Markattor
| Markattor | |
|
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Primater Primates |
| Underordning | Haplorhini |
| Familj | Markattartade apor Cercopithecidae |
| Släkte | Markattor Cercopithecus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Cercopithecus | |
| Auktor | Linné, 1758 |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Markattor (Cercopithecus) är ett släkte i familjen markattartade apor med 25 arter.
Hithörande arter lever i Afrika söder om Sahara. Markattor är medelstora primater och vistas vanligen på träd. De är allätare men äter huvudsakligen frukter.
"Markatta" kommer från sanskritens ord för apa: markaţa (मर्कट), men har på vissa germanska språk förvrängts till att betyda "havskatt" ("Meerkat"). [1]
Innehåll |
[redigera] Kännetecken
De har en smal kropp och fina lemmar. Deras små händer har en lång tumme. Pälsens grundfärg varierar mellan gulgrön, blågrå, rödbrun och svart. Hos flera arter finns påfallande teckningar i ansiktet, till exempel ett skägg i annan färg. Kroppslängden ligger mellan 30 och 70 centimeter och därtill kommer ofta en lång svans. Vikten går upp till 12 kilogram.
[redigera] Utbredning och habitat
Deras utbredningsområde sträcker sig i Afrika från Gambia över södra Sudan till Sydafrika. De förekommer i olika habitat som regnskogar, mangrove, samt savanner med några träd. De undviker områden som saknar träd.
[redigera] Levnadssätt
Markattor är typiska träddjur och förekommer ofta i stora grupper. De har särskild bra förmåga att klättra och hoppa men vistas ibland på marken. När de blir hotade eller när de sover klättrar de upp i träd. Markattor är aktiva på dagen, främst på morgonen samt på eftermiddagen och kvällen.
[redigera] Socialt beteende
Gruppernas bildas vanligen av 10 till 30 individer och ibland förekommer större ansamlingar med upp till 200 individer. De mindre grupperna står under ledning av en gammal hanne, som med omsorg vakar över flockens säkerhet. Märker den någon fara, utstöter den ett varningsljud, varvid alla flyttar till närmaste trädgrupp eller skog. Mot rovfåglarna försvarar de sig med framgång och också andra rovdjur har svårt att få tag i dem. Vanligen lämnar hannar den ursprungliga gruppen när de blir könsmogna. Ibland bildas temporära grupper med endast hannar. Varje grupp har ett revir men de undviker större stridigheter. En del markattor bildar större grupper tillsammans med mangaber eller langurer. Kommunikationen sker med olika ansiktsuttryck. Även pälsvården spelar en större roll i gruppens sociala beteende. För att varna varandra för olika slags faror har de utvecklad särskilda läten.[2]
[redigera] Föda
Utom frukter, säd och andra växtämnen tar markattor även fågelägg och fågelungar. De äter även insekter och ödlor. Markattor sparar upphittad föda i kinden för att äta vid en ostörd tidpunkt.
[redigera] Fortplantning
Fortplantningen är inte bunden till någon viss årstid men oftast föds ungarna vid slutet av en torr period. Vanligen föds bara ett ungdjur åt gången, tvillingar förekommer ibland. Dräktigheten varierar mellan fem och sju månader. Efter cirka 2 år sluter honan att ge di. Ungarna är efter 4 till 6 år könsmogna. Den äldsta kända individen blev 33 år gammal. I naturen är livslängden vanligen 20 år.
[redigera] Naturliga fiender
Markattornas naturliga fiender är till exempel rovfåglar, ormar, babianer och leoparder men det största hotet utgörs av människan.
[redigera] Markattor och människor
I vissa regioner betraktas markattor som skadedjur då de äter frukter och säd från odlade regioner. De kan även överföra en del farliga sjukdomar som gula febern. Å andra sidan används de ofta som försöksdjur. Markattor spelar en bytande roll för växternas spridning när de tappar frukter med frön. Det största hotet mot markattor är omvandlingen av deras utbredningsområde till jordbruksmark. I viss mån jagas de för köttets skull. IUCN listar flera arter som starkt hotade (endangered) eller sårbar (vulnerable) men godkänner inte alla arter som är listade här.[3]
[redigera] Systematik
Markattor räknas till tribus Cercopithecini som i sin tur tillhör underfamiljen Cercopithecinae.
Enligt Wilson & Reeder 2005 bildas släktet av 25 arter som är fördelade på 8 grupper:[4]
- dryas-gruppen
- diana-gruppen
- mitis-gruppen
- mona-gruppen
- cephus-gruppen
- lhoesti-gruppen
- hamlyni-gruppen
- neglectus-gruppen
[redigera] Referenser
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 26 juni 2009.
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Markattor, 1904–1926.
[redigera] Tryckta källor
- Thomas Geissmann: Vergleichende Primatologie. Springer, Berlin 2003, ISBN 3540436456
- Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. 6. Auflage. Johns Hopkins University Press, Baltimore 1999, ISBN 0801857899
- D. E. Wilson & D. M. Reeder: Mammal Species of the World. Johns Hopkins University Press, 2005, ISBN 0801882214
[redigera] Noter
- ^ Markatta i Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1:a upplagan, 1922)
- ^ Meerkatzen kombinieren Laute zu neuem Sinn (tyska)
- ^ Cercopithecus på IUCN:s rödlista, besökt 19 juni 2011.
- ^ Wilson & Reeder (red.) Mammal Species of the World, 2005, Cercopithecus
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Markattor
- Wikispecies har information om Cercopithecus.
