Bröstcancer
 |
Den här sidan eller avsnittet innehåller ifrågasatta faktauppgifter. (2014-03) Motivering: Östrogenernas roll måste utredas Hjälp gärna Wikipedia med att åtgärda problemet om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. |
| Bröstcancer | |
| Latin: neoplasma malignum mammae, cancer mammae | |
.jpg) Histopatologisk bild föreställande duktal carcinoma in situ (DCIS) i bröstvävnad. (H&E-färgning) | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | C50 |
| ICD-9 | 174-175 |
| OMIM | 114480 |
| DiseasesDB | 1598 |
| Medlineplus | 000913 |
| eMedicine | med/2808 |
| MeSH | svensk engelsk |
Bröstcancer är en cancer som utgår från bröstvävnad, vanligtvis från mjölkgångsepitel eller mjölkkörtlarna.
Bröstcancer kan drabba alla däggdjur inklusive människan, vanligtvis kvinnor, men sjukdomen kan även drabba män. Sjukdomen är runt hundra gånger vanligare hos kvinnor, men prognosen är generellt sämre hos män då tumören ofta upptäcks i ett senare skede.[1]
Tumörens storlek, stadium, tillväxthastighet samt flera andra egenskaper vägs in för att besluta om behandling. Behandlingsalternativ som finns inkluderar kirurgi, cytostatika (cellgift eller hormoner), strålning och immunoterapi. Förstahandsbehandling vid icke-spridd bröstcancer är kirurgi, som kan leda till bot i många fall. För att minska risken för återfall kompletteras den kirurgiska behandlingen ofta med strålning eller cytostatika.[2] Cytostatika verkar i de flesta fall genom att slå ut celler som har en snabb celldelning, detta ger bieffekter som håravfall och störningar av magtarmsystemet.
Vissa former av bröstcancer får tillväxtstimulering via östrogen och/eller progesteron, man kan behandla dessa tumörer genom att hämma hormonernas effekt. Bröstcancer står hos kvinnor för 25,1 % av alla cancerinsjuknanden och 14,7 % av cancerdödsfallen enligt siffror från 2012.[3] Prognosen vid bröstcancer varierar mycket beroende på spridning och tidpunkt för upptäckt, men anses generellt sett god. I Sverige var femårsöverlevnaden under perioden från 2005 till 2009 nästan 90 %. [4]
Tecken och symptom
Många med bröstcancer har inte upptäckt några symtom, utan får diagnosen vid mammografi.[5] Det första påvisbara symtomet för dem som har några är oftast knölar i bröstet eller förstorade lymfknutor i armhåle- eller i halsregionen. En tumör i bröstet är ofta fast i konstistensen, inte särskilt rörlig när man tar på den, saknar tydlig avgränsning, men är vidhäftad vid övrig bröstvävnad.[5]
Huden kan bli indragen ovanför tumören. Bröstvårtan kan bli indragen.[5] Mastodyni, Smärta i brösten, förekommer oftast inte vid cancer, men kan indikera på annan bröståkomma. Ibland har den drabbade svårt att andas, så kallad dyspné.[6] I sällsynta fall kan andra bröstsymtom uppkomma, såsom apelsinhud, att ett bröst blir större, att bröstvårtan blir eksematös eller avger blod och var.[5]
Inflammatorisk bröstcancer är en svårdiagnostiserad typ av bröstcancer. Symtomen kan likna de vid bröstinflammation med smärta, svullnad, kliande, värmeökning och indragen bröstvårta. Avsaknaden av knöl i bröstet gör att cancer kan missas.
Ibland upptäcks inte bröstcancrar förrän tumören har metastaserat. Vilka symtom patienten då uppvisar beror på vilka organ tumören har spridit sig till. De vanligaste organen metastaser sprider sig till är skelettet, hjärnan, levern och lungorna. Bröstcancer kan upptäckas vid cancerutredning om en patient uppvisar B-symtom som nattliga svettningar, feber och viktnedgång.
Endast en mindre andel av knölar i bröstet visar sig senare vara bröstcancer. Bröstsymtom orsakas oftare av benigna bröstsjukdomar som mastit eller fibroadenom.
Cancertyper
Cancercellstypen kan ge olika stora tumörer, de påverkar förloppets hastighet, och tenderar att metastasera till olika andra organ (som har olika celltyper). Dock krävs ofta undersökning med mikroskop på cancercellen för att avgöra vilken variant det är. Adenoida cystiska carcinom, vilket är en mycket sällsynt variant, tenderar att vara långsamväxande och kräver sällan mastektomi. Angiosarkom i bröstet ger cancerknölar på omkring 4 cm och kan leda till att huden ovanför verkar ha ett blåmärke.[7]
Carcinom är den vanligaste cancercellstypen, också vid bröstcancer. Carcinom som uppstår i mjölkgångarna kallas duktala carcinom, och de som uppstår i bröstkörtlarna kallas lobulära carcinom. Många andra varianter av carcinom förekommer som bröstcancer.[8] Duktala carcinom kallas carcinom i mjölkgångarna som är in situ, som kan definieras som en tidigt upptäckt cancer, medan invasiva duktala carcinom är en mera aggressiv variant där cancercellerna brutit sig ut från tumören och vanligen därifrån sprider sig till lymfkörtlarna.[9] Omkring 90 % av all bröstcancer är duktala carcinom, och det är därför ofta den varianten av bröstcancer som diskuteras om varianten inte specificeras. Detta kan också betecknas som bröstcancer NOS (not otherwise specified).[10] Det är också den vanligaste varianten för de män som får bröstcancer.[11] Lobulära carcinom in situ är inte i strikt mening cancer, men kan tyda på en förhöjd risk att drabbas av invasiv cancer. De upptäcks inte vid mammografi, utan vid biopsier av brösten.[12] Invasiva lobulära carcinom är däremot bröstcancer, och står för omkring 10 % av fallen. De kan inte alltid upptäckas vid mammografi. Tumören kan kännas som en förtätning av bröstet istället för en knöl.[13] Inflammatorisk bröstcancer kallas en särskild variant, som står för 1-4 % av fallen, som kännetecknas av att brösten blir inflammerade (mastit).[14] Pagets carcinom står för uppåt 4 % av fallen bröstcancer, och börjar i bröstvårtan eller vårtgården, som blir röd, kliande och sårig, och påminner om eksem. Ofta finns en tumör i närheten av bröstvårtan. Tumören kan vara in situ, men vanligen är det metastaserande, invasiv cancer.[15]
Bröstcancer kan också uppkomma som sarkom, vilket står för färre än 1 % av fallen, och vilka vanligen uppstår i bindväven,[16] eller andra former av mesenkymala tumörer. Granularcellstumör kan i sällsynta fall uppkomma först i brösten och likaså undantagsvis vara malign.[17] Lymfom kan uppkomma i bröstets vävnad.[7]
Klassificering
Bröstcancer klassificeras enligt flera olika system. Klassificeringen av tumören har prognostisk betydelse och hjälper till att besluta om behandling. Helst ska tumören specificeras enligt följande faktorer.
- Histopatologi. De flesta bröstcancrar utgår från körtelepitel eller mjölkgångsepitel, och kallas lobulära eller duktala. Cancer in situ kallas tumörer som består av celler som inte har brutit igenom basalmembranet, till skillnad från invasiv cancer som inte är begränsat till en viss vävnadstyp.
- Malignitetsgrad är ett mått på hur mycket cancercellerna skiljer sig ifrån normala celler i bröstvävnaden. Cancerceller förlorar sin differentiering vilket ger ett oordnat växtsätt, cellkärnorna blir polymorfa och de delar sig okontrollerat. Ju lägre differentieringsgrad en tumör har desto sämre prognos har patienten.
- Stadieindelning. Det finns olika system för att klassificera progressionen för bröstcancer, ett system är TNM-systemet. Ett annat är stadieindelningen som ser ut som följer:
- Stadium 0 - Carcinoma in situ
- Stadium I - Tumören (T) involverar inte axillära lymfknutor (N).
- Stadium IIA – T 2-5 cm, N negativa, eller T <2 cm och N positiv.
- Stadium IIB – T > 5 cm, N negativa, eller T 2-5 cm och N positiva (< 4 axillära knutor).
- Stadium IIIA – T > 5 cm, N positiva, eller T 2-5 cm med 4 eller fler axillära knutor
- Stadium IIIB – T har penetrerat bröstväggen eller huden och kan ha spridits till < 10 axilläraN
- Stadium IIIC – T har > 10 axillära N, 1 eller mer N ovan eller under nyckelbenet eller interna N i bröstet.
- Stadium IV – Avlägsna metastaser (M)
- Receptorförekomst. Bröstcancerceller har receptorer på ytan, i cytoplasman och kärnan. Förekomsten av tre olika receptorer har klinisk betydelse vid bröstcancer:
- Östrogenreceptorer - ER (efter engelskans estrogen receptor)
- Progesteronreceptorer - PR
- Human Epidermal Growth Factor Receptor 2 - HER2
Cancerceller med östrogenreceptorer på ytan är beroende av östrogen för celltillväxt och kan alltså behandlas med läkemedel som hämmar östrogens effekt. Patienter med denna typ av bröstcancer har bättre prognos. HER2-positivitet är en prognostiskt negativ faktor även om monoklonala antikroppar riktade mot denna receptor har förbättrat behandlingsmöjligheterna och förbättrat prognosen. Cancrar som inte uttrycker någon av receptorerna på sin yta kallas trippelnegativa.
- DNA-typning. Genom att titta på tumörcellernas genuttryck kan behandling optimeras för cancerceller med just en genotyp.
Epidemiologi och etiologi
Bröstcancer är den näst vanligast förekommande cancertypen i Sverige. Det är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och cirka 7000 nya fall diagnostiseras årligen i Sverige [18]. Risken att drabbas av bröstcancer stiger med åldern och riskfaktorer inkluderar tidig mensdebut och sent klimakterium, barnlöshet eller sent barnafödande, kortvarig eller ingen amning, körteltäta bröst, fetma efter menopausen, alkohol, joniserande strålning etc. Den förekommer främst hos kvinnor som är äldre än 40 år. Även män kan drabbas av bröstcancer, men risken är mycket liten jämfört med kvinnor. Ca 1 av 125 personer som drabbas av bröstcancer är män. [19]
Bröstcancer kan för båda könen vara ärftlig. 5-10 % av all bröstcancer antas vara ärftlig.[20] Risken att drabbas av bröstcancer och/eller äggstockscancer (eller någon annan cancerform) ökar om kvinnan eller mannen ärft en särskild mutation på någon av generna BRCA1 eller BRCA2, vilka kodar för tumörsuppressiva proteiner. Dessa mutationer står för 20-25 % av alla fall av ärftlig bröstcancer.[21] Vissa mutationer på generna CDH1, STK11, TP53, AR, ATM, BARD1, BRIP1, CHEK2, DIRAS3, ERBB2, NBN, PALB2, RAD50, och RAD51 kan också orsaka bröstcancer. Mutationerna ifråga ökar vanligen också risken att drabbas av cancer i någon annan kroppsdel.[20]
Screening
En kvinna kan i syfte att tidigt upptäcka eventuell bröstcancer, och på så vis förbättra prognosen, själv undersöka brösten en gång per månad. Detta bör i så fall (hos en premenopausal kvinna) ske under en given fas av menstruationscykeln, gärna i början då brösten är minst ömma, då bröstens sammansättning varierar med ändrade östrogennivåer. Systematiska litteraturöversikter talar dock emot att denna metod skulle ha någon effekt på mortaliteten i bröstcancer.[22]
Mammografi är röntgenundersökning av brösten. Undersökningen har störst sensitivitet efter menopausen då kvinnornas bröst blir lösare och kontrasten till cancerogen vävnad blir större. Socialstyrelsen rekommenderar screening av alla kvinnor mellan 40 och 74 år. Särskilt kvinnor i åldrarna 50-69 är viktiga att screena. Kontrollerna bör göras 1 gång/18 månader för kvinnor under 55 och en gång vartannat år för äldre kvinnor vilket motiveras av att tumörerna växer snabbare för yngre kvinnor. De enskilda landstingen lägger själva upp ett screeningprogram beroende på prioriteringar och ekonomiska förutsättningar. [23]
Då mammografi är en röntgenundersökning sker en strålningsexponering av brösten, vilket gör att patienten kan få cancer av själva undersökningen. Den använda stråldosen är normalt sett liten och ökningen i cancerrisk vägs upp av möjligheten att rädda liv genom tidig cancerupptäckt. Studier visar att ju lägre dos som röntgenapparaten använder desto fler liv kan räddas.[24]
Diagnos
Diagnos ställs genom s.k. trippeldiagnostik:
- Klinisk undersökning där man noggrant känner igenom brösten och lymfkörtlarna
- Mammografi
- Biopsi med finnåls- och ibland grovnålspunktion
I vissa fall kan man använda sig av ultraljudsundersökning och vid blodig sekretion från bröstvårtan gör man galaktografi (mjölkgångsröntgen).
Behandling
- Kirurgi - borttagning av bröst eller delar av bröst och utrymning av drabbade lymfkörtlar
- Cytostatika - används adjuvant som tilläggsbehandling efter kirurgi i syfte att minska risken för återfall (recidiv) eller palliativt i syfte att lindra symtom och uppskjuta sjukdomsprogress efter ett recidiv
- Strålbehandling - används för att minska risken för återfall i bröst och lymfkörtlar efter kirurgi, men minskar även risken för återfall på andra håll i kroppen, s.k. fjärrecidiv.
- Hormonell behandling - används mot östrogen- eller progesteronkänsliga tumörer. Det finns antiöstrogener och läkemedel som hindrar tillverkning av kroppseget östrogen hos kvinnor som kommit in i klimakteriet s.k. aromatashämmare. Ibland kan man strålbehandla eller hormonbehandla äggstockarna för att minska östrogenproduktionen hos kvinnor som inte kommit in i klimakteriet. Hormonell behandling ges såväl i adjuvant som i palliativt syfte. Exempel på läkemedel är Tamoxifen, Aromasin, Femar och Arimidex.
Aromatashämmande läkemedel (letrozol, anastrozol och exemestan) ges vid behandling av ER-positiv bröstcancer efter kirurgi till minst 90 procent av patienterna. SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, har publicerat en systematisk litteraturöversikt som utvärderar effekterna av adjuvant hormonell behandling (minst 5 år) med långtidsuppföljning beträffande överlevnad biverkningar och hälsorelaterad livskvalitet. [25]
Utveckling av nya behandlingar
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2012-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
De nya läkemedlen som utvecklas för behandling av bröstcancer spänner över ett stort antal olika angreppspunkter eller ”targets”. Sammantaget för alla utvecklingsnivåer finns i storleksordningen 150 nya läkemedelskandidater registrerade under utveckling på patienter med bröstcancer. Av dessa är flera framme i den senare delen av utvecklingsprocessen, det vill säga fas III-studier. Om man söker bland de kliniska tester som finns registrerade hos National Institute of Health i USA finner man för närvarande flera hundra aktiva i den senare utvecklingsfasen. Man ska vara medveten om att de flesta nya läkemedel mot cancer ofta i initialskedet testas på mycket sjuka patienter vilket medför att det är svårt att få goda resultat. Biologiska läkemedel har gjort sin entre i behandlingen av bröstcancer, exempelvis har antikroppar blivit godkända. Under de senaste åren har ett flertal andra läkemedelskandidater testats. De huvudsakliga strategier som det satsas på är kinas-hämmare, hormon-modulerare, cellcykel-hämmare, apoptos-inducerare, samt immunoterapi. Även två preparat som hindrar det intracellulära skelettet (microtubuli) att förändras, vilket är nödvändigt för celldelning, har kommit långt. Det finns många fler läkemedel som är godkända för behandling av andra cancertyper men som även är under utveckling för bröstcancer. De flesta är i en mellanfas av utvecklingskedjan och man kan räkna med att det i runda tal kommer att ta 5 år till innan dessa kan vara godkända som behandling.
Prognos
Prognosen är mycket beroende av vilket stadium sjukdomen upptäcks vid och hur känsliga tumörcellerna är för behandling. Generellt sett är prognosen god om cancern inte hunnit sprida sig lymfatiskt. Risken för metastaser minskar för varje återfallsfritt år men man kan få metastaser efter 20-30 år.
Den relativa femårsöverlevnaden när det gäller bröstcancer i Sverige var 90 % år 2015. Resultaten i bröstcancervården hade då förbättrats tydligt under de senast föregående decennierna.[26]
Kulturella referenser
Rosa bandet är en symbol för medvetenhet och stöd för personer som drabbats av bröstcancer och stöd för fortsatt forskning.
Se även
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Breast cancer, 26 januari 2012.
Referenser
- ^ Sundström, Karin (27 oktober 2011). ”Medvetenheten om bröstcancer hos män behöver öka”. Läkartidningen. http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=17211.
- ^ Hansen, Anders (2 januari 2012). ”Strålning efter kirurgi minskar risken för återfall i bröstcancer”. Läkartidningen. http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=17606.
- ^ ”GLOBOCAN 2012: Estimated Cancer Incidence, Mortality and Prevalence Worldwide in 2012” (på engelska). International agency for Research on Cancer. Världshälsoorganisationen. 12 maj 2012. http://globocan.iarc.fr/Pages/fact_sheets_population.aspx. Läst 22 maj 2015.
- ^ ”Cancer i Sverige” (pdf). Socialstyrelsen. 26 mars 2011. sid. 31. http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18274/2011-3-26.pdf.
- ^ [a b c d] Hatschek, Thomas (30 juni 2013). ”Bröstcancer, utredning”. internetmedicin.se. http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=828.
- ^ ”Dyspnea Is a Common Symptom of Lung, Breast Cancer” (på engelska). cancernetwork.com. 31 augusti 1998. http://www.cancernetwork.com/breast-cancer/dyspnea-common-symptom-lung-breast-cancer.
- ^ [a b] ”Rare types of breast cancer” (på engelska). Cancer Research UK. http://www.cancerresearchuk.org/about-cancer/type/breast-cancer/about/types/rare-types-of-breast-cancer.
- ^ ”Types of Breast Cancer” (på engelska). breastcancer.org. http://www.breastcancer.org/symptoms/types.
- ^ ”DCIS - ductal carcinoma in situ” (på engelska). Cancer Research UK. http://www.cancerresearchuk.org/about-cancer/type/breast-cancer/about/types/dcis-ductal-carcinoma-in-situ.
- ^ ”Invasive breast cancer” (på engelska). Cancer Research UK. http://www.cancerresearchuk.org/about-cancer/type/breast-cancer/about/types/invasive-ductal-breast-cancer.
- ^ ”Breast cancer in men” (på engelska). Cancer Research UK. http://www.cancerresearchuk.org/about-cancer/type/breast-cancer/about/types/breast-cancer-in-men.
- ^ ”LCIS - lobular carcinoma in situ” (på engelska). Cancer Research UK. http://www.cancerresearchuk.org/about-cancer/type/breast-cancer/about/types/lcis-lobular-carcinoma-in-situ.
- ^ ”Invasive lobular breast cancer” (på engelska). Cancer Research UK. http://www.cancerresearchuk.org/about-cancer/type/breast-cancer/about/types/invasive-lobular-breast-cancer.
- ^ ”Inflammatory breast cancer” (på engelska). Cancer Research UK. http://www.cancerresearchuk.org/about-cancer/type/breast-cancer/about/types/inflammatory-breast-cancer.
- ^ ”Paget's disease of the breast” (på engelska). Cancer Research UK. http://www.cancerresearchuk.org/about-cancer/type/breast-cancer/about/types/pagets-disease.
- ^ ”Breast Sarcomas Diagnosis” (på engelska). Johns Hopkins Medicine. http://www.hopkinsmedicine.org/kimmel_cancer_center/centers/breast_cancer_program/rare_tumors/breast_sarcomas.html.
- ^ ”Granular Cell Tumor of the breast” (på engelska). Steven B. Halls, MD. http://breast-cancer.ca/grantums/.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 6 mars 2009. https://web.archive.org/web/20090306061214/http://socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/20F814EA-945C-43A2-9D43-F1394A80694B/8233/rev_20051255.pdf. Läst 4 november 2007. Cancer i siffror 2005 - Populärvetenskapliga fakta om cancer - dess förekomst, bot och dödlighet Socialstyrelsen ISBN 91-89446-68-2
- ^ Kumar et al Robbins Basic Pathology 7th Edition Sunders/ Elsevier
- ^ [a b] ”Breast cancer” (på engelska). U.S. National Library of Medicine. http://ghr.nlm.nih.gov/condition/breast-cancer.
- ^ ”BRCA1 and BRCA2: Cancer Risk and Genetic Testing” (på engelska). National Cancer Institute USA. http://www.cancer.gov/about-cancer/causes-prevention/genetics/brca-fact-sheet.
- ^ Kösters JP, Gøtzsche PC (2003). ”Cochrane Database of Systematic Reviews”. Cochrane Database Syst Rev (2): sid. CD003373. doi:. PMID 12804462.
- ^ Socialstyrelsens hemsida Arkiverad 8 november 2007 hämtat från the Wayback Machine. hämtat 2007-10-28
- ^ British Journal of Cancer (2000) 82, 220-226. A Mattsson, W Leitz och L E Rutqvist: Radiation risk and mammographic screening of women from 40 to 49 years of age: effect on breast cancer rates and years of life
- ^ SBU. Aromatashämmande läkemedel vid behandling av postmenopausala kvinnor med tidig ER-positiv bröstcancer. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2014. SBU Alert-rapport nr 2014-02. ISSN 1652-7151. http://sbu.se/201402
- ^ Bröst hos Cancercentrum (länk till arkiverad kopia), läst 30 september 2016.
Externa länkar
- ”Bröstcancer”. Sjukvårdsrådgivningen. http://www.1177.se/artikel.asp?CategoryID=20411.
- ”Läs mer om bröstcancer”. Cancerfonden. http://www.cancerfonden.se/brostcancer.
| |||||||||||||||||||