Barken Viking
Barken Viking är en fyrmastad bark ett så kallat poopdäcksfartyg, som numera ligger permanent förtöjd vid Lilla Bommen i Göteborg.
Innehåll |
[redigera] Början
Barken Viking byggdes på Burmeister & Wains skeppsvarv i Köpenhamn och sjösattes 1 december 1906. Hon är det största segelfartyg som byggts i Norden. Viking byggdes och inreddes som ett skolfartyg med 80 elevplatser och stora utrymmen för utbildningsändamål,[1] för att utbilda sjömän till en växande dansk handelsflotta. När hon byggdes var det sjöduglighet och lastförmåga som prioriterades. Viking lämnade Köpenhamn den 19 juli 1907 för att påbörja sin jungfruresa, men först efter att ha kantrat vid utrustningskajen den 18 mars. Jungfruresan bestod i att bli dragen av en bogserbåt till Hamburg, där lastrummet tog emot 2 530 ton koks för transport till Callao i Peru. I juli 1909 loggade kaptenen fartygets toppfart på 15,5 knop vid the roaring forties, alltså latitud 40°- 50°, med dygnsdistanser på 250-275 sjömil, hon var då på väg hem fullastad med vete från Porto Pirie vid Spencergolfen i Sydaustralien. År 1929 köpte den åländska skeppsredaren, sjöfartsrådet Gustaf Erikson fartyget för 6 500 pund.
[redigera] Långresor
Sin snabbaste långresa gjorde Viking år 1932, 84 dygn från Köpenhamn till Port Lincoln. Kapten Broman var befälhavare på den sista långresan som slutade i London, efter 146 dygn! där lossades 51 000 säckar vete. Vikings sista och svåraste resa började på senhösten 1946 i Pateniemi vid Uleåborg, där hon tog in sågat trävirke för Sydafrika, och slutade i början av juni 1948 i West India Dock i London, där Viking lossade vete från Port Lincoln. Fartyget hade då avverkat cirka 40 000 sjömil. Besättningen utgjordes av befälhavare och tre styrmän, telegrafist, steward och två kockar, mässuppassare, segelmakare, timmerman och "donkeyman" (maskinist eller sjösmed) samt tio man på varje vakt. Kaptenen hette Karl Broman.[2]
Därefter flyttades Viking till Antwerpen i september 1948, och senare till Rotterdam där hon blev en toppattraktion på stadens sjöfartsutställning 1950. Under tiden 15 juni - 31 augusti besöktes Viking av 51 800 personer.
[redigera] Till Göteborg
Det var Göteborgs Bogserings- och Bärgnings AB som hade fått förtroendet att bogsera hem Viking från Rotterdam, och på måndagskvällen den 28 maj anlände bolagets största bogserbåt Karl, som med sina 1 000 hästkrafter skulle verkställa uppdraget. Omedelbart därefter påbörjades bogseringen. Den 2 juni 1951 anlände hon till Göteborg, och klockan 13 förtöjdes fartyget vid lossningskajen i Sannegårdshamnen och avslutade där den sista segelfartygsresan med "last på kölen".[3]
[redigera] Sjömansskolan
Ursprungligen var det privata intressenter som genom en stiftad förening — Föreningen Viking — köpte fartyget av skeppsredare Ericsson i Mariehamn. Efter att förening råkat i ekonomiska svårigheter inköptes fartyget för 315 000 kr genom ett stadsfullmäktigebeslut den 11 oktober 1951 av Göteborgs stad för att bli sjömans- och kockskola; för däcks-, maskin- och ekonomipersonal samt blivande fartygselektriker. Här fanns 60 tvåmanshytter, bibliotek, bastu och hobbyrum. Kurserna för däcks- och maskinpersonal var på 5 månader och för skeppskockar 10 månader.
Men vid stadsfullmäktiges sammanträde den 3 april 1952 behandlades ett förslag från stadskollegiet att till utländska intressenter, vilka lämnat köpeanbud, sälja fartyget. Priset man erbjöd var betydligt högre än det som staden betalat. Efter en ovanligt lång debatt beslöt dock stadsfullmäktige att Viking skulle bli kvar i stadens ägo, och i juli 1952 yrkade Göteborgs yrkesskolestyrelse till stadsfulllmäktige att en sjömansskola med internat ombord på Viking skulle inrättas. Kostnaden uppskattades till 3,3 miljoner kronor, där statsbidrag beräknades utgå med totalt 1,7 miljoner. Därutöver tillkom ett anslag från Sveriges Redareförening på 250 000 kronor. Stadsfullmäktige beslutade den 13 november 1952, att förutsatt statsbidrag, bygga om Viking till sjömansskola för 1 315 000 kronor. Efter riksdagsbeslut på våren 1954 anslog Kungl. Maj:t den 18 juni 1954 Göteborgs stad ett statsbidrag med totalt 1 340 000 kronor till en ombyggnad och inredning av sjömansskola på Viking.[4]
[redigera] Viking på plats i Göteborg
Efter omfattande ombyggnationer för totalt 3,25 miljoner kr, bogserades hon på plats. Bortsett från nödvändiga varvsbesök med mera, ligger skeppet stationärt vid Lilla Bommen sedan 17 september 1957 (dock ej på samma ställe), då Prins Bertil invigde sjömansskolan. Skolan hade hade tagits i bruk redan 6 augusti, då de första sjömansskoleeleverna gick ombord. Men från skolledningens sida ansåg man att eleverna behövde bli lite "varma i kläderna", före invigningen.
Den senaste stora renoveringen gjordes år 1994. Viking lämnade den 11 mars 1994 sin kajplats vid Lilla Bommen och bogserades till Gotenius varv på Ringön, där hon reparerades och byggdes om. Strax före årsskiftet, den 28 december 1994, var hon tillbaka vid kaj i centrala Göteborg och ligger nu förtöjd vid Gullbergskajen. Fartyget återinvigdes den 20-21 februari 1995. Den sammanlagda kostnaden blev 48 miljoner kronor.[5]
Under en period därefter användes skeppet för utbildning inom restaurang, turism och hotellnäringar. Sedan 1998 ägs Viking av det kommunala fastighetsbolaget Higab. Verksamheten drivs av Liseberg och skeppet används som hotell, konferensanläggning och restaurang.
1966 stod Älvsborgsbron klar, som förbinder Hisingen med Göteborgs fastland. Brospannet är lägre än Barken Vikings högsta mast vilket innebär att fartyget numera inte kan lämna hamnen utan att fälla masterna.
Vikings Vänförening bildades i slutet av maj 1995. Initiativtagare var docent Jan Davidsson, känd som sjöfartskrönikör för Göteborgs-Posten, och som författare till ett flertal marina böcker, bland annat om barken Viking samt ansvarig för Vikings museala delar. Till ordförande i Vikings Vänförening valdes skoldirektören Evert Lindholm på Utbildningsförvaltningen, som representant för Göteborgs stad.[6]
[redigera] Mått
- Längd över allt 108 meter. Inklusive klyvarbom, 118 meter.
- Längd på däck 97 meter
- Bredd 13,9 meter
- Djupgående 8,1 meter
- Barlast 1390 ton
- Lastförmåga 4100 ton
- Lastrum rymd 6300 m3
- Högsta masten 55,5 meter över däck
- Segelyta (34 st segel) 3690 kvadratmeter
- Ankarvikt 3 ton/st
- Längd på sammanlagd rigg (tampar) 35 000 meter
- Antal segeltyper 34 stycken
[redigera] Källor
- Barken Viking, Jan Davidsson 1981
- Fakta om fartyg
- Sjömannen 1957, utgiven av Svenska sjömans-unionen : SEKO Sjöfolk, Göteborg 1958 ISSN 0346-1149, s. 407f, "Reflektioner kring Viking", förbundssekreterare Gunnar Carlsson.
- ^ De seglade för Göteborg, Jan Davidsson, Bokförlaget Signum, Lund 1979 ISBN 91-85330-23-X s. 24
- ^ Fair wind, Jan Davidsson, Triangeln, Göteborg 1986 ISBN 91 77660 226 s. 49
- ^ Viking : storseglare och skolskepp, [Andra upplagan], Olof Traung, Nautics Förlag, Göteborg 1951 s. 32-35
- ^ Sjömannen 1957, (1958), s. 407f
- ^ Davidsson, Jan (1995). Viking. Göteborg: Triangeln. Libris 7796272. ISBN 91-972129-2-X (inb.)
- ^ Göteborgs-Posten, 1995-05-29, s. 12
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Barken Viking.
- Vikings Vänförening
- Dokumentation om Barken Viking på finska
