Ernst-Hugo Järegård
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Ernst-Hugo Järegård | |
Järegård i en uppsättning av Jean-Paul Sartres Fångarna i Altona på Göteborgs Stadsteater 1961. | |
Född | Ernst-Hugo Alfred Järegård 12 december 1928 Ystad, Skåne län |
---|---|
Död | 6 september 1998 (69 år) Lidingö, Stockholms län |
Maka | Karin Nordström (1949-1998; hans död) |
Betydande roller | |
Stig Helmer i Riket | |
IMDb SFDb |
Ernst-Hugo Alfred Järegård, född 12 december 1928 i Ystad, död 6 september 1998 på Lidingö, var en svensk skådespelare.
Karriär
Järegård misslyckades med att komma in på Dramatens elevskola 1947, men utbildades istället på elevskolan vid Malmö Stadsteater.[1] Järegård medverkade i omkring tjugo filmer och ett fyrtiotal TV-produktioner, men hans verkliga hem var teaterscenen. Bland hans mest framgångsrika roller kan nämnas Estragon i Samuel Becketts I väntan på Godot (Dramaten 1966 och senare för SVT 1971), titelrollen i Molières Tartuffe och Hjalmar Ekdal i Henrik Ibsens Vildanden (i regi av Ingmar Bergman på Dramaten 1972). Hans första filmroll var i Ragnar Frisks Raggargänget från 1962.
Ernst-Hugo Järegård spelade alla tre karaktärerna i Jerome K. Jeromes komedi Tre män i en båt. 1970 gjorde han en krogshow på Hamburger Börs i Stockholm tillsammans med Cornelis Vreeswijk och Östen Warnerbring – Lyckohjulet, eller Var ska jag hänga min hatt i natt?. Den resulterade även i en LP-skiva, Östen, Ernst-Hugo & Cornelis på börsen. Han gjorde reklamfilmer som Järegård tillsammans med Margaretha Krook för bordsmargarinet Flora.
Hans röst användes i en rad olika sammanhang. Bland annat var han rösten till Elaka Måns i den tecknade filmen Pelle Svanslös (1981), guden Loke i Valhall samt berättaren i TV-serien Kalle och chokladfabriken (1983).
I TV-serien Skånska mord (1986), som baserats på verkliga historiska fall, medverkade Järegård i tre av avsnitten. Här gör han tre olika män, samtliga skåningar och kallblodiga mördare.
Åt Lars von Trier gjorde Järegård först en biroll i filmen Europa, med följd att Trier särskilt för honom skrev den stora rollen som den koleriske och danskhatande överläkaren Stig Helmer i TV-serien Riket. Järegård och von Trier blev med tiden mycket goda vänner[1] och flera av replikerna som Stig Helmer hade skrevs av Järegård själv.[2] För sin roll erhöll Järegård Danmarks filmpris Robert i kategorin Bästa manliga huvudroll 1995 och även Bodilpriset i samma kategori.[3][4]
Privatliv
Han var från 1949 gift med skådespelarkollegan Karin Nordström, syster till konstnären Gerhard Nordström. Järegård avled till följd av myelom och är begravd på Lidingö kyrkogård.[5] Hans son Johannes Järegård gjorde en dokumentär om honom med titeln Aktörens läte. Ernst-Hugo Järegård hade valt att hålla sin sjukdom hemlig för allmänheten.
Priser och utmärkelser
- 1967 – Svenska Dagbladets Thaliapris
- 1968 – Ystads kommuns kulturpris
- 1969 – Gösta Ekman-stipendiet
- 1969 – Svenska teaterkritikers förenings teaterpris
- 1969 – Årets skåning
- 1975 – O'Neill-stipendiet
- 1978 – Sydsvenska Dagbladets kulturpris
- 1982 – Litteris et Artibus
- 1991 – Piratenpriset
- 1995 – Svenska Akademiens teaterpris
- 1995 – Bodilpriset för "Bästa manliga huvudroll"
- 1995 – Robert för "Bästa manliga huvudroll"
Filmografi
- 1962 – Raggargänget
- 1963 – Adam och Eva
- 1964 – Svenska bilder
- 1966 – Ön
- 1967 – Tvärbalk
- 1968 – Het snö
- 1969 – Frukost (kortfilm)
- 1970 – Frida och hennes vän (TV-serie)
- 1974 – Fimpen
- 1974 – En handfull kärlek
- 1975 – Flåklypa Grand Prix
- 1975 – Släpp fångarne loss, det är vår!
- 1978 – Chez Nous
- 1980 – Flygnivå 450
- 1980 – Vårt nya Sverige (kortfilm)
- 1981 – Pelle Svanslös (röst till Måns)
- 1983 – Gråtvalsen (TV-film)
- 1985 – Pelle Svanslös i Amerikatt (röst)
- 1986 – Veberödsmannen
- 1986 – Valhall
- 1986 – Hurvamorden
- 1986 – Esarparen
- 1987 – Fadern, Sonen och Den Helige Ande...
- 1988 – VD (TV-film)
- 1988 – Oväder (TV-film)
- 1989 – Bryllupsfesten
- 1990 – Den hemliga vännen
- 1991 – Europa
- 1991 – Den stora badardagen
- 1992 – Den goda viljan (TV-film)
- 1993 – Kådisbellan
- 1993 – Det bli'r i familien
- 1996 – Nattbok (Kortfilm)
- 1997 – Tranceformer (kortfilm)
- 1997 – Chock. Dödsängeln (TV-film)
- 1997 – Chock. Det ringer (TV-film)
- 1997 – Cheek to Cheek (TV-film)
TV
- 1966 – En galnings dagbok (Dramatisering av Nikolaj Gogols novell med samma titel.)
- 1966 – Tartuffe (TV-pjäs)
- 1969 – Hissen som gick ner i helvetet
- 1971 – I väntan på Godot (TV-pjäs)
- 1973 – Revisorn
- 1973 – Kvartetten som sprängdes
- 1974 – De tre från Haparanda
- 1975 – Långtradarchaufförens berättelser (TV-serie)
- 1978 – Tribadernas natt (TV-pjäs)
- 1980 – Den ynkryggen Valdemar (TV-pjäs)
- 1980 – En rolig halvtimme (monolog)
- 1981 – Clownen Jac (monolog)
- 1981 – Himlens stjärnor (novellfilm)
- 1981 – Hans Christian och sällskapet (TV-pjäs)
- 1981 – När barnen har makten (TV-pjäs)
- 1983 – Colombe (TV-teater)
- 1986 – Skånska mord
- 1988 – Midsommarkrisen 1941 - Fyra dagar som skakade Sverige
- 1993 – Nästa man till rakning
- 1993 – Young Indiana Jones (TV-serie, 1 avsnitt)
- 1994 – Riket (TV-serie)
- 1997 – Riket II (TV-serie)
Teater
Roller (ej komplett)
Radioteater
Roller (ej komplett)
År | Roll | Produktion | Regi |
---|---|---|---|
1968 | Mr Smith | Den skalliga primadonnan Eugène Ionesco |
Ernst Günther[12] |
Referenser
Noter
- ^ [a b] Sandström, Bosse (7 september 1998). ”Han var en av de allra största”. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9809/07/eh10.html. Läst 13 juni 2009.
- ^ Ernst-Hugo, tv-dokumentär sänd på SVT 28 december 2008
- ^ ”www.filmkritik.dk”. Arkiverad från originalet den 12 januari 2009. https://web.archive.org/web/20090112193744/http://www.filmkritik.dk/1b.lasso?n=7#anchor1991.
- ^ ”www.imdb.com”. http://www.imdb.com/name/nm0433495/awards.
- ^ Finn graven
- ^ ”Kronbruden”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/kronbruden. Läst 17 oktober 2015.
- ^ Barbro Hähnel (9 oktober 1955). ”Tehuset i Uppsala”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1955-09-10/245/11. Läst 22 augusti 2015.
- ^ ”Don Juan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/don-juan-0. Läst 21 oktober 2015.
- ^ ”Vildanden”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/vildanden. Läst 14 oktober 2015.
- ^ ”Nine”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25050&pos=106. Läst 15 juni 2015.
- ^ Marcus Boldemann. ”'Nine' på Oscars: Utstuderad fantasi”. Dagens Nyheter: s. 22. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1983-09-25/260/43. Läst 30 augusti 2015.
- ^ ”Den skalliga primadonnan”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/647898?programid=4453. Läst 12 maj 2017.
Tryckta källor
- Wennerholm, Eric; Järegård Ernst-Hugo (1983). Ernst-Hugo, inte lik någon annan. Stockholm: Bonnier. Libris 7146755. ISBN 91-0-045960-7 (inb.)
Externa länkar
- Ernst-Hugo Järegård på Svensk Filmdatabas
- Ernst-Hugo Järegård på Internet Movie Database (engelska)
- Ernst-Hugo Järegård i Dramatens rollbok
- Ernst-Hugo Järegård på Malmö stadsteater
|