Ingegerd Olofsdotter

Ingegerd Olofsdotter, född omkring år 1000, död 10 februari 1050, var en svensk prinsessa, en storfurstinna av Kiev och ett rysk-ortodoxt helgon.

Biografi

Ingegerd var dotter till Olof Skötkonung av Sverige och hans maka Estrid, en obodritisk furstedotter. Ingegerd giftes år 1019 med furst Jaroslav Vladimirovitj av Novgorod, senare känd som storfurst Jaroslav den vise av Kiev. Ingegerd antog vid dopet i Ryssland namnet Irina. Genom sina fyra döttrar blev Ingegerd anmoder till flera kungaätter i Europa.

Före giftet med Jaroslav var Ingegerd, enligt Snorre Sturlasson, bortlovad till Olav Haraldsson i Norge. Denne gifte sig senare med Ingegerds halvsyster Astrid.

Ingegerds kvarlevor vilar tillsammans med makens i en sarkofag i Sofiakatedralen i Kiev. Sovjetiska forskare öppnade sarkofagen 1939 och undersökte innehållet. Ingegerds välbevarade kranium var av vad frenologer kallar "nordisk typ", massivt och tungt med en elliptisk form. Pannan var "inte särskilt hög" och hade en "genomsnittlig" lutning. Näsan var "starkt framträdande med en smal näsrot". Hakan var "av genomsnittlig storlek", men "markant framträdande". Tänderna bedömdes som rätt väl bevarade. Forskarna fann att Ingegerd varit ca 162 cm lång och Jaroslav varit ca tio cm längre.

Barn

Kalkmålning i Sofiakatedralen från 1000-talet. Den visar Ingegerd och Jaroslavs döttrar.

1. Anna av Kiev, gift med Henrik I av Frankrike
2. Vsevolod I av Kiev
3. Svjatoslav II av Kiev
4. Ellisif Elisabet av Kiev, gift med Harald Hårdråde av Norge
5. Izjaslav I av Kiev (1024-1078, stupade), storfurste av Kiev
6. Vladimir av Kiev
7. Igor av Vladimir
8. Vjatjeslav av Smolensk
9. Anastasia av Kiev, gift med Andreas I av Ungern
10. Dobronega (Maria) av Kiev, gift med Kasimir I av Polen

Eftermäle

I Sofiakatedralen i Kiev finns en fresk som avbildar några av Jaroslavs och Ingegerds barn. Också fursteparet, på vars initiativ kyrkan byggdes, var en gång avbildat på en vägg, men denna är numera riven. Bilden är dock känd tack vare att den ritades av på 1600-talet.

Ingegerd vördades efter sin död, och vördas fortfarande, som heliga Anna av Novgorod. Hon har kallats det första svenska helgonet. Det finns en svensk-ortodox församling, verksam i Linköping, Norrköping och Örebro, vid namn Heliga Annas ortodoxa församling. Denna församling erhöll i februari 2009 såsom gåva en relik efter Ingegerd.

Källorna till Ingegerds liv är fåtaliga och uppgifterna om hennes upphöjelse till helgon inte entydiga. Det finns således en annan tradition, som förknippar Ingegerdnamnet med reliker, som länge fanns i Sofiakatedralen i Novgorod. Denna kyrka (således med samma namn som den i Kiev) hade Jaroslavs och Ingegerds son Vladimir I som byggherre. I kyrkliga sammanhang ses numera ingen motsättning mellan de två traditionerna. Speciellt som att det finns otaliga mer betydande helgon, vars jordiska tillvaro är betydligt sämre kartlagd än Ingegerds.

Källor

• Rune Edberg: Ingegerd, Olof skötkonungs dotter. Ett kvinnoöde från vikingatiden. Sigtuna 1997, ny upplaga 2001. Engelsk översättning: Viking Princess, Christian Saint. Ingegerd, a Woman in the 11th Century. Sigtuna 2005.

Externa länkar

• Heliga Annas ortodoxa församling