Dubrovnik

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 42°38′25″N 18°06′30″Ö / 42.64028°N 18.10833°Ö / 42.64028; 18.10833
Dubrovnik
Ort
Bild
Bild
Republic of Dubrovnik Flag.png
Flagga
Dubrovnik grb.svg
Vapen
Land  Kroatien
Län Dubrovnik-Neretvas län
Koordinater 42°38′25″N 18°06′30″Ö / 42.64028°N 18.10833°Ö / 42.64028; 18.10833
Folkmängd 43 770 (2001)
Borgmästare Andro Vlahušić
Postnummer 20000
Riktnummer 020
Dubrovnik i Kroatien.
Red pog.svg
Dubrovnik i Kroatien.
Webbplats: www.dubrovnik.hr

Dubrovnik (latin: Rausium, senare Ragusium, italienska: Ragusa tyska: Ragus) är en stad i Dalmatien i den sydligaste delen av Kroatien. Den är belägen vid Adriatiska havet och är framför allt ett turistcentrum och kulturellt centrum. Staden har ca 50 000 invånare, men antalet besökare räknas i miljoner, främst från Tyskland och andra länder på kontinenten.

Dubrovnik är mest berömt för sin arkitektoniska skönhet, byggnader och parker i allmänhet, och de bastanta, upp till sex meter tjocka murarna från 1400-talet, som omger staden. I kombination av det behagliga klimatet med många soltimmar, blommande persikoträd och havets närhet kan den upplevas som paradisisk.

1979 sattes Dubrovniks historiska delar upp på Unescos världsarvslista.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Se även Republiken Dubrovnik

Staden grundades på 300-talet f.Kr av romerska flyktingar från en närliggande besittning. Dessa i sin tur var avskilda från varandra genom en smal bäckfåra som ledde ut till en halvö på det Adriatiska havet. Redan på Jesu tid fylldes fåran igen, och är idag huvudgatan i Dubrovnik, Stradun.

I mitten av 600-talet slog sig flyktingar från de av avarerna förstörda Epidaurum och Salona ner i staden. Under följande tiden införlivades även ett slaviskt element med befolkningen, och sålunda blev staden en länk mellan två civilisationer. Staden gav skydd åt flyktingar av alla nationer, förde i allmänhet en fredlig politik samt ingick fördrag med och erlade tribut åt flera främmande makter. Mellan 1205 och 1358 erkände den Republiken Venedigs överhöghet, och mellan 1358 och 1526 var den vasall åt Ungern.

Efter Venedigs föredöme utbildade den sig till en aristokratisk republik och blev mäktig genom sin handelsflotta, som var en av de största på Medelhavet; på 1500-talet färdades stadens köpmän både till Indien och till Amerika. Republikens område utgjorde dock aldrig mer än 1 375 km2. Pest och upprepade jordskalv (1520, 1521, 1536, 1639 och 1667) hemsökte staden, och efter jordskalvet 1667, som lade en stor del av staden i grus, återvann den aldrig sitt forna välstånd.

1806 besattes den av fransmännen, som 1808 berövade den dess självständighet och 1809 förenade den med Illyriska provinserna. 1814 intogs staden av österrikarna, som genom Wienkongressens beslut 1815 kom i besittning av såväl Dubrovnik som de Illyriska provinserna.

Dubrovnik skadades svårt under det kroatiska självständighetskriget och belägringen av staden i början av 1990-taletSerbien och Montenegro försökte att separera den sydligaste delen av Dalmatien från Kroatien. Huvuddelen av skadorna är i dag reparerade vilket också har inverkat positivt på turismen.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Gamla stan[redigera | redigera wikitext]

Världsarv
Gamla stan i Dubrovnik
Gamla stan i Dubrovnik
Geografiskt läge
Koordinater 42°38′25″N 18°06′30″Ö / 42.64028°N 18.10833°Ö / 42.64028; 18.10833
Plats Dubrovnik
Land  Kroatien
Region* Europa och Nordamerika
Data
Typ Kulturarv
Kriterier i, iii, iv
Referens 95
Historik
Världsarv sedan 1979  (3:e mötet)
* Enligt Unescos indelning.

Dubrovniks sevärdheter är framförallt koncentrerade till Gamla stan (Stari Grad) som utgörs av stadens befästa stadskärna. Sedan 1979 är Gamla staden uppsatt på Unescos världsarvslista och här finns flera byggnader och monument från medeltiden och framåt som bär stildrag från gotiken, renässansen och barocken. Flera europeiska och lokala mästare, därbiland Michelozzo di Bartolommeo, Juraj Dalmatinac och Paskoje Miličević, har varit delaktiga i uppförandet av Dubrovniks främsta sevärdheter. Till Gamla stans sevärdhetern räknas bland annat:

Övriga sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Flygtrafik[redigera | redigera wikitext]

Dubrovniks flygplats är en internationell flygplats med in- och utrikesförbindelser. Dubrovniks flygplats är Kroatiens tredje största flygplats och är belägen 22 km söder om staden.

Utländska konsulat i Dubrovnik[redigera | redigera wikitext]

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Ragusa, 1915.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]