06 (CEST)

Det här förvånar mig också, jag håller med om att det blir ganska tandlöst om det bara upplyser de som är inloggade. flinga 1 juli 2015 kl. 19.47 (CEST)

Om finessen inte påverkar oinloggade kan den lika gärna stängas av, anser jag. Definiendum (?) 1 juli 2015 kl. 21.35 (CEST)

Jag prövade och logga ut och den verkar fungera nu.--ArildV (diskussion) 1 juli 2015 kl. 22.11 (CEST)

Jag provade också att logga ut, men jag såg fortfarande bilderna. En annan märklig sak är att jag inte längre kan hitta någon ruta "Panoramafrihet" i mina inställningar. Har någon stängt funktionen? (Inte mej emot, men med tanke på diskussionen borde det kanske ha meddelats användarna). / Ternarius_D 1 juli 2015 kl. 23.44 (CEST)

Nu verkar gadgeten vara avstängd både för inloggade och oinloggade. Istället finns en "banner" längst upp på varje sida som länkar till meta:Freedom of Panorama in Europe in 2015. Mange01 (diskussion) 1 juli 2015 kl. 23.54 (CEST)

En banner har jag däremot ingenting emot, och meta-artikeln verkar bra formulerad. Det kan vara ett bra sätt att påminna besökarna om vad de riskerar att förlora om lagen blir verklighet. Kruxet är, att jag ser ingen banner heller... / Ternarius_D 2 juli 2015 kl. 00.01 (CEST)

Sakupplysning: jag provade tidigare idag att logga ut, då var bilderna fortfarande mörklagda, men om jag öppnade sidan som oinloggad i privat fönster så syntes bilderna utan mörkläggning. Jag tror att ArildV fick samma effekt som jag fick först, och att det handlade om att mörkläggningen låg kvar i webbläsarens cache. flinga 2 juli 2015 kl. 01.25 (CEST)

Kaffeburks diskussionstrådar som är fortsättning på diskussion:Kulturmarxism

Källvärdering av akademiker som dubblar med politisk extremism

Bakgrund Hur ska man behandla källor som är politiska extremister men samtidigt har akademiska titlar inom ett forskningsområde som överlappar deras politiska intresse? För att ta ett exempel; Tobias Hübinette är känd för citatet: "Att känna eller t.o.m. tycka att den vita rasen är underlägsen på alla upptänkliga plan är naturligt med tanke på dess historia och nuvarande handlingar. Låt den vita rasens västerland gå under i blod och lidande. Leve det mångkulturella, rasblandade och klasslösa ekologiska samhället! Leve anarkin!"

Tobias anses ha ett förflutet i AFA, medgrundare till Expo och dömd för politisk våld. Enligt honom själv " Rollen som \u201dforskaraktivist\u201d är enligt Hübinette accepterad i länder som USA och Frankrike men ansedd som kontroversiell i Sverige." (Tobias (2011). \u201dOm svårigheten att vara en antirasistisk forskare och aktivist i dagens Sverige\u201d. Arena.) Personer på vänsterkanten är ofta intresserade av företeelser på högerkanten och vice versa. Akademiska titlar verkar det dock helt uteslutande finnas på vänsterkanten. Extremvänstern tycks ha en gräddfil i att kunna stämpla sina åsikter som "fakta", vilket tycks ha fått ett massivt genomslag i engelska Wiki, dock ser läget bättre ut i Sverige. Ett exempel från USA är konflikten mellan konservativa intellektuella som William Lind, Pat Buchanan och Paul Gottfried och vänsterprofiler som Jay Martin (anhängare av den marxistiska Frankfurtskolan) eller Chip Berlet (stalinist och extremvänster). Då dom senare bedöms ha "högre" akademiska meriter har engelska wiki valt att helt bortse ifrån deras dubbla roller och accepterar deras bild av konflikten som "sann" och dom konservativas som "falsk" (konspirationsteorier).

Riklinjer? Hur skall källvärderingen genomföras vid typen av konflikter som nästan alltid dyker upp när ämnen berör politisk brännbara områden? Finns det riktlinjer på Wikipedia eller någon annanstans? Om riktlinjer saknas är mitt förslag neutralitet, att man bortser ifrån akademiska titlar när ämnet är uppenbart politiskt. Kaffeburk (diskussion) 21 juni 2015 kl. 13.22 (CEST)

Ett system för att öppet diskutera källors värdepremisser på ett mer systematiskt sätt på artiklarnas diskussionssidor. Även artiklarnas värderingsmässiga utgångspunkter borde analyseras och deklareras som standard. Vilket inte innebure att forskare med politiska agendor förkastas som auktoriteter. Edaen (diskussion) 21 juni 2015 kl. 13.43 (CEST)

Ett systematiskt problem är att akademiker misskrediteras på löpande band med hänvisning till antagen politisk hemvist bara för att de i forskning kunnat konstatera vissa saker som kan uppfattas som negativt utifrån extremhögerns perspektiv. Det ropas marxist/kulturmarxist, 68-vänster, vänsterextremist och annat i diskussionerna. Därtill höjs källkraven och riktlinjer missbrukas.

Vad Kaffeburk inte nämner om de tre herrarna hen räknar upp är att William S. Lind är antisemit, en framträdande figur inom amerikansk extremhöger och opinionsbildare, att Pat Buchanan är politiker, opinionsbildare och betraktas även i USA som politisk extremist, att Paul Gottfried är den enda akademikern i sällskapet, dock med begränsat förtoendekapital, troligen på grund av sin inblandning i diverse vit makt-konferenser, att han i sitt akademiska hantverk tagit tydlig politisk ställning och är aktiv politisk debattör. Dessa tre herrar beskrivs som blått "intellektuella konservativa" av Kaffeburk. Vidare har Kaffeburk tydligt givit uttryck för att DHammarbergs med fleras version av artikeln var bättre och mer korrekt, trots att det visade sig vid en hård granskning att den var en avancerad form av vandalism och ett hopkok av syntes och personliga analyser.

Det är djupt olyckligt att diskussionen dras till Bybrunnen, en diskussion som dessutom avslutades för ett halvår sedan. dnm ^{(d | b)} 21 juni 2015 kl. 15.47 (CEST)

Även om jag inte kan följa Kaffeburk i allt, vilket är anledningen till att jag inte engagerat mig i den senaste vändan om kulturmarxismen, pekar användaren på ett reellt problem. Vederbörande skjuter över målet, men källvärderingen behövs. dnm förnekar som vanligt att så är fallet. Böcker som problematiserar underkänns systematiskt som källor, med hänvisning till att de är debattinlägg, trots att författarna är disputerade forskare. Tostarpadius (diskussion) 21 juni 2015 kl. 15.53 (CEST)

Jag anser att granskning och värdering av källor behövs. Det är något jag alltid är mycket noga med. Som vanligt hänvidar Tostarpadius till att en källa underkändes, av inte bara mig, på grund av att det var en debattbok där Aäförfattaren gjorde upp med politiska motståndare. Det säger sig självt att en sådan källa inte går att använda till annat än att belägga författaren högst personliga åsikter. Men att diskutera detta igen är onödigt. Tråkigt bara att Tostarpadius tar tillfället att försöka misskreditera mig, när bristen var dennes egen. dnm ^{(d | b)} 21 juni 2015 kl. 18.24 (CEST)

Jag förnekar inte att det är en debattbok, men den är försedd med källförteckning och innehåller direkta citat av bland andra Mattias Gardell. Om denne kan verkligen sägas det Du anser vara misskrediterande för en herre på högerkanten, "att han i sitt akademiska hantverk tagit tydlig politisk ställning och är aktiv politisk debattör". Vi måste behandla forskare neutralt, det är min enda strävan. Varje politisk eller religiös agenda ser jag som en styggelse här på Wikipedia. Tostarpadius (diskussion) 22 juni 2015 kl. 12.52 (CEST)

Värdering av källor är ALLTID viktigt. Det är för mig en självklarhet och behöver inte poängteras för att de handlar om innehåll som uppfattas lätt bli politiskt vinklat. För sockeninformation, valde jag att underkänna encyklopedin Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige (1859-1870) då den för mycket präglats av lokalpatrioters syn på sin egen bygd.Yger (diskussion) 21 juni 2015 kl. 16.10 (CEST)

Jag har inget problem med att Buchanan texter betraktas som debattinlägg, men det skall även gälla personer på vänsterkanten som gjort det Dnm skriver: "i sitt akademiska hantverk tagit tydlig politisk ställning och är aktiv politisk debattör". Bland republikanerna som utgör halva USA's röstande befolkning är Buchanan för övrigt inte ansedd som någon extremist. Han arbetare i många år på vänsterkanalen CNN. Att han spelar på det demokratiska spelfältet tror jag få ifrågasätter. Jay Martin och Chip Berlet däremot har tydligt tagit ställning för totalitär marxism. Samtidigt som dom förnekar att marxister skaffat sig akademiska titlar för en politisk agenda, så har dom båda gjort just det. Kaffeburk (diskussion) 21 juni 2015 kl. 16.21 (CEST)

Problemet är att vissa källor avfärdas som debattinlägg, medan andra inte får ifrågasättas. Tostarpadius (diskussion) 21 juni 2015 kl. 16.25 (CEST)

@kaffeburk. Om du har synpunkter på Dnms inlägg ta då upp de på hns diskussionsida. Här blir de utanför ämnet.Yger (diskussion) 21 juni 2015 kl. 16.36 (CEST)

Ok, vill naturligtvis ha en principiell diskussion. Kaffeburk (diskussion) 21 juni 2015 kl. 16.51 (CEST)

Av det jag sett av dina inlägg (uppriktigt sagt så går det fort med inläggen) i diskussionen för artikeln kulturmarxism har jag inte sett att du ordentligt styrkt samband med ämnet i det du skrivit, eller explicit visat var källorna stödjer påståendena (noter räcker ju för själva artikeltexten, jag har inte sett sådana i det jag läst, men här hade det varit bra med citat som underbygger det du hävdar i dina texter). För att undvika att utlösa eventuella jättediskussioner i onödan har jag därför avstått att kommentera än sålänge.

Generellt om artikelämnet, inte specifikt riktat mot nuvarande diskussion, så gäller att Wikipedia redovisar (krasst uttryckt) det etablerade samhällets syn på artikelämnen. \u201cFringe theories\u201d, för att ta ett exempel, redovisas ju inte på samma sätt, utan utifrån det etablerade synsättet på de teorierna. När det gäller alternativa teorier är det etablerade alternativa teorier som redovisas som sådana. Du menar nu att kulturmarxism finns som etablerad alternativ teori, kanske inte bland akademiker (som i vår hierarki väl ändå smäller högst) (med enstaka undantag?), men jag är inte övertygad.

Mitt intryck (inget att grunda artikeln på, förstås) är ännu till stora delar, av min personliga erfarenhet av att stöta på ordet, att det svenska begreppet kulturmarxism är ett ord som används som politiskt slagträ (lite som \u201dnyliberal\u201c t ex, i vissa sammanhang, eller kanske \u201dborgerlig\u201d.. finns säkert många exempel), ganska diffust definierat av vad jag kunnat utläsa. Det låter också ofta som ... en medveten rörelse, en \u201ddet etablerade samhällets attack/arbete/sammansvärjning/konspiration mot det goda\u201d, ur skribenternas perspektiv, så att vissa källor kallar det för en konspirationsteori blir inte alltför kontraintuitivt (sedan tillkommer förstås inte minst de väldigt far out påståenden som källorna exemplifierar med). flinga 21 juni 2015 kl. 17.04 (CEST)

Cheesus, kan vi hålla källvärderingsfrågorna på artikeldiskussionerna istället? "principiell[a] diskussion[er]" om källkritik är meningslösa då det inte går att ställa samma vetenskapliga krav på alla artiklar. "Politiskt neutrala granskade vetenskapliga artiklar" om boulesässongen 2013/14 i Div 4 Västra Turmenistan är inget vi förväntar oss, så "principiella diskussioner" om källkritik på Bybrunnen vill jag bestämt avvisa! -- Innocent bystander (diskussion) 21 juni 2015 kl. 18.01 (CEST)

Flinga, så som marxistiska kritiker själva inspirerade av Frankfurtskolan framställer begreppet, blir det diffust. Jag bedömer att man bygger en halmdocka som man sedan avrättar. Så här skriver Jan Myrdal om saken, och han om någon bör veta:

"...Om senator Joseph McCarthy hade haft rätt då hade stora sociala revolutionen sedan länge genomförts i Sverige. Nu står ledande rödmullar och marxist-leninister från 60-talet i spetsen för departement och nämnder, mediaföretag och fackförbund, behärskar banker och affärshus. Sannerligen de dåtida kommunistjägarnas värsta farhågor har besannats; samhällstoppen har erövrats av 60-talets revolutionära intellektuella....Det samhälle de klättrat upp i toppen på under de trettio år de befunnit sig på sin långa marsch genom institutionerna..."

Janne Josefsson, uppdrag granskning:

"Journalistskolan kallades för Kommunistskolan på den tiden. 68-andan var levande och studenterna hade inte sällan politiska bevekelsegrunder för sitt yrkesval. Det fanns något otäckt i det, säger han."

Artikeln är i sitt nuvarande skick diffus. Det handlar om 68-vänstern och dess rötter. Det handlar om den långa marschen genom institutionerna som många inom vänstern öppet erkänner som ett historiskt faktum. Det är egentligen inte kontroversiellt att många under 60-70 talet valde en akademisk karriär för påverka samhällsutvecklingen. Konspirationsteorin bygger till stor del på att man bygger en halmdocka. Kaffeburk (diskussion) 21 juni 2015 kl. 18.08 (CEST)

Inocent, det handlar om politiska artiklar i kontroversiella ämnen, inte om fotboll. Kaffeburk (diskussion) 21 juni 2015 kl. 18.11 (CEST)

Och det är exakt därför det är meningslöst att diskutera på Bybrunnen! Det går inte att sätta en generell standard för alla artiklar baserad på diskussioner runt kontroversiell politik. -- Innocent bystander (diskussion) 21 juni 2015 kl. 18.51 (CEST)

Detta är inte nära att vara en principdiskussion. Streck här och nu? --\u0627\u0641\u064a\u0631\u0627\u062a\u064a\u0631 (diskussion) 21 juni 2015 kl. 18.17 (CEST)

Kaffeburk: det är det att det du skriver om där har kopplats till begreppet kulturmarxism i etablerade källor som jag ifrågasätter. Det är mer av diskussioner mellan personer inom extremhögern som jag läst om begreppet (än sekundärkällor oavsett ideologisk hemvist, för den delen). Fenomenet X visar ju inte att begreppet P existerar eller beskriver X, om det inte finns källor som säger att de gör det. Jag ska väl runda av de frågorna för mig nu, här på Bybrunnen. flinga 21 juni 2015 kl. 19.06 (CEST)

Det tycks finnas en del akademiskt material på nätet om hur man värderar källor. Jag ska se vad jag hittar. Kanske har du något att bidra med Averater? Kaffeburk (diskussion) 21 juni 2015 kl. 18.53 (CEST)

@Flinga svarar i diskussionssidan om kulturmarxism.

En anledning till att ha riktlinjer om källvärdering är att stoppa POV push. Utan riktlinjer kan en litet gäng editorer "kidnappa" en eller flera sidor och ge dessa en propagandistisk utformning. De kan cherrypicka dom källor som passar deras politiska syfte och hantera andra källor som kan vara både tyngre och fler som "icke existerande". Jag ser detta som ett rejält problem, som genomsyrar politiskt kontroversiella artiklar på Wikipedia. Jag ser gärna att man skapade en mekanism för att hantera sådana frågor och även att den lilla klick som satt i system att kidnappa Wiki för politiskt syfte åker ut. Kanske en panel med editorer som har en blandad politisk hemvist men framför allt är intellektuellt hederliga, som känner den normala avsky för fult spel och trix som utmärker den civiliserade människan. Kaffeburk (diskussion) 23 juni 2015 kl. 17.05 (CEST)

Min erfarenhet om generella riktlinjer lika de du talar om tenderar att användas på fel sätt. Om Hübinette inte ska anses tillförlitlig, får det ofta konsekvensen att allt Hübinette påstår tas bort, även om det han säger i det enstaka fallet inte är kontroversiellt. DÄRFÖR bör källvärderingen göras i sitt sammanhang, i artikeldiskussionerna! -- Innocent bystander (diskussion) 23 juni 2015 kl. 20.49 (CEST)

Håller med. Men hur gör man när en editor vill använda Hübinette som källa om Afa (där Hübinette själv har varit med och kan tänkas fortfarande är med) och dessutom med hänvisning till Hübinette's akademiska meriter anser att Hübinette representerar "akademisk konsensus" i frågan. Naturligtvis misstänker man att den editorn också kan vara med i AFA, men hur skall man agera när en editor och kanske flera kräver att en uppenbart partisk källa skall betraktas som opartisk och att det dessutom finns en vetenskaplig konsensus byggd på en person och att andra källor "inte finns" trots att dom finns? Kaffeburk (diskussion) 24 juni 2015 kl. 04.05 (CEST)

Till att börja med kanske man ska lära sig att allt som sägs på nätet inte alltid är sannt, det gäller även Wikipedia. Vi definierar inte sanningen här. -- Innocent bystander (diskussion) 24 juni 2015 kl. 06.49 (CEST)

Men vi bör ändå sträva efter att så mycket som möjligt på Wikipedia är sant. Definiendum (?) 24 juni 2015 kl. 08.30 (CEST)

Sanning och sant är inte relevanta begrepp för Wikipedia, bara verifierbarhet är. Om jag med måttband, skuggprojektion etc mätt att stadshuset egentligen är 117 meter fast alla källor uppger 106 meter, så skall wikipedia ange 106.Yger (diskussion)

"Sanning" och "verifierbarhet" är två närliggande, men inte identiska begrepp \u2013 om källorna ifråga är trovärdiga. I ditt fall kan det finnas anledning att ifrågasätta källornas trovärdighet och/eller din mätnings korrekthet. Alternativt kan en skriva på Wikipedia då "enligt [källa] är stadshuset 106 meter". Definiendum (?) 24 juni 2015 kl. 09.20 (CEST)

det är korrekt det du skriver. Men det är enbart verifierbarhet som vi sysslar med. Den faktiska höjden för stadshuset är inte relevant för oss, enbart vad källor uppger.Yger (diskussion) 24 juni 2015 kl. 09.31 (CEST)

Kaffeburks argumentation antyder att vi bör ha en annan källkritisk hållning till de forskare och sagesmän som användaren själv utnämner som obotliga politiska extremister. Men källkritik, och eventuellt stöd för påståeden som presenteras på Wikipedia, handlar aldrig om så svart-vita bedömningar. Alla påståenden - allt från triviala uppgifter om grunddata till komplicerade resonemang om egenskaper, ideologi och en företeelses plats i ett större sammanhang - måste värderas med stöd av ett källkritiskt resonemang. En källa, och de påståenden som den framför, ska alltid bedömas utifrån en mängd olika aspekter.

Den fråga som Kaffeburk lyfter, huruvida den som framför ett påstående är tillförlitlig och seriös, är bara en av många faktorer som skribenten måste ta ställning till i en käll- och påståendekritisk hantering. Om påståendet - sammanvägt - inte är verifierbar med stöd av de källor som finns tillgängliga (t ex pga av att sagespersonen inte är trovärdig) ska detta naturligtvis vägas in i helheten. Det gäller oavsett vem som står för påståendet. Men källkritiken stannar inte vid åsiktskritikerns egen uppfattning om sagespersonens trovärdighet. Minst lika viktigt är frågan hur påståendet står i förhållande till annan vedertagen forskning och allmänt kända och accepterade uppgifter. Vilken är trovärdigheten för eventuell kritik och eventuella kritiker? Finns uppgiften publicerad och spridd av andra trovärdiga forum? Hur är det underbyggt i andra sammanhang? Hur används påståendet i seriös diskussion? Vilka företräder andra uppfattningar, och hur ser deras trovärdighet, faktabeskrivningar och argumentation ut? Och - inte minst - ett påstående ska vara verifierbart i sig. Man ska alltså inte nöja sig med att upphöja ett påstående till sanning enbart med stöd av att man kan peka på var det är publicerat, eller vem som har publicerat det. Stödet för spridning i Wikipedia måste bygga på en sammanvägd bild, där varje enskilt påstående ovillkorligen ska bedömas utifrån sina egna förutsättningar. Och då krävs även andra bedömningsgrunder än bara det faktum att man som opponent inte tycker sig ha förtroende för en viss person och det som hon/han framför.

För övrigt känner jag det som ganska olustigt att den här typen av diskussioner, där ett innehåll och deras källor ifrågasätts på rent ideologiska grunder, så ofta innehåller formuleringar som dem som Kaffeburk framför här ovan: "...AFA (där Hübinette själv har varit med och kan tänkas fortfarande är med)..." och "...naturligtvis misstänker man att den editorn också kan vara med i AFA...". Sådan argumentation bygger på att misstänkliggöra åsiktsmotståndares trovärdighet och värderingar - inte kritisera deras åsikter - och sänker förtroendet för debattörens eget resonemang, samt vilja och förmåga att hantera en källkritisk syn på informationshanteringen. Lindansaren (diskussion) 24 juni 2015 kl. 09.31 (CEST)

Lindansaren uttrycker sig, som alltid, klokt och nyanserat. Jag har svårt att frigöra mig från tanken att Kaffeburk har en egen agenda, just på grund av detta misstänkliggörande av andra. Det betyder dock inte med automatik att ingenting av det användaren säger är värt att lyssna på. Tostarpadius (diskussion) 25 juni 2015 kl. 08.13 (CEST)

Om man frågar mig så tycker jag att man ska vara försiktig med att ha med akademiska extremister. Det krav som ställs för ett uppslagsverk är att personen i fråga har gjort sig bemärkt inom något område. Det brukar sällan extremister bli och inte heller alarmister. Engelskspråkiga Wikipedia har ett lättare tryck om vad som anses som encyklopedisk relevans. --Vannucci (diskussion) 25 juni 2015 kl. 18.27 (CEST)

Vad är en "akademisk extremist"? Problemet här är inte att någon forskare som hänvisats till är extremist, utan det att forskaren har dragit slutsatser om en del av extremhögerns retorik. Denna forskare har ett flertal gånger blivit peer reviewed och "klarat" det. Det är denna forskare som Kaffeburk menar är vänsterextremist. Det är inte ovanligt att uttalanden om vänsterextremism görs mot alla oavsett politisk tillhörighet, egentligen allt till vänster om de högerextrema fenomen som beskrivs, om det omskriva fenomenet beskrivits på sådant vis som genom personliga åsikter (personligt POV) kan betraktas som negativt. Exempelvis beskrivs Expressen inte allt för sällan som vänsterextrem när det står Något kritiskt om exempelvis Sverigedemokraterna i den. Så problemet är något helt annat. Däremot är det självklart att forskare som inte trovärdiga inte heller ska betraktas som trovärdiga på Wikipedia. dnm ^{(d | b)} 25 juni 2015 kl. 18.44 (CEST)

Vore det så enkelt att det ginge att dela in forskare i två grupper (de som är trovärdiga och de som inte är det) skulle ingen principdiskussion behövas. Det är dock inte så. Det är exempelvis inte ovanligt att faktauppgifter är korrekta, men analysen däremot måste tas med en nypa salt. Inte heller att någon är pålitlig när vederbörande uttalar sig om vissa delar av sitt ämne, men inte fungerar som auktoritet inom andra. Kritiskt tänkande är vetenskapens grundval. Vi får aldrig förhålla oss på ett fundamentalistiskt sätt gentemot dess resultat. Tostarpadius (diskussion) 26 juni 2015 kl. 07.07 (CEST)

Man kan inte säga att om en källa är politisk extremist så är alla det. Givetvis finns det politiska extremister som forskar. Chip Berlet som är en källa till artikeln har av konservativa FomtPageMagazine fått en artikel skriven om sig med titeln: "Chip Berlet: Leftist Lie Factory". Han har försvarat kommunistregimen i Albanien, anses vara Stalinist. "Southern Poverty Law Center" som arbetar rättsligt mot "white supremacy" grupper anser honom vara "en gisslande extremist som representerar djup okunnighet eller illvilja". Han listas som politisk extremist av George, John; Wilcox, Laird M. (1996), American Extremists: Militias, Supremacists, Klansmen, Communists & Others, Prometheus Books, p. 295, ISBN 978-1-57392-058-2.

Bush administrationen håller på med "Italiensk fascism", Presidentkandidaten och flerfaldiga preisdentrådgivaren Pat Buchanan (som skrivit om kulturmarxism) är protofascist av 1930 tals stuk, hans tal i republikanska konventet påstods "åkallade nazistsymboler av blod, mark och ära." Han går också hårt åt sina egna, också de i vänstern som inte är renläriga nog råkar ut för hans attacker. Han är snarast karikatyren av en politisk extremist. Jag tycker inte wikppedia ska utgå ifrån att Chip Berlets syn på saker är detsamma som det faktiska sakläget som artikeln om kulturmarxism gör. I det sammanhanget bör man nog se Berlet som konspiratören, inte minst med tanke på alla källor från Frankfurtskolan själv där man öppet i tryckta böcker förespråkar en kulturrevolution. Marcuse propagerade för att gå in i maktens institutioner och "bekämpa dom inifrån". Ska inte ta mer om det men jag har säkert 100 citat från prominenta medlemmar av Frankfurtskolan som handlar om kulturevolutionen, hur man skall ta makten inifrån, men det är bara "konspirationsteorier" säger Chip Berlett... Ska man tro på Frankfurtskolans egna ord, eller skall man tro på Chip Berlett som givetvis läst böckerna och följer konceptet. Kaffeburk (diskussion) 26 juni 2015 kl. 22.52 (CEST)

Nya riktlinjer för hur ad hominemargument skall hanteras behövs nog knappast

@Kaffeburk: Jag har tittat igenom diskussionen här, mycket hastigt ögnat igenom Diskussion:Kulturmarxism, och tittat litet noggrannare på artiklar om Pat Buchanan och Paul Gottfried och relaterade artiklar på en-wp (och i några fall de-wp). Jag tycker nog att det stämmer att det finns flera delvis olika saker du försöker diskutera; och skall försöka att begränsa mig till en av dem, nämligen frågan om vilken vikt ad hominemargument respektive vetenskaplig meritering bör tillmätas när vi refererar till källor av (föregivet eller verklig) vetenskaplig natur. Jag förbigår alltså här diskussionen om artikeln kulturmarxism. I så måtto hoppas jag att din uttalade strävan efter strukturerad diskussion tillgodoses. Däremot kan jag inte se ett behov av att urskilja en separat diskussion om utformning av riktlinjer, innan en eventuell samsyn om ett behov av sådana framkommit.

Slutsatser av min snabba genomgång av artiklarna om Buchanan och Gottfried: Buchanan har uttalat sig om en mängd ämnen i egenskap av politiker och journalist, ej som vetenskapsman. I vissa fall har han från dessa perspektiv givit sig in på vetenskapliga diskussionsområden, som när han har kritiserat Darwins teorier och förespråkat intelligent design utan att vara biolog, eller när han har ifrågasatt omfattningen av vissa delar av Nazitysklands judeutrotningar utan att vara historiker. Gottfried har däremot en bakgrund som dels vetenskapsman först i historia och senare allmännare inom humaniora, samt som politisk tänkare. Vissa av hans verk kan kanske tänkas ligga i skärningspunkten mellan dessa verksamheter - han har som historiker exempelvis behandlat Hegels förhållande till efterkrigstidens konservativa idéströmningar, som han samtidigt aktivt företrätt. Det kan finnas gränsdragningproblem; men på det helat taget är grundlinjen relativt klar: Skriver han som vetenskapsman, så kan hans verk citeras som vetenskapliga källor; men när han skriver i egenskap av politisk tänkare, är det bara som en mer eller mindre intressant företrädare för vissa politiska ställningstaganden han kan vara intressant för oss.

Jag tycker nog att detta fungerar så i praktiken också. Buchanan har en mycket lång artikel, och en underartikel om sina politiska ställningstaganden, medan artiklarna om Gottfried på en-wp och de-wp är rätt korta. (Den på de-wp är litet längre, och redogör bättre för Gottfrieds mer vetenskapliga insatser. Det kunde vara värt att översätta delar av den till engelska och svenska, för att komplettera en-wp- och sv-wpartiklarna.) Detta är inte orimligt; Buchanan har en centralare roll som opinionsbildare, och har bl. a. uppmärksammats som presidentkandidat, vilket uppenbart motiverar ett större utrymme för hans åsikter. Däremot är förhållandet ett annat när det gäller åberopande av Buchanan eller Gottfried som källa. Även Gottfried har behandlat Tredje Riket; han har nämligen som historiker publicerat (minst) en monografi över Carl Schmitt. Denna utgavs på ett universitetsförlag, och torde ha genomgått normal fackgranskning. Det finns nu EMÅ ingen som helst orsak att citera Buchanans uttalanden som källa för artiklar om Förintelsen. Däremot är Gottfried dels citerad som källbelägg och dels angiven som referenslitteratur i en:Carl Schmitt. (Det är för mig oklart om det rör sig två upplagor av samma verk som citeras, eller om Gottfried skrev flera böcker om Smitt.)

Skillnad mellan vetenskap och åsiktsbildning: Det finns en grundläggande skillnad mellan vetenskapliga och allmänpolitiska verk. Detaljerna är nog olika inom olika vetenskapsområden, men grunden är denna: God vetenskap strävar efter objektivitet. Vetenskapspersonen kan nog låta tycke och smak, eller till och med ideologisk eller religiös övertygelse, styra valet av frågeområden; men får inte låta detta påverka svaret. Vidare skall resultatet redovisas på ett sådant sätt att tankegången kan följas, härledningarna rekonstrueras, källmaterialet överblickas, och eventuella delresultat som pekar åt olika håll tydligt särredovisas, med tydliga redogörelser för hur sammanvägningen till de sammanfattande slutsatserna har gått till. Ägnar man sig däremot åt åsiktsbildning, anses det som naturligt och OK att välja ut grundmaterialet vinklat, så att det passar med den slutsats man från början bestämt sig för att komma fram till, och att bara ta upp sådant som pekar åt motsatt håll i den mån man vill och kan "göra ned" dessa alternativa slutsatser med slagkraftig kritik.

Om jag har fattat din grundinställning rätt (och du faktiskt orkat läsa ända hit:-), så har du förmodligen just nu tänkt att det jag skrev nyss är är bra naivt, och att det just är på det andra sättet mycket av det som påstås vara vetenskap produceras. I så fall har du både rätt och fel. Allt som publiceras som "vetenskap" är inte" god vetenskap" i den mening jag gav det. Det är också rätt vanligt att både beställare av vetenskap, och våra studenter, uppfattar det som att vetenskap skulle handla om att kunna bekräfta de idéer man hade redan i förväg. Det är också så, att värderingar kan ha betydelser för slutsatserna inom vissa områden - dock inte så mycket inom mitt eget expertfält, matematik. Ja, detta förekommer! Det är däremot inte alls så utmärkande för forskningen i allmänhet, som många med bristande insikter om universitetsvärlden tror.

I själva verket handlar detta att åstadkomma "god vetenskap" både om mognad och kontroll; och båda sakerna är sådant vi på olika sätt arbetar mycket aktivt med. Många nybörjarstudenter inom naturvetenskapliga ämnen verkat t. ex. att tro att de laborationer de skall utföra syftar till att träna dem i att vara så noggranna att de får "rätt resultat". Det verkar som om det också fuskas en hel del med nybörjarnas labbrapporter, i så måtto att de friserar sina siffervärden till att bli det som de tror att de "borde" ha fått fram. Det tar tid att förmedla förståelsen för att det avgörande är att faktiskt redovisa det man fann, inte det man trodde att man skulle finna.

Jag minns en artikel av en fysiker, som hade undervisat en utvald skara teoretiskt duktiga studenter i ett utvecklingsland. Han beskrev med en viss frustration hur ett mycket enkelt experiment i stort sett helt misslyckades i sitt syfte. Han gav studenterna i läxa att släppa en bok och ett papper samtidigt från samma höjd, och redovisa vad som hände. Han fick in ett antal svar, som gick ut på att boken och pappret faller exakt lika fort mot marken, "i strikt överensstämmelse med Newtons gravitationslag", som någon hade tillfogat. Det gör de nu inte alls; men dessa studenter hade enbart tränats i förståelsen av teorier, inte i att redovisa det de faktiskt såg... (Dessutom var av politiska skäl böcker svåråtkomliga och dyrbara på det stället han var; vilket jag nog tycker att han borde ha tänkt på. Det hade kanske gått bättre om han i stället uppmanat dem att släppa ett papper och en sten samtidigt.)

Vi tränar löpande studenter i ett mer aktivt förhållningssätt till det de gör och ser. För forskarstuderande försöker vi också ta upp problematiken direkt. Vi har (åtminstone vid mitt universitet) obligatoriska fakultetsövergripande kurser för samtliga doktorander, som diskuterar både forskningsmetodik och forskningsetik.

Slutligen, när vi kommer fram till publicering, har vi systemet med kollegial granskning (som på svengelska kan heta "peersreviewande"). Just de aspekter jag tog upp är grundläggande för att artiklar skall släppas igenom i tidskrifter av god vetenskaplig kvalitet. Dock kan ofta inte alla basdata gås igenom av granskaren; och ibland slinker något av sämre kvalitet igenom nätet. När sådant upptäcks (vilket alltså är ovanligt men förekommer), brukar vederbörande artikel i efterhand dras in av tidskriften. En forskare som påkommits med att sovra eller på annat sätt slarva med data för att det skulle passa hens förutfattade meningar ligger sedan rätt risigt till i sin fortsatta forskarkarriär - om inte hen helt enkelt direkt kastas ut.

I ämnen där värderingar också har en plats tränas forskarstudenterna också i att skilja mellan "positiva" (objektivare) och "normativa" (mer värderande) utsagor, och att tydliggöra skillnaden.

Hela denna inställning, som nybörjarstudenter ofta inte känner till, och som beställarna ibland har dimmiga begrepp om, ingår i det vardagliga vetenskapliga arbetet; på olika sätt inom olika områden. Det är detta som ytterst är skälet till att verk publicerade av vetenskapspersoner i kollegialt granskade tidskrifter eller som granskade monografier accepteras av oss som "fakta", medan även kvalificerad åsiktsbildningslitteratur inte gör det.

Vad jag uppfattar som våra gällande riktlinjer:

• 1. Vetenskaplig litteratur "smäller högst" som källor. Där det finns kollegialt granskad facklitteratur som samstämmigt säger att det ligger till si, så spelar det rätt liten roll om företrädare för ett parti eller en tankesmedja skriver att i stället det är så. Även populärvetenskaplig litteratur av forskare som även har publicerade forskningsartiklar över området brukar uppskattas, inte minst som tertiärkällor. I populärvetenskap bör man dock se noga efter hur författarna själva beskriver sina utsagor. Goda populärvetenskapliga skribenter tillåter sig ofta mer spekulationer i sådana sammanhang - men talar också tydligt om vilka bitar som är just spekulativa mer än "evidensbaserade".

• 2 Vi accepterar inte alls ad hominem-argumentation i samband med bedömning av vetenskapliga källor. Om de experter vi hänvisar till råkar vara ateister eller fundamentalistiska muslimer, eller ha politiska åsikter långt till vänster eller höger om genomsnittet i sitt land, eller ha en bakgrund i ett annat land, är helt ovidkommande. Har däremot exempelvis personen påkommits med forskningsfusk är det djupt graverande.

• 3 Vidare "smittar" normalt inte expertkompetens från ett område av sig på andra. (Jag är "utbildad expert" på matematik - vilket inte betyder att jag behärskar alla områden av matematiken lika bra, men väl att jag själv bör kunna bedöma när jag har för dåliga kunskaper för att uttala mig med säkerhet. När jag däremot skriver om exempelvis språk, skriver jag som intresserad (och nog bitvis kunnig) amatör. Min matematiska expertkunskap ger mig inte någon automatisk förståelse för vad jag kan eller kanske helt missförstått inom "jämförande lingvistik". Därför kan vad jag (utanför wikipedia) skriver om matematik, men inte vad jag skriver om t. ex. visforskning, ses som vetenskapliga källor.)

• 4. Som grundregel redovisas "seriösa minoritetsuppfattningar" när inte full samsyn råder. Med "seriösa" menas här att de också framförs av etablerade vetenskapspersoner (inom respektive ämne) och i goda kollegialt granskade facktidskrifter (inom ämnet). De skall dock inte tillmätas vare sig mer eller mindre vikt än vad som motsvarar deras representativitet.

• 5. Ett undantag mot regel 4 (och möjligen i viss mån regel 2) är när samsynen inom ett område mycket tydligt avvisat källor betalda från ett visst håll. Det första exemplet på detta jag känner till är när den ledande medicinska tidskriften Lancet såg sig tvungen att säga nej till alla rapporter om forskning sponsrad av tobaksindustrin om tobaks farlighet. I ett läge när evidensen för korrelationen mellan rökning och lungkancer var synnerligen klarlagd, fördröjdes rimliga åtgärder av att en och annan artikel kom in som ifrågasatte detta, baserad på forskning sponsrad av tobaksindustrin. Denna industri använde de fåtaliga artiklarna som argument för att "frågan inte var avgjord". (Problemet var att det inte ens behövde vara något fiffel med dessa artiklar, för att få ett falskt resultat. Om du har stora ekonomiska resurser (likt tobaksindustrin), och startar säg 100 undersökningar samtidigt, där du i varje undersökning följer 20 rökare och 20 ickerökare under ett antal år, i varje grupp med helt hederlig forskningsmetodik, så kommer du rätt säkert i de flesta grupperna att märka att fler rökare än ickerökare insjuknar i lungkancer. Av statistiska skäl gäller dock detta förmodligen inte alla tusen undersökningarna, utan i någon eller några av dem är det lika många eller t. o. m. fler ickerökare som insjuknar. Allt du nu behöver göra är att slänga alla undersökningarna som tydde på att rökning nog är farlig i papperskorgen, men skicka in de få återstående till Lancet.)
  Liknande beslut har man tvingats till vad gäller undersökningar av klimatpåverkan från mänskliga aktiviteter med vissa tendentiösa sponsorer; och jag tror att det också kan gälla något område till.
  I dessa fall är det rimligt att inte ta med de avvikande rapporterna "producerade" av de "tendentiösa" källorna; men också om att ordentligt redovisa att ett beslut av den sorten finns, och vad det går ut på, och med en hänvisning till andra artiklar som tar upp fenomenet (som artiklar om klimatdebatten snarare än om själva klimatpåverkan).

• 6. I vissa fall finns det "encyklopediskt intressant" kritik mot ett helt vetenskapsfält från något håll (och då ofta kombinerade med en eller annan teori om att någon grupp "tagit över" hela den etablerade vetenskapen på ett område, och att samtliga aktiva etablerade forskare inom området samarbetar för att undertrycka "sanningen" om hur det "egentligen" ligger till). Jag har exempelvis hört vissa anhängare av "alternativmedicin" uttala sig så om det de kallar "skolmedicinen". Jag måste erkänna att även det du skriver om "kulturmarxismen", Kaffeburk, i den mån du vill tillämpa detta inte bara för kulturarbetare utan också för forskare, låter som just den sortens teorier. (Jag har också förr hört liknande teorier från "vänsterhåll", men då har det mer handlat om forskarna som "kapitalistlakejer", eller, litet mer sofistikerat, motiverat med den grundläggande marxistiska teorin om att "överbyggnaden", inklusive vetenskapsproduktion, med nödvändighet reflekterar "produktionssättet" (kapitalismen). Detta kallas då "materialism", i kontrast mot den enligt dessa marxister helt falska "idealistiska" teorin om att idéproduktion skulle kunna vara självständig från och t. o. m. kunna påverka de ekonomiska och politiska maktförhållandena. Du kan se ett uttryck för detta i ett citat ur Flamman med ironiska slängar mot "den långa marschen genom institutionerna", som du själv grävt fram.) I sådana fall är det rimliga att ta upp kritiken främst i samband med den "encyklopediskt intressanta" företeelsen; alltså teorierna om "skolmedicinens konspiration" i artiklar om alternativmedicin, och så vidare. (Det är också rimligt att lägga in sådana artiklar i Kategori:Konspirationsteorier, eller i någon rimlig underkategori därav.) Däremot är det på sin höjd värt ett par rader och en länk i den övergripande artikeln om respektive forskningsområde.

Slutsats: De regler jag beskrev ovan är på det hela taget de vi tillämpar, och också på det hela taget de vi bör tillämpa. Möjligen kan vi i några fall behöva klargöra dem ännu tydligare, men vi behöver inte ändra dem. Jörgen B (diskussion) 9 juli 2015 kl. 01.55 (CEST)

Hitflyttat från Användardiskussion:JoergenB#En stjärna till dig!

Vissa delar är nog lite naiva. Även vetenskapliga frågeställningar har åsiktsmässig grund. Både enskilda vetenskapare och det kollektiva vetenskapssamfundet väljer ut vilka frågor som skall ställas. Någon absolut grund för att komma bort från värderingar finns nog inte, särskilt inte i samhällsvetenskaperna. Det fanns en ekonom som tyckte att man borde redovisa vilka värdegrunder man utgick från. I många frågor används vetenskaplig auktoritet i frågor som är politiska. Det gäller ju framför allt rättsvetenskapen, som helt och hållet är politiskt skapad, men även historia, ekonomi och sociologi. Vi bör nog kunna hålla öppet för att göra åtskillnad mellan vad som är åsiktsgrunden och vad som är objektivt även när det gäller akademiska arbeten. Det finns också lokala vetenskapliga konsensus. Något som är ett problem för Wikipedia. Vidare tror jag att uppfattningen om peer-review som hallmärke är överdriven. En jämförelse mellan ovannämnde författares verk och dess behandling i senare vetenskapliga sammanhang ger utrymme för pessimism.[5] Edaen (diskussion) 9 juli 2015 kl. 12.52 (CEST)

Du får gärna precisera vilken ovannämnd författare du avser.

Valet av frågeställning är inte oviktigt; och vi är helt eniga om att detta i hög grad kan styras av värderingar. I vissa fall kan det vara väsentligt att i våra artiklar nämna även vad som ej undersökts. (Jag minns en genetisk undersökning av diverse "europeiska folk", där man kom till slutsatsen att finnar utgör ett "genetiskt isolat". Förutom populationer från Finland ingick bl. a. några från Sverige (Uppsala och Värmland, om jag minns rätt) och från diverse mellan- och västeuropeiska länder. Däremot ingick exempelvis inga grupper av samer, ester, kareler eller mordviner (för att nämna några talare av språk inom den finska språkfamiljen), och inte heller t. ex. letter, litauer eller ryssar.)

I övrigt beskriver jag som sagt var en idealbild - men en bild som har betydligt större praktisk betydelse än vad många utanför "akademikan" inser (och som ofta inte heller våra nybörjarstudenter förväntar sig). Som du påpekar förekommer det rätt mycket diskussion om dessa frågor. Just diskussionen - som även bedrivs i de kurser för forskarstuderande jag nämner - bidrar till att vi närmar oss idealen.

Forskare som påkommits med att anpassa "fakta" (till skillnad från själva frågeställningarna) efter sina förutfattade meningar ligger i allmänhet risigt till. Det är en stor skillnad på vad som förväntades av Gunnar Myrdal eller Bertil Ohlin i egenskap av forskare, och vad som toloererades från dem i egenskap av politiker. Hur väl den kollegiala granskningen fungerar i praktiken är också föremål för fortlöpande debatt. Jag misstänker att en bok som Sanningens dödgrävare av Broad och Wade klart bidragit till existensen av våra fakultetsövergripande kurser om forskningsetik. Jörgen B (diskussion) 9 juli 2015 kl. 13.26 (CEST)

Det var just Myrdal jag menade. Hans Vetenskap och politik i nationalekonomien verkar relevant för denna diskussion. Frågeställningar och vad som räknas som resultat inom nationalekonomi är inte oberoende av uppfattningar om moral och politik. Det är nog just att det finns en idealbild om oberoende objektivitet som är problemet. Om du följer länken i mitt första exempel hittar du just "anpassande av fakta", eller åtminstone felaktig källhänvisning. Mig veterligen utan att riset kom fram. Ditt val av exempel är säkert oskyldigt, men det skulle kunna uppfattas som insinuant. Edaen (diskussion) 9 juli 2015 kl. 13.34 (CEST)

Åhej åhå. Detta börjar likna diskussioner om postmodernismen.

Nej, jag håller inte med om att detta skulle vara "problemet". Det är riktigt att problematisera frågeställningarna och diskutera hur vi förbättrar metodiken och presentationen av resultat. Det är inte rimligt att ge upp.

En parallell: Inom matematik är vi (kanske i ännu högre grad än inom en del andra akademiska fält) helt beroende av att arbeta med väldefinierade begrepp. Mycket av vår utbildning handlar faktiskt om begreppsbildning. Samtidigt är i en mening allt detta "falskt"; de termer vi använder för att definiera våra begrepp är (åtminstone i de slutliga stegen) inte själva väldefinierade. Detta kan vara rimligt att någon gång meditera över, vilket också kan göra oss bättre skickade att förbättra våra analysverktyg. Det kan aldrig motivera att vi ger upp våra försök att precisera våra begrepp; utan dem skulle den moderna matematiken kollapsa.

Att vad man tagit som "positiv" kunskap inom nationalekonomi visat sig innehålla mycket mer "normativa" inslag än vi tidigare ansett kan vara ett skäl att förbättra metodiken och kanske t. o. m. att ifrågasätta rätt grundläggande "självklarheter". (Kan en nationalekonomisk modell valideras genom ekonometriska studier? Om en annan modell ger samma prediktioner, så är det inte särskilt rimligt, kanske. Kan det vara rimligare att anlita psykologer? Finns alls "homo economicus", marknadsaktörer som i någon mening nyttomaximerar "privat", utan att sätta in sina val i ett större sammanhang? Bör spelteoretiker kunna få riksbankspriset, även om de har andra utgångspunkter för hur människor gör sina val?) Det är EMRÅ inte ett skäl att ge upp strävandena efter "objektiv kunskap" även inom samhällsvetenskaper. Jörgen B (diskussion) 9 juli 2015 kl. 14.43 (CEST)

Jag trodde det var modernism. I varje fall kan det ses som ett praktiskt test av det där med riset. Edaen (diskussion) 9 juli 2015 kl. 14.52 (CEST)

Nya rubriker, finns riktlinjer?

Jag är av den vanan och åsikten att olika ämnen och saker inte skall blandas och att så långt som möjligt skall det finns en struktur i diskussioner. Därför försöker jag också skapa nya ämnen i dom trådar jag är aktiv i, så att den som går in i tråden snabbt kan läsa in sig och få ett grepp om vad som diskuteras. Jag ser långa trådar där ämne växlar från en sak till en annan som ett sämre alternativ. Dock får jag återkommande kritik (iofs bara från samma användare) att jag inte alls skall skapa nya trådar utan att diskutera vidare i tidigare tråd, då det enligt denna användare inte är något nytt som diskuteras. För mig förefaller det helt rimligt att artikelns "ontologi" skall diskuteras i en tråd och att "förhållandet mellan primära och sekundära källor" inte skall diskuteras i en annan tråd. Har jag missat något eller (med riska för att ta på mig offerkoftan) är jag utsatt för någon sort mobbning?

Ett annat återkommande problem är att ständigt få argumentet "det där har redan diskuterats" också från samma användare. En kontroll med arkiven har vid ett ganska stort antal tillfällen gett vid handen att saken inte alls diskuterats tidigare. Jag påpekar då detta men bemöts med tystnad. Sedan är tydligen saken inte överspelad utan gång på gång kommer samma beskyllning utan att någon substans kan påvisas. Med ökad risk för att vara iklädd offerkofta; försöker vederbörande bygga en felaktig bild av genom upprepning av ogrundade påståenden? Kaffeburk (diskussion) 4 juli 2015 kl. 01.38 (CEST)

Den användare du syftar på är Dnm. Jo, hen hänvisar ganska ofta till allehanda arkiv men vägrar vid anmodan att visa var i arkivet en diskussion ligger. Detta beror på att saken alltsomoftast aldrig har diskuterats och då heller inte ligger i något arkiv. Det är ett trick som Dnm har använt i debatt mot flera olika användare. För övrigt har Dnm minst en marionett, Protokollet. Debattstilen avslöjar "dem". 2A03:B0C0:1:D0:0:0:41B:B001 4 juli 2015 kl. 02.07 (CEST)

Subkultur inom Wikipedia?

Till min stora förvåning har jag sett att det finns en praxis inom åtminstone vissa sfärer av svenska Wiki som för mig förefaller ligga långt ifrån de riktlinjer och regler som finns, stundtals direkt motsäga dessa. Jag skall ge några exempel:

Syntes; är när man skapar påståenden genom att sammanföra källor med olika budskap till ett nytt budskap. Ändå tolkas summeringar av samstämmiga källor, eller rent summering av en enskild källa som "syntes".

Relevant källkritik [falsk]flaggas som "försök till egen forskning i artikeltext". Wikipedias regelverk uppmuntrar till "egen forskning", diskussioner och analys av källor. Detta bokförs regelmässigt felaktigt med att det ej i artikeltexten får förekomma egen forskning. Samma bokföringsregler tillämpas dock ej på cherrypickade källor som stödjer den egna uppfattningen.

Regel om verifierbarhet åsidosätts. När det gäller "den sanna meningen av idéer framförda av författaren" är Wikipedia tydlig. Det är förstahandskällor som gäller och då direkta citat som belyser ämnet. Istället hoppar man över flera led i argumentationen och använder andrahandskällor som inte innehåller verifierbara argument, utan som rycker ut lösa citat ur sitt sammanhang och mörkar att dessa är verifierade av en förstahandskälla. Löst uttrycka kan citaten tolkas på flera sätt, men i sitt originalsammanhang och styrkta med källor är dom entydiga. Det är forskningsbedrägeri att arbeta så (Junk Science) och vårt jobb att sammanfatta forskningsläget. Beroendekriteriet ska vi ta hänsyn till, där man bedömer samstämmiga källors interna beroende av varandra. Det är INTE "förbjuden" egen forskning att göra källkritisk granskning, det är tvärtom kärnan i att bygga ett uppslagsverk, och en typ av egen forskning som Wikipedia förordar.

Jag kan göra listan långt längre. Man påstår att essäer från en konferens är "peer review" i en journal, då man tydligen inte kan cherrypicka någon annan källa som säger det man vill. Wikipedia skriver att "politiska ideologier är inte...vetenskapliga", ändå använder man sådant material. Tendenskriteriet där man bedömer upphovsmannens intresse av att påverka opinioner i en bestämd riktning. Skräpvetenskap (engelska: junk science) drivs av att nå ett på förhand uppsatt resultat. Forskaren har en egen agenda som färgar experiment, metoder och tolkning av resultat. Man använder som källa personer som är klassade som politisk extremister. Listan kan göras lång.

Avslutningsvis, jag tror inte detta är ett problem som är kopplat till en speciell artikel eller diskussion. Denna subkultur är ett generellt problem på Wikipedia, dock begränsade till vissa politiska ämnen. Jag tror att man skaffat sig lite av ett "monopol" på dessa frågor genom att vara mer pålästa än andra, och därför kunna styra och ställa som man vill med dessa. Det är min förhoppning att komma åt detta genom en mer strikt tillämpning av Wikipedias regelverk, då kommer man runt behovet av förkunskaper i ämnet och fler kan hjälpa till att styra upp som inte har en politisk agenda. Det spelar ingen roll vem som "kan mest" i ämnet när det finns enkla och tydliga regler om verifierbarhet och så vidare. Även dom närmast sörjande måste rätta sig efter detta. Kaffeburk (diskussion) 4 juli 2015 kl. 03.07 (CEST)

Jag tycker att det du skriver är självmotsägande. Vi ska inte tillåta syntes utom när det gäller just källkritik. Det köper inte jag. Källkritiska utläggningar har ytterst sällan något att göra i artiklarna, däremot så kan källor kritiseras i evighet på diskussionssidorna. Därigenom uppnås (förhoppningsvis) konsensus om vilka källor som är trovärdiga. Tyvärr verkar det inte fungera så i verkligheten. Av det jag har sett på Diskussion:Kulturmarxism så verkar viljan att nå konsensus minimal. /\u2107squilo 9 juli 2015 kl. 08.46 (CEST)

Det finns ett konsensus. Kaffeburk är bara inte en del av det konsensusen. Det finns heller inget rimligt sätt att tillmötesgå Kaffeburk utan att vi lägger riktlinjerna om egen forskning, syntes och trovärdiga källor åt sidan. Min rätt spontana reaktion är att användaren får bli publicerad i någon vetenskaplig tidskrift först, då användarens syntes inte har vunnit accepterande inom akademin, inte ens som en minoritetsåsikt. dnm ^{(d | b)} 10 juli 2015 kl. 11.47 (CEST)

Hur skapar man en omröstning på Wikipedia?

Då jag hittat en omfattande härva av vetenskapligt och intellektuellt bedrägeri här på Wikipedia, där man fabricerat falska regler och åsidosatt gällande regelverk och presenterar rena lögner i minst en artikel vill jag ha någon typ av funktion där jag kan presentera mina gedigna och omfattande bevis och få ett beslut fattat i saken. Hur skall jag gå till väga? Kaffeburk (diskussion) 5 juli 2015 kl. 14.02 (CEST)

Som replik på din användsida nu:

”	Påminn dem om detta, och uppmana dem allvarligt inför Gud att icke befatta sig med ordstrider; ty sådana gagna till intet, utan äro allenast till fördärv för dem som höra därpå.	„
– 2 Tim 2:14

-- Innocent bystander (diskussion) 5 juli 2015 kl. 14.13 (CEST)

Det finns ingen möjlighet att skapa en omröstning av det slag du vill. Wikipedia är varken en demokrati eller myndighet. Den enda instans som finns är gemenskapen och konsensus. Obelix (diskussion) 5 juli 2015 kl. 14.21 (CEST)

”

Vi river nämligen ner tankebyggnader och allt högtsträvande som häver sig upp mot kunskapen om Gud...Ty Guds ord är levande och utvecklar kraft och är skarpare än något tveeggat svärd och tränger så långt in att det skiljer själ och ande, och leder och deras märg, och kan bedöma hjärtats tankar och avsikter

„

Så hur kommunicerar jag ärendet till gemenskapen så det kan bli en konsensus? Kaffeburk (diskussion) 5 juli 2015 kl. 15.40 (CEST)

Är det något särskilt "konsensus" du vill uppnå? Vilket är målet med alla dessa långa och många inlägg? --MagnusA 5 juli 2015 kl. 15.49 (CEST)

Testa att skriva en essä eller "rapport" på en användarundersida:Användare:Kaffeburk/Om vetenskapligt och intellektuellt bedrägeri på Wikipedia. Lycka till och undvik personagrepp.--LittleGun (diskussion) 5 juli 2015 kl. 16.01 (CEST)

”	Mästarena äro icke the wisaste; och the gamle förstå icke hwad rätt är.	„
– Job 32:9.

Jag har sagt det tidigare, och jag säger det igen. Sanningen och Wikipedia är inte samma sak. -- Innocent bystander (diskussion) 5 juli 2015 kl. 16.24 (CEST)

För texten i artikeln Kulturmarxism finns ett konsensus och den har diskuterats fram på dess diskussionssida. För ev ändring av innehållet är också artikeln diskussionssida rätt plats. Bybrunnen är inte rätt plats diskutera en artikeltext, men kan användas för att få in flera synpunkter. Du har nu fler än fem gånger begärt sådan andra synpunkter och fått sådan på artikelns diskussionssida, som sedan visar sig stödja var där står, dvs förstärker existerande konsensus. Och det börjar kännas som dina återkommande inlägg i ämnet på Bybrunnen inte längre tjänar syftet att göra en bättre encyklopedi, som är allas vår anledning vara här.Yger (diskussion) 5 juli 2015 kl. 17.42 (CEST)

Tack LittleGun, jag kommer göra så. Yger, efter att ha läst arkiven om kulturmarxism så står det klart att det aldrig funnits någon konsensus i frågan. Jag tror dock jag har så bra på fötterna att en ny konsensus nog kommer uppstå när jag framfört ärendet. Det är så mycket i ärendet som är i direkt strid med Wikipedias regelverk så om majoriteten av beslutsfattarna på Wikipedia är intellektuellt hederliga kan utgången bara bli en. Kaffeburk (diskussion) 5 juli 2015 kl. 18.27 (CEST)

Kan vi ta diskussionen på den artikel som är i fokus, dvs Diskussion:Kulturmarxism, inte här på Bybrunnen. BB är avsedd för mer allmänna diskussion, inte forum för enfråge-användare. Jaså den sidan är låst. Det finns nog en anledning till det... --MagnusA 5 juli 2015 kl. 18.36 (CEST)

Jag tror något som vore bra för diskussionen åtminstone vore att ta det väldigt väldigt lugnt och sakta, och en sak i taget. Kanske en väldigt avgränsad frågeställning, eller så avgränsad det bara går, i veckan. Det borde gynna samtliga deltagare i diskussionen, både du som kritiker och andra, och underlätta i att sätta sig in i argument och kritik. I den takten och den informations-densiteten (med många frågeställningar på samma gång) som det har gått nu har det varit svårt att följa med vad du faktiskt säger, och vad som kan vara relevant att bemöta i det. Det är ett seriöst råd (och en tanke som kanske skulle kunna vara användbar även i andra jättediskussioner). /bedragaren flinga 5 juli 2015 kl. 19.40 (CEST)

Sveriges medeltida kyrkohistoria - riktlinjer

Frågan om hur detta ämne skall behandlas har diskuterats i lång tidk i kontroverser med Chicbyaccident, som för närvarande är långtidsblockerad för POV-pushing. Jag har stort sett inte deltagit i den diskussionen men ser spåren av Chicbyaccidents verksamhet. Jag menar att det behövs formulerade riktlinjer om vilken terminologi vi skall använda vid beskrivningen av medeltidens svenska kyrkohistoria. Det är knappast konsensus att den skall in under kategorin "Katolska kyrkans i Sverige historia" och inte som tidigare under "Kristendom i Sverige". Se historiken till Kettil okristen som exempel. Ett annat exempel är den rödlänkade "Birka katolska församling", som av någon anledning får mig att tänka på vikingatidens lika anakronistiska biograflokaler. Troligen behövs det systematiskt arbete för att åter få kategoriseringar och texter som kan bli allmänt accepterade. Men först alltså en formulering av principerna. Roufu (diskussion) 4 juli 2015 kl. 00.26 (CEST)

Detta är inte rätt plats för en sådan principdiskussion, men visst behövs den. Först måste dock KAW-ärendet avslutas, innan det finns tid och kraft för detta. Tostarpadius (diskussion) 5 juli 2015 kl. 19.45 (CEST)

Nu verkar ju KAW-behandlingen gå mot sitt slut, så det är väl dags att fundera på frågan. Jag har sett att @Edaen: har börjat ta bort medeltida kyrkopersonligheter ur kategori:Personligheter inom romersk-katolska kyrkan i Sverige, och det tycker jag inte verkar helt självklart. Förvisso ska vi inte framhålla att de var katolska i en tid när nästan alla svenskar var det, men jag tycker nog en sådan kategorisering ändå verkar ganska rimlig.

andejons (diskussion) 7 juli 2015 kl. 21.45 (CEST)

Det vore utmärkt om användare med sakkunskap tog sig an frågan. . Just vad det gäller kategori:Personligheter inom romersk-katolska kyrkan i Sverige är det kanske inte helt klart vad den bör omfatta. Då den innehöll nu levande personer utgick jag från att den avsåg personer som på olika sätt gjort sig kända som aktiva katoliker. Edaen (diskussion) 7 juli 2015 kl. 21.55 (CEST)

Min syn (för under medeltiden):

• fenomen explicit initierat av, eller ordentligt involverat~, kurian är en del av romersk katolska kyrkans historia: utsända sändebud, bannlysningar etc.
• fenomen som har med vanliga människor vanliga vardag att göra bör bara klassas som svenska medeltiden, även om de involverar tiden kyrka, som sockenbildningar, fattigvård, skolor etc
• fenomen som avser mer vanligt kyrkoarbete initierat "underifrån" bör klassa som tillhörande Sveriges kyrkohistoria, som kyrkor, församlingar,stift, präster, biskopar, kloster och de helgon som initierats från Sverige

Yger (diskussion) 8 juli 2015 kl. 22.10 (CEST)

Precis så.--LittleGun (diskussion) 9 juli 2015 kl. 18.13 (CEST)

Vi pratar om en rätt lång tidsepok - från 800-tal till 1500-tal. Det hände faktiskt rätt mycket inom kyrkan/kyrkorna under den tidsperioden.

En av de främsta källorna till den äldsta kyrkans historia i norden är ju Adam av Bremen. Det jag har läst om själva syftet med dennes kyrkohistoriska skrifter är att det utgjorde en del av en då pågående maktkamp, där påven och kretsen runt honom försökte lansera idén som hela kyrkans överhuvud, medan Adam understödde Adalbert av Hamburg-Bremens försök att erkännas som patriark - och därmed förläna sin kyrkoprovins (inklusive de nordiska kyrkorna) en egen kyrklig juridsdiktion, och (enligt den äldre uppfattning som Adalbert och Adam företrädde) likställdhet med "patriarken av västerlandet" i Rom. Detta försök misslyckades, och påvens överhöghet torde åtminstone i princip ha varit allmänt erkänd även inom de nordiska kyrkorna, åtminstone från slutet av tiohundratalet och fram till reformationen. Detta gör det dock mycket, mycket tveksamt att kalla Birkaförsamlingen för katolsk (underförstått då: Romersk-katolsk).

En helt annan sak är frågan om framträdande religiösa personligheter (från 1100-talet och framåt) inom kyrkan i Sverige. För mig är det rätt oundvikligt att kategorisera Heliga Birgitta som "svensk katolik"; och jag har svårt att se varför man bara borde göra det för sådana undantagsfall. De som engagerade sig inom den härvarande kyrkan under dessa 400 år engagerade sig medvetet i den påvestyrda västerländska kyrkan. Någon större orsak att kategorisera ickekyrkliga svenskar under perioden 1100-1500 som katoliker - eller de från reformationen fram till 1951 (när vi äntligen fick laglig tillåtelse att tro vad vi ville) som svenska lutheraner kan jag inte se. En annan sak är de personer som själva valt och offentliggjort sin trostillhörighet; att klassificera Kristina I eller Gunnel Vallquist som svenska katoliker verkar helt rimligt. Jörgen B (diskussion) 9 juli 2015 kl. 20.56 (CEST)

Med tanke på att nuvarande kategorinamn är "Katolska personligheter i Sverige" är jag faktiskt rätt tveksamt i om Kristina ska ligga i den. Hon är förvisso troligen den mest kända svenska konvertit vi någonsin kommer få, men hon försvann nästan helt ur svensk historia när hon konverterade.

Vad gäller vilka som faktiskt hör till kategorin tycker jag nog att vi borde ha med i stort sett alla som var mer framstående i sin rent kyrkliga gärning, d.v.s. biskopar, abbotar och abbedissor, hymnförfattare, rimligen även lokalhelgon och liknande. Däremot borde troligen inte en person som Vidhemsprästen kategoriseras som katolsk personlighet.

andejons (diskussion) 9 juli 2015 kl. 22.06 (CEST)

Den här diskussionen bör tas någon annanstans, men svensk förreformatorisk kyrkohistoria bör inte i något sammanhang blandas ihop med Kloster-Lasses verksamhet eller det som hänt från 1783 och framåt. Detta gäller såväl personer som företeelser. Tostarpadius (diskussion) 10 juli 2015 kl. 10.47 (CEST)

Jag kommer sent på banan. Min tanke var att hålla medeltiden samman i en egen kategori som ersättning för "Romersk-katolska kyrkans i Sverige historia". Man skulle kunna kalla den "Medeltidens svenska kyrkohistoria", men detta kan diskuteras. Denna diskussion bör lämpligen föras på kategoridiskussionen till den överordnade kategorin "Kristendom i Sverige". Det jag önskar är en viss avkonfessionalisering av kategoribeteckningarna. Västerås riksdag 1527 förde inte till att det bildades en ny konfession kallad "Svenska kyrkan" som ersättning av "Romersk-katolska kyrkan". I samma anda skulle man kunna använda beteckningen "Reformationstidens svenska kyrkohistoria" för utvecklingen fram till Uppsala möte 1593. I en sådan kategori ryms personer med vitt skilda ståndpunkter: Magnus Sommar, Peder Månsson, Olaus och Laurentius Petri, Johannes och Olaus Magnus, Georg Norman och Kloster-Lasse.

Där jag är osäker är hur man skall kategorisera missionstiden, som ju var en del av vikingatiden och kom före medeltiden så som den vanligen definieras i Sverige. Bör den få en egen kategori eller kan den också sättas in under "Medeltidens svenska kyrkohistoria"?

Allt detta ligger inte så långt från det Yger har skrivit ovan.

Någon som vet hur man gör, bör flytta denna diskussion till en mer permanent plats, där mitt förslag som sagt är "Kategoridiskussion:Kristendom i Sverige". Den böe vidare delas, så att vi kan skilja tidsepokerna från varandra. Roufu (diskussion) 10 juli 2015 kl. 21.32 (CEST)

Veckans tävling

Veckans tävling verkar inte vara lika aktiv som innan. Det tycker jag är synd, jag började just vara med i denna. Är det intresset för tävlingen som inte är stort, eller är det av en annan anledning? /Nac Mac Chrome? ^SBP 10 juli 2015 kl. 17.00 (CEST)

Det beror delvis på två saker: folks semestrar och wp:Månadens uppdrag. Svenskspråkiga Wikipedia har färre redigeringar mellan midsommar och skolstarten, och det är ganska sällan vi har veckotävlingar varje vecka under juli månad. Månadens uppdrag har fått en hel del aktivitet och lockar i viss mån samma skribenter. Själv har jag fler veckotävlingar på gång under hösten, och jag skulle kunna slänga in en till exempelvis nästa vecka. Om Nac Mac Chrome och några till har lust att vara med, vore det i alla fall värt ett försök. Vad tycks, ni andra?--Paracel63 (diskussion) 10 juli 2015 kl. 17.36 (CEST)

Jag är alltid med! /Nac Mac Chrome? ^SBP 10 juli 2015 kl. 17.38 (CEST)

Förstapriset i nästa veckas tävling.

Toppen! Då kan du och alla andra börja "spetsa tangenterna" inför söndagens övergång till måndag. 13/7 drar nämligen Wikipedia:Veckans tävling/Illustreringsrace 7 igång! Det handlar om att illustrera våra artiklar. Vi har idag över 26 miljoner bilder och andra mediefiler på Wikimedia Commons, och det finns ännu fler i folks kameraminnen och datorer som väntar på att laddas upp på Commons. Samtidigt har vi många artiklar som inte har en endaste bild. Det ska vi fixa! En vecka som denna, när panoramafriheten vunnit en liten seger i Europaparlamentet, kan ett fokus på bilder kanske sitta fint? Detta är sjunde upplagan av den här tävlingen och den andra för året. Välkomna! --Paracel63 (diskussion) 10 juli 2015 kl. 18.34 (CEST)

 Gillar /Nac Mac Chrome? ^SBP 10 juli 2015 kl. 22.07 (CEST)

 Gillar Deryni (diskussion) 11 juli 2015 kl. 17.53 (CEST)

Samebyar och deras namnsättning

Här förs nu en mycket intressant diskussion, där jag tror att fler har mer att bidra med. Riggwelter (diskussion) 12 juli 2015 kl. 20.47 (CEST)

Nytt botprojekt: Världens geografi

Diskussion flyttad till Användardiskussion:Lsjbot/Projekt alla platser#Från Bybrunnen. --MagnusA 16 juli 2015 kl. 14.16 (CEST)

Ny ansökan om Gemenskapens projekt, Bokmässan 2015

Det har kommit in en ansökning inom gemenskapens projekt för medverkan på Bokmässan 2015, och alla är välkomna att kommentera och diskutera ansökningen innan beslut tas. Mer om själva bokmässemedverkan står på projektsidan, så var gärna med och diskutera och kommentera där också. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 15 juli 2015 kl. 22.06 (CEST)

Slumpartiklar ur två kategorier

Finns det något sätt att ta en slumpmässig artikel som exempelvis finns i kategorin Kategori:No local image but image on Wikidata och någon annan, t.ex. Kategori:Robotskapade tvåvingeartiklar? Att få fram en slumparikel i en kategori vet jag hur man gör, men det vore intressant att få fram en artikel ur snittet, för att uttrycka det matematiskt, av två kategorier. K9re11 (diskussion) 16 juli 2015 kl. 11.53 (CEST)

Du kan använda CatScan för att få en lista på alla artiklar i skärningsmängden. Använd sen din favoritslumptalsgenerator för att skapa ett slumptal x, mellan 1 och N, och välj sedan din slumpartikel som den x:te i listan. I ditt exempel är N just nu 820, se här. --Larske (diskussion) 16 juli 2015 kl. 12.21 (CEST)