Vodka

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För Maltas bidrag i Eurovision Song Contest 2008, se Vodka (sång).
Vodkaupptappningsmaskin, Sjatskaja Vodka
Sjatsk, Ryssland

Vodka (från ryska, diminutiv av voda, vatten) är ursprungligen ett ryskt, okryddat brännvin av olika alkoholstyrka.[1][2] På åtskilliga språk används ordet som beteckning på okryddat brännvin.

Det är en vanligtvis färglös, destillerad spritdryck med ursprung i Ryssland och Polen[3][4] Den framställs av säd (råg, vete, korn, hirs, majs) eller rotfrukter/grönsaker (till exempel potatis, betor, äpplen, lök, morötter, pumpor och melass). Drycken används mest som snaps och i drinkar.

Bortsett från olika typer av smaksättningar består vodka av vatten och alkohol. Vodkan destilleras till högre alkoholhalt för att sedan blandas ut med vatten.[5] Alkoholhalten i vodka varierar från 35 till 50 volymprocent. Den klassiska ryska vodkan är alltid 40 procent.

Vodka måste destilleras till minst 95 procent och sedan enligt EU-reglerna blandas ut till lägst 37,5 procent. Om dessa regler inte följs får spriten inte kallas vodka.[6][7]

Vodka dricks traditionellt ren som snaps. Dess internationella popularitet beror däremot främst på att den är användbar i drinkar, till exempel i Cosmopolitan, Bloody Mary, Screwdriver, Vodka Tonic och Vodka Martini.

Vodka är en viktig svensk exportvara, i form av Absolut Vodka.

Ursprung[redigera | redigera wikitext]

Vodka som dryck började framställas i större skala mellan 950 och 1100 i dåtidens Kievrus (områden som då omfattade delar av nuvarande Ryssland, Vitryssland och Ukraina). Även i Västeuropa var destilleringskonsten utbredd på 1100-talet, som hade lärt sig den av araberna. Man destillerade mest vin, men även öl, vilket gav ett sädesbrännvin av samma slag som vodka. Till en början hette inte drycken just vodka, utan kallades för "brödvin" (ry. chlebnoje vino eller хлебное вино).[8] [trovärdig källa?]

Ordet skrivet med kyrillisk skrift förekommer från 1533.[9][trovärdig källa?] Där beskrivs termen vodka används i en kontext om egenskaper för alkoholanvändning som medicinsk ört. Eftersom alkohol använts länge som bas i mediciner tyder det på att vodka är ett substantiv från verbet vodit’, razvodit’ (водить, разводить), "att späda med vatten". Brödvin var en sprit som destillerat från alkohol gjort med korn (i motsatt till druvvin) och därmed skulle "vodka av brödvin" vara utspädd alkohol av en destillerad kornsprit.

Ordet vodka är nära förbundet med betydelsen "bränna". Polska: wódka, gorzałka; ukrainska: горілка, horilka; vitryska: гарэлка, harelka; litauiska: degtinė; lettiska: degvīns; finska: paloviina; isländska; brennivín; danska; brændevin; svenska: brännvin; norska: Brennevin (även om de svenska och norska orden syftar på andra starka spriter; se brännvin); i Ryssland var det under 1800- och 1900-talet vanligt att det kallades горящее вино (gorjasjtjeje vino, "brännande vin").

Vodka började från 1960-talet även användas som benämning på svenskt okryddat brännvin, med lanseringen av Explorer Vodka 1961 och Absolut Vodka 1979. Detta skedde efter Smirnoffs stora exportframgångar.[10]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Eftersom vilda jästsvampar, som producerar alkoholen, inte kan överleva då alkoholhalten överstiger ca 16%, kunde man först bara producera alkoholdrycker som understeg denna koncentration. Sedan araberna uppfann destillationsapparaten på 700-talet, kunde man uppnå en mycket högre koncentration genom att destillera alkoholsvagare drycker.

Destilleringsprocessen var länge en hemlighet. Den första europeiska beskrivningen av en destilleringsapparat har daterats till 1200-talet, men i Persien hade handböcker redan utgivits på 800-talet - fast inte för att destillera alkohol, utan rosenvatten. Apparaten beskrevs i en universitetsprofessors avhandling om vin. Flera destillationer krävdes för att uppnå alkoholhalt över 60% med de tidiga apparaterna. Precis som all annan tillverkning, utvecklades även den av alkohol under 1800-talet. Edward Adams uppfann en destillator som genom att destillera kontinuerligt, flera gånger, i en och samma apparat fick man en mycket renare produkt då biprodukter från jäsningen kunde avskiljas effektivare.

Den ryska vodkastandarden om 40 procents alkoholhalt infördes 1843, under Nikolaj I, och gjorde det straffbart att sälja vodka med annan alkoholhalt. Syftet med detta var att underlätta beskattningen av vodkan, som tidigare hade baserats på alkoholhalten, och för att förhindra att vodkadrickarna lurades av handlare som spädde ut vodkan.[11] Vandringssägner som bland annat sprids av en av de stora ryska vodkaproducenterna i sin marknadsföring kopplar vodkastandarden till den ryske kemisten Dmitrij Mendelejev, som också i sin forskning skulle ha kommit fram till att 38 procent var en ideal alkoholhalt för vodka. Inget av detta har någon historisk täckning, och standarden bestämdes redan när Mendelejev bara var nio år gammal.[11]

Internationella vodkamärken[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svensk uppslagsbok 1955
  2. ^ *Vodka i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
  3. ^ http://www.ginvodka.org/history/vodkaHistory.asp
  4. ^ http://www.britannica.com/EBchecked/topic/631781/vodka
  5. ^ Gin and Vodka Association: The Production of Vodka
  6. ^ Symposion International
  7. ^ Systembolaget
  8. ^ Вильям Васильевич Похлёбкин, ИСТОРИЯ ВОДКИ
  9. ^ ”History of vodka production, at the official page of Polish Spirit Industry Association (KRPS), 2007”. Arkiverad från originalet den 30 september 2007. http://web.archive.org/web/20070930131416/http://krps.pl/index.php?option=com_content&task=view&id=17&Itemid=27. 
  10. ^ Spritskola: Vodka och okryddat brännvin, läst 2012-12-16
  11. ^ [a b] Dmitry Mendeleev and 40 degrees of Russian vodka, Pravda 2011-11-21

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]