Lodjuret

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lodjuret
Lynx
Klicka för större bild.
Lista över stjärnor i Lodjuret
Latinskt namn Lynx
Förkortning Lyn
Rektascension 8 h
Deklination +45°
Area 545 grad² (28)
Huvudstjärnor 4
Bayer/Flamsteedstjärnor 42
Stjärnor med exoplaneter 5
Ljusa stjärnor 0
Stjärnor nära solsystemet 1
Ljusaste stjärnan Alfa Lyncis (3,14m)
Närmaste stjärnan LHS 1963 (26,62 )
Messierobjekt 0
Närliggande stjärnbilder Stora björnen, Giraffen, Kusken, Tvillingarna, Kräftan, Lejonet, Lilla Lejonet
Synlig vid latituder mellan +90° och −55°
Bäst synlig klockan 21:00 under mars.
Kattdjuret lodjur hittas på lodjur.

Lodjuret (Lynxlatin) är en stjärnbild på den norra hemisfären och introducerades på 1600-talet av Johannes Hevelius. Namnet kommer från att det är en så ljussvag konstellation, att man behöver ett lodjurs ögon för att se den.[1] De ljusstarkaste stjärnorna bildar en svagt skönjbar sicksack-linje.

Det mest kända objektet i stjärnbilden är NGC 2419, en klotformad stjärnhop, som är den mest avlägsna av alla kända objekt av denna typ. Den rör sig fortare än flykthastigheten vid det avståndet, men den verkar vara i en lång elliptisk bana runt vintergatan och väntas inte lämna galaxen.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Johannes Hevelius beskrev konstellationen I “Prodromus astronomiae”, som publicerades några år efter hans död, 1690. Han ville täcka luckan på stjärnhimlen mellan Stora björnen och Kusken. Han skrev i sitt verk att endast den som har så god syn som ett lodjur kan se stjärnbilden. I den stjärnkatalog som följde med kallade han stjärnbilden “Lynx, sive Tigris” – Lodjuret eller Tigern.[1]

Några av stjärnorna dokumenterades av den grekiske astronomen Ptolemaios i hans samlingsverk Almagest, men inte som del i någon konstellation.

Objekt i stjärnbilden[redigera | redigera wikitext]

Stjärnor[redigera | redigera wikitext]

Det här är de ljusaste stjärnorna i konstellationen.[2]

  • Alfa Lyncis, röd jätte av magnitud 3,14
  • Alsciaukat – 31 Lyncis, den endast stjärnan med egennamn 4,25
  • 38 Lyncis, en dubbelstjärna 3,82
  • 12 Lyncis 4,86
  • 19 Lyncis 5,80
  • 6 Lyncis 5,88

Stjärnhop[redigera | redigera wikitext]

  • NGC 2419 (Caldwell 25), en klotformig stjärnhop. Den kallades tidigare ”Intergalaktiska vandraren”, eftersom den ligger 275 000 ljusår bort, vilket är längre bort än de Magellanska molnen. Numera vet astronomerna att stjärnhopen trots avståndet är förbunden med Vintergatan. Förutom att vara den mest avlägsna av vår galax stjärnhopar är den också en av de ljusstarkaste.[2]

Galaxer[redigera | redigera wikitext]

  • NGC 2537 (Arp 6 eller Bear’s Paw Galaxy)
  • NGC 2549
  • NGC 2683 eller UFO-galaxen är en spiralgalax.
  • NGC 2770 är en spiralgalax. Den har smeknamnet “Supernovafabriken” efter tre supernovautbrott på senare år: SN 1999eh, SN 2007uy och SN 2008D.[1]
  • NGC 2782 är också en spiralgalax, med en liten och extremt ljusstark kärna.[2]
  • APM 08279+5255 är en kvasar, med universums största kända svarta hål.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Lynx Constellation”. http://www.constellation-guide.com/constellation-list/lynx-constellation/. Läst 18 januari 2014. 
  2. ^ [a b c] Astronomica – Galaxer – planeter – stjärnor – stjärnbilder – rymdforskning. Tandem Verlag GmbH (svensk utgåva). 2007. ISBN 978-3-8331-4371-7 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]