Bessarabien

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sydöstra Europa med Bessarabien markerat i gult
Karta över Bessarabien från 1927, ur en bok av Charles Upson Clark

Bessarabien (rumänska: Basarabia; turkiska: Besarabya; ukrainska: Бесарабія) är en historisk region i Östeuropa mellan floderna Dnjestr och Prut, som idag är delad mellan Moldavien och Ukraina. Ytan är omkring 45 600 km². Namnet Bessarabien härrör från 1300-talet, och syftar på den valakiska dynastin huset Basarab, som regerade i den södra delen av området. Det var turkarna som först kallade regionen vid detta namn, vilket skedde i samband med att de tog över makten omkring 1484.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Området har varit bebott sedan tusentals år. Det första riket som anlades var det dakiska Burebistas kungadömet vilken varade under Julius Caesars livstid. Det besegrades av romarna 106, men var aldrig en lydstat, till skillnad från omgivningen. Under denna tid romaniserades området, och dakerna antog latin som språk och kultur. Från 200-talet till 1300-talet invaderas området av flera stammar och folk.

Från 1300-talet tillhörde södra Bessarabien Valakiet. Senare övertog Moldavien hela området och från 1484 började det Osmanska riket gradvis annektera regionen. Från 1812 till 1856 ingick området i det ryska imperiet som guvernementet Bessarabien. Under denna tid anlände m tyska och bulgariska, varas ättlingar utgör en minoritet i dagens område. Från 1856, efter Krimkriget, ingick Bessarabien i furstendömet Moldova, men återtogs av Ryssland vid Berlinkongressen 1878.

Under perioden 1812–1860 bedrevs en sträng assimilationspolitik i Bessarabien. Folkräkningen från år 1817 visar att andelen rumänskspråkiga invånare vid den tidpunkten uppgick till 86 procent. Lite drygt 80 år senare hade denna andel sjunkit till 56 procent, medan andelen ryssar, ukrainare och andra folkslag hade stigit, något som också kan förklaras av att rumänsktalande invånare uppmuntrades att flytta till andra provinser.[1]

Området anslöts till Rumänien 1918 efter en omröstning i det bessarabiska parlamentet, där 86 ledamöter röstade för anslutning, med 3 nej-röster och 36 blanka röster.[2] Sovjet-ledningen godtog däremot aldrig denna union och krävde en riktig folkomröstning som de facto inte ägt rum. Avsaknaden av en folkomröstning var däremot inte den främsta missnöjesgrunden för Sovjets statsapparat, utan landförlusten.

I mitten av 1930-talet hade 12 procent av Bessarabiens befolkning flytt till Sovjetunionen och andra länder.[3] Med stöd av uppgörelsen mellan Sovjetunionen och Tyskland (se Molotov-Ribbentrop-pakten) tvingades Rumäniens regering år 1940 gå med på att Bessarabien och norra Bukovina anslöts till Sovjetunionen, men redan i juli 1941 då Tyskland inlett Operation Barbarossa erövrades området av Tredje riket och deras rumänska bundsförvanter. 1944 tvingades Hitlers och Antonescus trupper retirera för Röda armén. Under Sovjetåren 1940–1951 deporterades ett ansenligt antal moldaviska familjer från Bessarabien på Stalins uttryckliga order; dessa familjer var nästan uteslutande rumänskspråkiga.[4]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ion Nistor, "Bessarabiens historia", HUMANITAS, 1991.
  2. ^ Clark, Charles Upson. ”Chapter XVII: Organization of the Diet”. Bessarabia: Russia and Roumania on the Black Sea. Arkiverad från originalet den 29 juni 2011. http://web.archive.org/web/20110629043229/http://depts.washington.edu/cartah/text_archive/clark/bc_17.shtml.  (engelska)
  3. ^ Johansson, Gustav, Svenska folkets undangömda öden, sid 115
  4. ^ Elena Siscanu, "Bessarabien under den bolsjevikska regimen 1940-1952", Bukarest, 1998