Maria Gripe

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Maria Gripe
Född Maja Stina Walter
25 juli 1923
Vaxholm, Stockholms län, Sverige
Död 5 april 2007 (83 år)
Rönninge, Salems kommun, Stockholms län, Sverige
Yrke författare
Nationalitet svensk
Språk svenska
Verksam 19541997
Genrer romaner
Framstående verk Hugo och Josefin, Tordyveln flyger i skymningen, Agnes Cecilia – en sällsam historia
Make/maka Harald Gripe
Barn Camilla Gripe
Influenser Edgar Allan Poe, Charlotte Brontë, Emily Brontë, Carl Jonas Love Almqvist

Maria Gripe, född som Maja Stina Walter 25 juli 1923 i Vaxholm, död 5 april 2007 i Rönninge, var en svensk författare av barn- och ungdomslitteratur.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Maria Gripe föddes i Vaxholm, men flyttade som sexåring till Örebro. Efter att ha bott där några år, flyttade hon till Stockholm där hon tog sin studentexamen och läste vid universitetet. Hon gifte sig 1946 med konstnären Harald Gripe, som har illustrerat de flesta av hennes böcker med omslag. Hans karriär som illustratör startade i samband med att Maria Gripe gjorde sin debut som författare med boken I vår lilla stad. Deras dotter Camilla Gripe är barnboksförfattare. I större delen av sitt vuxna liv bodde Maria Gripe i Nyköping, där även filmatiseringen av hennes bok Agnes Cecilia ägde rum.

Efter en längre tids demenssjukdom avled Maria Gripe på ett sjukhem i Rönninge utanför Stockholm den 5 april 2007. Hon blev 83 år gammal.

Stil[redigera | redigera wikitext]

Många av Maria Gripes böcker – särskilt de senare verken – innehåller övernaturliga eller lite mystiska element. Denna förändring i hennes författarskap ägde rum dels till följd av påverkan av Edgar Allan Poe, Charlotte och Emily Brontë, samt Carl Jonas Love Almqvist, dels som en reaktion emot underhållningsvåldet som började vinna mark inom kulturyttringarna.[1]

Ett annat återkommande motiv i Gripes böcker är skugga, som till exempel är ledmotiv i Skuggan över stenbänken från 1982.[2]

Filmatiseringar och översättningar[redigera | redigera wikitext]

Gripe skrev 38 böcker, översatta till 29 olika språk. Detta gör henne till en av Sveriges mest produktiva författare. Hennes sista utgivna bok är Annas blomma (1997). Hennes författarskap har belönats med många priser. Flera av Gripes böcker har filmatiserats, till exempel Glasblåsarns barn, Agnes Cecilia – en sällsam historia och Skuggserien. Dramatiserade versioner av Tordyveln flyger i skymningen och Agnes Cecilia, Tanten och Svinhugg går igen har gått som sommarlovsföljetonger i radio. Hon skrev också originalmanus till SVT:s julkalender Trolltider (1979).

Bibliografi, i urval[redigera | redigera wikitext]

Böcker av Maria Gripe[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi på andra språk än svenska, i urval[redigera | redigera wikitext]

  • 1956Den lille byen (på danska)
  • 1959Pienten eläinten kaupunki (på finska)
  • 1962Josefine (på danska)
  • 1963Josefine (på tyska)
  • 1963Hugo og Josefine (på danska)
  • 1964Hugo og Josefin (på norska)
  • 1964Josefien (på nederländska)
  • 1964Hugo en Josefien (på nederländska)
  • 1964Josefin (på norska)
  • 1964Min datter Loella (på danska)
  • 1965De små røde (på danska)
  • 1966Pappa Pellerin's daughter (engelska, Storbritannien)
  • 1966Pappa Pellerin's daughter (engelska, USA)
  • 1966Glaspusterens børn (på danska)
  • 1968De små røde (på norska)
  • 1968Hugo und Josefine (på tyska)
  • 1968Pappa Pellerins Tochter (på tyska)
  • 1968Hugo (på danska)
  • 1969Josefin (på finska)
  • 1969Hugo and Josephine (på engelska, USA)
  • 1969Josefinin ystävä (på finska)
  • 1970Josephine (på engelska, USA)
  • 1970Hugo (på engelska, USA)
  • 1971Hugo (på engelska, Storbritannien)
  • 1971Josephine (på engelska, Storbritannien)
  • 1971Hugo y Josefina (på spanska)
  • 1969Hugo and Josephine (på engelska, Storbritannien)
  • 1969Hugo (på norska)
  • 1969Hugo (på tyska)
  • 1970Pappa Pellerins datter (på norska)
  • 1970Kci tate Pellerina (på serbokroatiska)
  • 1970Kummeli kolmantena (på finska)
  • 1970Nattpappaen (på norska)
  • 1971The night daddy (på engelska, USA)
  • 1971Der Nachtpapa (på tyska)
  • 1972Ugo e Josefin (på italienska)
  • 1972La fille de papa Pélerine (på franska)
  • 1972Lasinpuhaltajan lapset (på finska)
  • 1972Julian talo (på finska)
  • 1973Jósefina (på isländska)
  • 1973Julie's natfar (på danska)
  • 1973Julie et la papa du soir (på franska)
  • 1973The night daddy (på engelska, Storbritannien)
  • 1973The glassblowers children (engelska, USA)
  • 1973Was wird aus Julias Haus (på tyska)
  • 1974The glassblowers children (engelska, Storbritannien)
  • 1974Summer mit Metta und Mulde (på tyska)
  • 1974Josefina (på portugisiska, Brasilien)
  • 1974Húgó og Jósefína (på isländska)
  • 1974The land beyond (på engelska, USA)
  • 1974Nachtpapa (på nederländska)
  • 1974El papá de noche (på spanska)
  • 1974Meine Tante, die Geheimagentin (på tyska)
  • 1974Julies hus og natfar (på danska)
  • 1974Julias hus och nattpappaen (på norska)
  • 1974Elvis Karlsson (på danska)
  • 1975The land beyond (på engelska, Storbritannien)
  • 1975Le chateau des enfants voles (på franska)
  • 1975Hugo ja Josefin (på finska)
  • 1975Damen (på danska)
  • 1975Julia's house (på engelska, USA)
  • 1975Julia's house (på engelska, Storbritannien)
  • 1975Elvis ja auringonkukka (på finska)
  • 1975Elvis Karlsson (på norska)
  • 1975Elvis und der Sonnenblumen (på tyska)
  • 1975Elvis! Elvis! (på danska)
  • 1975Elvis! Elvis! (på norska)
  • 1976Pappa Pellerins dotter (på japanska)
  • 1976Hugo (på nederländska, med illustrationer av Elly van Beek)
  • 1976Hugo en Jozefien (på nederländska, med illustrationer av Elly van Beek)
  • 1976Glastunnelen (på danska)
  • 1976Der Glastunnel (på tyska)
  • 1976Elvis and his secret (på engelska, USA)
  • 1976Elvis and his friends (på engelska, USA)
  • 2004Navoznij žuk letaet v sumerkah... (på ryska)
  • 2004Tajnik tenej (på ryska)
  • 2005Sessilija Agness - strannaja istorija (på ryska)
  • 2005Deti tenej (på ryska)
  • 2005I belie teni v lesu (på ryska)
  • 2005Tenj na kammenoj skamejke (på ryska)
  • 2006Deti stekloduva (på ryska)

Böcker om Maria Gripe[redigera | redigera wikitext]

  • 1994 – Carina Lidström: Sökande, Spegling, metamorfos. Tre vägar genom Maria Gripes Skuggserie.
  • 2000 – Ying Toijer Nilsson: Skuggornas förtrogna – om Maria Gripe

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Maria Gripe har avlidit”. Svenska Dagbladet. 5 april 2007. http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_14995810.asp. Läst 19 juni 2010. 
  2. ^ Nettervik, Ingrid (1994). I barnbokens värld. gleerups. ISBN 91-40-63795-6 
  3. ^ Svenska barnboksinstitutet: Expressens Heffaklump

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]