Ingegerd Olofsdotter

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ingegerd Olofsdotter
Furstinna av Novgorod
Regeringstid 1019-1035
Storfurstinna av Kiev
Regeringstid 1035-1050
Företrädare Emnilda av Kiev
Gemål Jaroslav I av Kiev
Barn Anna av Kiev

Vsevolod I av Kiev Svjatoslav II av Kiev Ellisif Elisabet av Kiev Izjaslav I av Kiev Vladimir I av Kiev Igor av Vladimir Vjatjeslav av Smolensk Anastasia av Kiev

Personnamn Ingegerd Olofsdotter
Ätt Erik Segersälls ätt
Far Kung Olof Skötkonung av Sverige
Mor Estrid
Född ca 1000
Död 10 februari 1050
Anna av Novgorod
Född ca 1000
Död 10 februari 1050
Vördas inom Ortodoxa Kyrkan, Heliga Annas Ortodoxa församling
Helgedom Sofiakatedralen i Kiev, Sofiakatedralen i Novgorod
Helgondag Fastedagar: 10 Februari, 4 Oktober.
Skyddshelgon för Sofiakatedralen i Kiev, Sofiakatedralen i Novgorod

Ingegerd Olofsdotter, född omkring år 1000, död 10 februari 1050, var en svensk prinsessa, dotter till kung Olof Skötkonung av Sverige och hans maka Estrid, en obodritisk furstedotter. I öst var hon även känd under namnet Irina av Novgorod, storfurstinnan Irina av Kiev, och senare som Ortodoxt helgon under namnet Anna av Novgorod och St. Anna.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Ingegerd giftes år 1019 med Storfursten Jaroslav Vladimirovitj av Novgorod, senare känd som Jaroslav den vise av Kiev. Ingegerd döptes vid Husaby källa[1] i Kinnekulle, Västergötland. Hon döptes tillsammans med sin far, enligt tradition av Sankt Sigfrid. Ingegerd antog i Ryssland namnet Irina antagligen för att det är ett namn som redan var känt bland ryskspråkiga. Genom sina fyra döttrar blev Ingegerd anmoder till flera kungaätter i Europa.

Före giftet med Jaroslav var Ingegerd, enligt Snorre Sturlasson, bortlovad till Olav Haraldsson i Norge. Denne gifte sig senare med Ingegerds halvsyster Astrid.

Ingegerd lät något eller några år före sin död viga sig till nunna enligt den strängaste ordningen och fick då namnet Anna.

Ingegerds kvarlevor vilar tillsammans med makens i en sarkofag i Sofiakatedralen i Kiev. Sovjetiska forskare öppnade sarkofagen 1939 och undersökte innehållet. Ingegerds välbevarade kranium var av vad frenologer kallar "nordisk typ", massivt och tungt med en elliptisk form. Pannan var "inte särskilt hög" och hade en "genomsnittlig" lutning. Näsan var "starkt framträdande med en smal näsrot". Hakan var "av genomsnittlig storlek", men "markant framträdande". Tänderna bedömdes som rätt väl bevarade. Forskarna fann att Ingegerd varit ca 162 cm lång och Jaroslav varit ca tio cm längre.

Barn[redigera | redigera wikitext]

Kalkmålning i Sofiakatedralen från 1000-talet. Den visar Ingegerds och Jaroslavs döttrar.
  1. Anna av Kiev, gift med Henrik I av Frankrike
  2. Vsevolod I av Kiev
  3. Svjatoslav II av Kiev
  4. Ellisif (Elisabet av Kiev), gift med Harald Hårdråde av Norge
  5. Izjaslav I av Kiev (1024-1078, stupade), storfurste av Kiev
  6. Vladimir I av Kiev
  7. Igor av Vladimir
  8. Vjatjeslav av Smolensk
  9. Anastasia av Kiev, gift med Andreas I av Ungern

Eftermäle[redigera | redigera wikitext]

I Sofiakatedralen i Kiev finns en fresk som avbildar några av Jaroslavs och Ingegerds barn. Också fursteparet, på vars initiativ kyrkan byggdes, var en gång avbildat på en vägg, men denna är numera riven. Bilden är dock känd tack vare att den ritades av på 1600-talet.

Källorna till Ingegerds liv är fåtaliga och uppgifterna om hennes upphöjelse till helgon inte entydiga. Det finns således en annan tradition, som förknippar Ingegerdnamnet med reliker, som länge fanns i Sofiakatedralen i Novgorod. Denna kyrka (således med samma namn som den i Kiev) hade Jaroslavs och Ingegerds son Vladimir I som byggherre. I kyrkliga sammanhang ses numera ingen motsättning mellan de två traditionerna. Speciellt som att det finns otaliga mer betydande helgon, vars jordiska tillvaro är betydligt sämre kartlagd än Ingegerds.

Ortodoxt Helgon[redigera | redigera wikitext]

Heliga Anna av Novgorod (Ingegerd Olofsdotter) firas idag som helgon i Ortodoxa Kyrkan. Det finns en församling i östra Sverige som är vigd åt henne, Heliga Annas Ortodoxa församling (länk nedan), verksam i Linköping, Norrköping Eskilstuna, Stockholm, Dalarna och Örebro). En del av hennes reliker donerades år 2009 till församlingen av Ortodoxa kyrkan i Ryssland, och hon vördas av Ortodoxa som Sveriges skyddshelgon[källa behövs].

Fiction[redigera | redigera wikitext]

Ingegerd Olofsdotter är föremål för romanen Mäktig mans kvinna. En roman om storfurstinnan Ingegerd av Catharina Ingelman-Sundberg (2001).

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://svenhgullman.nu/oevrigt/kungadottern.htm

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Rune Edberg: Ingegerd, Olof skötkonungs dotter. Ett kvinnoöde från vikingatiden. Sigtuna 1997, ny upplaga 2001. Engelsk översättning: Viking Princess, Christian Saint. Ingegerd, a Woman in the 11th Century. Sigtuna 2005.
  • Karl-Erik Tysk, "Också din rättrogna hustru Erina." Skara stift 1000 år. Red. av Johnny Hagberg, Skara 2014.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]