I väntan på Godot
Wikipedia
I väntan på Godot (fransk originaltitel En attendant Godot) är en teaterpjäs i två akter av Samuel Beckett. Den handlar om de två luffarna Vladimir och Estragon som sitter och väntar på en man vid namn Godot. Den publicerades 1952 och uruppfördes i Paris 5 januari 1953.
Det är en absurdistisk författare som skrivit pjäsen, I väntan på Godot. Mycket mer händer inte än att två personer står och smågrälar på en väg och väntar på Godot. Detta absurda dramas egenhet är just formen och därför är det så intressant att se hur Beckett handskas med dialogernas och scenanvisningarnas samspel. Beckett använder sig av noggranna scenanvisningar som intensifierar och dramatiserar dialogen mellan de båda männen.
Vad pjäsen handlar om, om den handlar om något, har tolkats på många olika sätt. Handlar det om meningslöshet? En väntan på en Gud som aldrig visar sig? Teorierna är många. Beckett visar oss i alla fall livet och det ännu icke bestämda och avgjorda. I det obestämda ligger det hoppfulla och det som gör att människan förblir människa.

