Dubrovnik

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök

Dubrovnik

Ortsfakta

Län

Dubrovnik-Neretvas län

Folkmängd (2001)

43 770

Postnummer

20000

Riktnummer

020

Borgmästare

Dubravka Šuica

Webbplats

www.dubrovnik.hr

Karta över Kroatien med Dubrovnik längst ned i söder

Dubrovnik (latin: Rausium, senare Ragusium, italienska och tyska: Ragusa), stad i Dalmatien i den sydligaste delen av Kroatien. Den är belägen vid Adriatiska havet och är framför allt ett turistiskt och kulturellt centrum. Staden har ca 50 000 invånare, men antalet besökare räknas i miljoner, främst från Tyskland och andra länder på kontinenten.

Dubrovnik är mest berömt för sin arkitektoniska skönhet, byggnader och parker i allmänhet, och de bastanta, upp till sex meter tjocka murarna från 1400-talet, som omger staden. I kombination av det behagliga klimatet med många soltimmar och blommande persikoträd och havets närhet kan den upplevas som paradisisk.

1979 sattes Dubrovniks historiska delar upp på UNESCO:s världsarvslista.

[redigera] Historia

Staden grundades på 300-talet f.Kr av romerska flyktingar från en närliggande besittning. Dessa i sin tur var avskilda från varandra genom en smal bäckfåra som ledde ut till en halvö på det Adriatiska havet. Redan på Jesu tid fylldes fåran igen, och är idag huvudgatan i Dubrovnik, Stradun.

Dubrovnik skadades svårt under Serbiens försök under början av 1990-talet att separera den sydligaste delen av Dalmatien från Kroatien. Huvuddelen av skadorna är i dag reparerade vilket också har inverkat positivt på turismen.

[redigera] Sevärdheter

[redigera] Utländska konsulat i Dubrovnik

[redigera] Vänorter

Sarajevo (Bosnien och Hercegovina), sedan 2007.
Monterey (Kalifornien, USA), sedan 2007.
Bad Homburg (Tyskland), sedan 2002.
Ragusa (Italien), sedan 2000.
Helsingborg (Sverige), sedan 1998.
Graz (Österrike), sedan 1994.
Vukovar (Kroatien), sedan 1993.
Ravenna (Italien), sedan 1969.

[redigera] Se även

Republiken Dubrovnik

[redigera] Bildgalleri

Dubrovniks ringmur.	Närbild på Dubrovniks ringmur.	Ringmuren sedd utifrån.	Gamla stan sedd uppifrån.
Sponzapalatset (Rektorspalatset).	Onofriofontänen i Gamla stan.	Fortet Minčeta.	Franjo Tuđmans bro i hamnen i Gruž.