Maria Gripe
| Maria Gripe | |
| Född | Maja Stina Walter 25 juli 1923 Vaxholm, Stockholms län, Sverige |
|---|---|
| Död | 5 april 2007 (83 år) Rönninge, Salems kommun, Stockholms län, Sverige |
| Yrke | författare |
| Nationalitet | svensk |
| Språk | svenska |
| Verksam | 1954–1997 |
| Genrer | romaner |
| Framstående verk | Hugo och Josefin, Tordyveln flyger i skymningen, Agnes Cecilia – en sällsam historia |
| Make/maka | Harald Gripe |
| Barn | Camilla Gripe |
| Influenser | Edgar Allan Poe, Charlotte Brontë, Emily Brontë, Carl Jonas Love Almqvist |
Maria Gripe, född som Maja Stina Walter 25 juli 1923 i Vaxholm, död 5 april 2007 i Rönninge, var en svensk författare av barn- och ungdomslitteratur.
Innehåll |
Biografi[redigera]
Maria Gripe föddes i Vaxholm, men flyttade som sexåring till Örebro. Efter att ha bott där några år, flyttade hon till Stockholm där hon tog sin studentexamen och läste vid universitetet. Hon gifte sig 1946 med konstnären Harald Gripe, som har illustrerat de flesta av hennes böcker med omslag. Hans karriär som illustratör startade i samband med att Maria Gripe gjorde sin debut som författare med boken I vår lilla stad. Deras dotter Camilla Gripe är barnboksförfattare. I större delen av sitt vuxna liv bodde Maria Gripe i Nyköping, där även filmatiseringen av hennes bok Agnes Cecilia ägde rum.
Efter en längre tids demenssjukdom avled Maria Gripe på ett sjukhem i Rönninge utanför Stockholm den 5 april 2007. Hon blev 83 år gammal.
Stil[redigera]
Många av Maria Gripes böcker – särskilt de senare verken – innehåller övernaturliga eller lite mystiska element. Denna förändring i hennes författarskap ägde rum dels till följd av påverkan av Edgar Allan Poe, Charlotte och Emily Brontë, samt Carl Jonas Love Almqvist, dels som en reaktion emot underhållningsvåldet som började vinna mark inom kulturyttringarna.[1]
Ett annat återkommande motiv i Gripes böcker är skugga, som till exempel är ledmotiv i Skuggan över stenbänken från 1982.[2]
Filmatiseringar och översättningar[redigera]
Gripe skrev 38 böcker, översatta till 29 olika språk. Detta gör henne till en av Sveriges mest produktiva författare. Hennes sista utgivna bok är Annas blomma (1997). Hennes författarskap har belönats med många priser. Flera av Gripes böcker har filmatiserats, till exempel Glasblåsarns barn, Agnes Cecilia – en sällsam historia och Skuggserien. Dramatiserade versioner av Tordyveln flyger i skymningen och Agnes Cecilia, Tanten och Svinhugg går igen har gått som sommarlovsföljetonger i radio. Hon skrev också originalmanus till SVT:s julkalender Trolltider (1979).
Bibliografi, i urval[redigera]
Böcker av Maria Gripe[redigera]
- 1954 – I vår lilla stad
- 1955 – När det snöade (tillsammans med Harald Gripe)
- 1956 – Kung Laban kommer (tillsammans med Harald Gripe)
- 1956 – Kvarteret Labyrinten
- 1957 – Sebastian och skuggan (tillsammans med Harald Gripe)
- 1957 – Stackars lilla Q (tillsammans med Harald Gripe)
- 1959 – Tappa inte masken
- 1960 – De små röda (tillsammans med Harald Gripe)
- 1961 – Josefin (tillsammans med Harald Gripe)
- 1962 – Hugo och Josefin (tillsammans med Harald Gripe)
- 1963 – Pappa Pellerins dotter (tillsammans med Harald Gripe)
- 1964 – Glasblåsarns barn
- 1965 – I klockornas tid (tillsammans med Harald Gripe)
- 1966 – Hugo (tillsammans med Harald Gripe)
- 1967 – Landet utanför (tillsammans med Harald Gripe)
- 1968 – Nattpappan (tillsammans med Harald Gripe)
- 1969 – Glastunneln
- 1970 – Tanten
- 1971 – Julias hus och nattpappan (tillsammans med Harald Gripe)
- 1972 – Elvis Karlsson (tillsammans med Harald Gripe)
- 1973 – Elvis, Elvis (tillsammans med Harald Gripe)
- 1974 – Den gröna kappan
- 1974 – Ellen, dellen
- 1976 – Den riktiga Elvis (tillsammans med Harald Gripe)
- 1977 – Att vara Elvis (tillsammans med Harald Gripe)
- 1978 – Tordyveln flyger i skymningen
- 1979 – Bara Elvis (tillsammans med Harald Gripe)
- 1981 – Agnes Cecilia – en sällsam historia
- 1982 – Skuggan över stenbänken
- 1984 – ...och de vita skuggorna i skogen
- 1985 – Godispåsen (tillsammans med Harald Gripe)
- 1986 – Skuggornas barn
- 1986 – Boken om Hugo och Josefin (tillsammans med Harald Gripe)
- 1988 – Skugg-gömman
- 1989 – Hjärtat som ingen ville ha (tillsammans med Hans Arnold)
- 1991 – Tre trappor upp med hiss
- 1992 – Eget rum
- 1994 – Egna världar
- 1997 – Annas blomma
Bibliografi på andra språk än svenska, i urval[redigera]
- 1976 – Hugo (på nederländska, med illustrationer av Elly van Beek)
- 1976 – Hugo en Jozefien (på nederländska, med illustrationer av Elly van Beek)
- – Nachtpapa (på nederländska)
- 2004 – Navoznij žuk letaet v sumerkah... (på ryska)
- 2004 – Tajnik tenej (på ryska)
- 2005 – Sessilija Agness - strannaja istorija (på ryska)
- 2005 – Deti tenej (på ryska)
- 2005 – I belie teni v lesu (på ryska)
- 2005 – Tenj na kammenoj skamejke (på ryska)
- 2006 – Deti stekloduva (på ryska)
Böcker om Maria Gripe[redigera]
- 1994 – Carina Lidström: Sökande, Spegling, metamorfos. Tre vägar genom Maria Gripes Skuggserie.
- 2000 – Ying Toijer Nilsson: Skuggornas förtrogna – om Maria Gripe
Priser och utmärkelser[redigera]
- Nils Holgersson-plaketten 1963 (för Hugo och Josefin)
- Expressens Heffaklump 1966 [3]
- Astrid Lindgren-priset 1972
- H.C. Andersen-medaljen (1974)
- Doblougska priset 1979
- BMF-plaketten 1984 för ...och de vita skuggorna i skogen
- Wettergrens barnbokollon 1986
- Östrabopriset 1998
- Litteris et artibus-medaljen (2003)
Se även[redigera]
Referenser[redigera]
- ^ ”Maria Gripe har avlidit”. Svenska Dagbladet. 5 april 2007. http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_14995810.asp. Läst 19 juni 2010.
- ^ Nettervik, Ingrid (1994). I barnbokens värld. gleerups. ISBN 91-40-63795-6
- ^ Svenska barnboksinstitutet: Expressens Heffaklump
Externa länkar[redigera]
- Bonnier Carlsen – Maria Gripe
- Maria Gripe i Libris
- Maria Gripe på Internet Movie Database (engelska)
- Maria Gripe på Svensk Filmdatabas
- Gripes modellteatermuseum
.jpg)
