Gambia
- För floden med samma namn, se Gambia (flod).
| Republic of The Gambia | |||||
|
|||||
| Valspråk: Progress, Peace, Prosperity | |||||
| Nationalsång: 'For The Gambia, Our Homeland' | |||||
 |
|||||
| Huvudstad | Banjul, 35 000 inv (2009) Hette Bathurst under brittiska kolonialtiden |
||||
| Största stad | Serrekunda | ||||
| Officiellt språk | Wolof | ||||
| Statsskick | Republik med presidentialism | ||||
| President | Yahya Jammeh | ||||
| Regeringschef | Yahya Jammeh | ||||
| Självständighet | Från Storbritannien | ||||
| • deklarerad | |||||
| • erkänd | 18 februari 1965 | ||||
| Yta | 11 300 km² (159:e) | ||||
| • varav vatten | 11,5 % | ||||
| Demografi | |||||
| • folkmängd | 1 641 564 (145:e) | ||||
| • befolkningstäthet | 145,2 inv/km² (47:e) | ||||
| BNP (PPP) | (2009) | ||||
| • totalt | US$ 2 406 milj (158:e) | ||||
| • per capita | US$ 1 438
|
||||
| Valuta | Dalasi (GMD) |
||||
| Tidszon | Z = UTC | ||||
| Topografi | |||||
| • högsta punkt | Ej namngiven plats 53 m ö.h. |
||||
| • längsta flod | Gambia 1 130 km |
||||
| Nationaldag | 18 februari | ||||
| Landskod | GM, GMB | ||||
| Landsnummer | 220 | ||||
Gambia, formellt Republiken Gambia, är en stat i Västafrika vid Atlanten, gränsande till Senegal, som helt omger landet. Gambia är den till ytan minsta staten på Afrikas fastland.
Innehåll |
[redigera] Historia
Gambia ingick i Maliriket på 1200-talet. Då detta sönderföll uppstod flera kungadömen i Gambia. De viktigaste var Barra, Kombo och Fulladu.[1] På 1400-talet kom portugiserna till Gambiaflodens mynning, och på 1500-talet britter och fransoser.[1] De upprättade handelsstationer och bedrev handel upp längs floden. De sökte främst elfenben, slavar och guld. Från 1783 behärskade Storbritannien Gambia.[1] Gambia blev brittisk kronkoloni 1843 och självständigt 1965. 1982 bildade Gambia och Senegal en federation, Senegambia, vilken upphörde redan 1989, varvid en del oro uppstod bland befolkningen. 1991 skrev de båda länderna på ett vänskaps- och samarbetsavtal.
Dåvarande presidenten Dawda Jawara störtades i en militärkupp 1994 och samtidigt förbjöds all politisk aktivitet. 1996 genomfördes demokratiska presidentval, året därpå parlamentsval. 2006 valdes Yahya Jammeh till president för tredje gången.
Pressfriheten är ansträngd, och 2004 inträffade ett tills vidare ouppklarat mord på journalisten Deyda Hydara.
Fort James Island var en gång slavhandelstation, nu ett Unescos världsarv.
[redigera] Flaggan och nationalsången
Flaggan tillkom i anslutning till självständighetsdagen 1965. Dess fält symboliseras på följande sätt:
- Rött — sol och savann
- Blått — Gambiafloden
- Grönt — skog och jordbruk
- Vitt — fred och renhet
Nationalsången. Texten är författad av Virginia Hulie Howe. Musiken är ett arrangemang av Jeremy Frederick Howe, byggt på en traditionell sång från Mandinka-folket, Foday Kaka Dumbuya.
[redigera] Geografi
Gambia är litet till ytan och långsmalt (320 km långt; bredaste stället 48 km; smalaste knappt 45 km). Dess gränser följer den slingrande Gambiafloden, vars källor ligger i Guinea. Landets nuvarande gränser bestämdes 1889 efter en överenskommelse mellan Storbritannien och Frankrike.
Landgränsen mot Senegal är 740 km, och kuststräckan mot havet 80 km.
Gambia gör anspråk på 12 nautiska mil (nm) territorialvatten och 200 nm ekonomisk zon. Ingenting är hävdat beträffande kontinentalsockeln.
[redigera] Klimat och miljö
| Okt | Nov | Dec | Jan | Feb | Mar | Apr | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Lufttemperatur (°C) | |||||||
| Dag | 32 | 32 | 30 | 30 | 31 | 32 | 30 |
| Natt | 25 | 23 | 20 | 19 | 19 | 20 | 20 |
| Vattentemperatur (°C) | 27 | 27 | 24 | 23 | 24 | 24 | 25 |
| Soltimmar per dag | 8 | 8 | 8 | 8 | 9 | 10 | 10 |
Klimatet är subtropiskt med en varm regntid från juni till oktober med nära 100 % relativ fuktighet. November till maj något svalare med torr vind från Sahara.
Under de senaste 30 åren har nederbördsmängden minskat med 30 %, vilket innebär att det förekommer längre torrperioder.[3]
På grund av tidvatten är vattnet i Gambiaflodens nedre lopp bräckt.
Några av Gambias miljöproblem är skogsskövlingen som leder till att öknen breder ut sig och att vattnet på många håll är förorenat av vattenburna sjukdomsorganismer.[3] All elektricitet produceras av fossila bränslen.[4]
[redigera] Flora och fauna
Gambia ligger vid övergången mellan Sahelzonen och den tropiska regnskogen. Landskapet domineras av våt savann som blir torrare längre norrut. Här etablerade sig ett större antal olika växtarter, för närvarande är omkring 530 växtarter kända.
Gambiaflodens översvämningsområden nära havet med bräckt vatten kännetecknas av flera slags mangrover. I landets inre förekommer stora träd som baobab, arter av akaciasläktet, mahognyväxter, av oljepalmssläktet (Elaeis), av afzeliasläktet (Afzelia), sandelträ, papaya, kalebassträd, skruvpalmer (Pandanaceae), av kassiasläktet (Cassia), tamarind (Tamarindus indica), av dracenasläktet (Dracaena), ebenholts, av kolasläktet (Cola) och kapok (Ceiiba pentandra).
Storvilt som elefanter, lejon och giraffer utrotades under 1800-talet och början av 1900-talet av Gambias koloniala makthavare. Trots allt finns en rik fauna kvar med omkring 110 däggdjursarter, till exempel små antiloper som sumpbock (Tragelaphus spekeii) och buskbock (Tragelaphus scriptus). Primater är ganska talrika med exempel som röd babian, gröna markattor (Chlorocebus), röda guerezor (Piliocolobus) och husarapa. Ett projekt att flytta landets sista schimpanser (Pan troglodytes) till ett naturreservat var framgångsrik.
Landet är känt för en mångfaldig fågelfauna. Omkring 540 arter (se Lista över Gambias fåglar (engelska)) är beskrivna – en tredjedel av dem är flyttfåglar.
Tidigare kallade Gambiafloden den "krokodilrikaste floden" i Afrika, idag finns bara ett fåtal kvar som Nilkrokodil och dvärgkrokodil (Osteolaemus tetraspis). Ett annat kräldjur i floden är den upp till 2 meter långa Nilvaranen (Varanus niloticus). Mera sällsynta men ibland farliga är flodhästar. Uppströms från Elephant Island lever cirka 100 individer.
Kustlinjen ger skydd för många fiskar som här lägger rom och uppfostrar fiskynglen. Även delfiner iakttas i Gambiaflodens mynning.
[redigera] Administrativ indelning
Gambia är indelat i 6 regioner: huvudstadsområdet Greater Banjul Area samt 5 divisions: Upper River, Central River, Lower River, North Bank och Western. Varje region är i sin tur indelad i districts (distrikt), av vilka det finns totalt 37 stycken i landet.
[redigera] Naturtillgångar
Fisk, mineral (lera, kiselsand), titan (rutil och limenit), tenn, zirkon. Sedan 2006 utvinner ett australiskt företag mineralerna zirkon och rutil.[källa behövs] Ytan av odlingsbar mark är begränsad.
[redigera] Näringar
Jordbruk. Jordnötter odlas i stor utsträckning, Andra grödor är ris, hirs, sorghum, majs, sesam, maniok, palmer.
Fiske.
 |
Detta stubb-avsnitt behöver utökas. (2011-04) |
Turism. Många hotell i olika kvalitetsklasser. Upplevelsearrangemang.
Industri. Industrin är småskalig med bearbetning av jordnötprodukter, fiskprodukter, beredning av skinn. snickerier, tillverkning av kläder, bryggerier, sammansättning av importerade komponenter till jordbrukmaskiner.
Elproduktion. 160 GWh (2007)
Oljekonsumtion. 2 000 fat/dag (2007)
[redigera] Ekonomi
[redigera] Handel
Tidigare var utrikeshandeln, inklusive reexport av importerade varor (diamanter och vapen med bl a Sierra Leone som handelspartner) en viktig del av ekonomin, men nya regler och en instabil valuta har gjort att den handeln har minskat. År 1998 förstatligades ett stort privat företag, Alimenta, som var den största uppköparen av jordnötter. Efter det har priserna på jordnötter sjunkit markant. Gambias naturliga skönhet och närhet till Europa har gjort landet till en av de största turistmarknaderna i Västafrika, med hjälp av staten och privata investeringar i ekoturism och renoverade byggnader. Dock har antalet turister den senaste åren minskat.
Handelsbalansen var 2010 —90 miljoner US$.
Gambia är för ekonomisk tillväxt beroende av internationell ekonomisk hjälp, ekonomiskt ansvarstagande av staten och en fortsatt teknisk överföring från multilaterala och bilaterala biståndsgivare. [5] Landet litar till stor del på penningförsändelser från gambianer i utlandet.
[redigera] Banksektorn
| 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 |
|---|---|---|---|---|
| 28,066 | 27,79 | 22,75 | 26,67 | 28,5193 |
Bankernas betydelse för ekonomin har på senare till ökat, och sedan maj 2009 finns det tolv affärsbanker i Gambia, varav en islamsk bank. Den äldsta, Standard Chartered Bank, daterar sin närvaro i landet till 1894. I 2005 etablerade sig den Schweiz-baserade banken International Commercial Bank som nu har fyra kontor i landet. 2007 öppnade den nigerianska banken Access Bank som nu har fyra kontor i landet. I maj 2009 öppnade den Libanes-Kanadensiska banken Prime Bank (Gambia) [6]
Centralbankens styrränta 2009-12-31 var 9 %; inflationen 2010 5,5 %.
Valuta- och guldreserven 2010 var 203 miljoner US$.
[redigera] Arbetskraft
BNP/capita uppskattades 2010 till 1 000 US$, men var några år tidigare bara 411 US$. Sysselsättningen fördelar sig på jordbruk (75 %), industri (19 %), tjänster (6 %). Till det ekonomiska resultatet bidrar tjänstesektorn med 53,6 %, jordbruket med 30,1 % och industrin med 19 %.
Arbetslösheten är mycket hög. En av de största fackliga centralorganisationerna är Gambia Workers Union.
[redigera] Militärväsende
Gambia har en arme och marin, som leds av ett högkvarter.
Militärtjänst är frivillig, och står öppen för både män och kvinnor från 18 års ålder.
Enligt en uppskattning 2010 är antalet gambianer i vapenför ålder (16…49 år) ca 42 000 män och 44 000 kvinnor.
Militärutgifterna rör sig om 0,9 % av BNP.
[redigera] Skolväsende
Skolgång 9 år, lika för båda könen. Kostnaderna 2 % av BNP (2004). Skolgången är inte obligatorisk och det kostar att ha barn i skolan varför en mycket hög andel inte går i skolan. Det är få - med tanke på att de har många barn - familjer där alla barn får möjligheten att gå i skolan.
[redigera] Kommunikationer
Vägnätet omfattar 3 742 km, varav 723 km är asfalterade.
Sjöfart. En stor hamn finns vid Banjul. Gambiaflodens nedre lopp är segelbart för oceangående fartyg intill 190 km från kusten. Mindre fartyg kan fortsätta ytterligare 200 km uppför den slingrande floden av meandertyp.
Flyg. Internationell flygplats finns vid Yundum, ett par mil söder om Banjul. Den sammanlagda banlängden är drygt 3 km; alla är belagda. Europa nås på 6 flygtimmar.
Telekommunikation. Gambia Telekommunications är det från början helstatliga företag, som driver telekommunikationsnäten. 2007 började en partiell privatisering av bolaget.
1 jordstation har samband till Intelsat-systemet via satellit i Atlanten-sektorn. Utrikesförbindelser till Senegal och Guinea Bissau via radiolänk. En fiberoptisk sjökabelinstallation beräknas kunna tas i bruk under 2011.
Inrikes finns ganska god täckning med radiolänk och blanktrådlinjer. Mobiltelefon kan användas inom vissa områden. Internet-anslutning är möjlig på vissa håll.
[redigera] Demografi
|
|
|
Alla språken sönderfaller i ett flertal dialekter, varje dialekt ofta koncentrerad inom ett mycket lokalt område. Oftast kan personer talande olika dialekter ömsesidigt hjälpligt förstå varandra, men inte alltid.
Den allmänna levnadsstandarden är låg.
[redigera] Folkmedicin
2007 påstod president Jammeh att en hemmagjord örtblandning kunde bota såväl aids som astma.
[redigera] Kända personer
- Kunta Kinte kom till USA som slav från Gambia. Avkomlingen författaren Alex Haley skrev boken Rötter
- Några kända personer med gambiansk bakgrund är:
- Svenskan Britt Wadner, som på 1900-talet sände piratradioprogram över Radio Syd, var en tid bosatt i Gambia och drev där med viss framgång hotell och anordnade turistaktiviteter.
[redigera] Källor
- Tyska Wikipedia
- Editions Atlas: Min Nya Världsatlas, Lausanne 2009
- Central Intelligence Agency (CIA): The World Factbook (aktualiserad 2011–03–22)
[redigera] Noter
- ^ [a b c] Store norske leksikon, snl.no: "Gambia – republikk i Afrika", läst 14 september 2010
- ^ Danmarks Meteorologiske Institut + lokala uppgifter
- ^ [a b] ”The Gambia”. CIA – The World Factbook. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ga.html. Läst 5 december 2010.
- ^ ”The Gambia Electricity - production by source”. Index Mundi. http://www.indexmundi.com/the_gambia/electricity_production_by_source.html. Läst 5 december 2010.
- ^ https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ga.html
- ^ http://en.wikipedia.org/wiki/The_Gambia
[redigera] Externa länkar
- Följ nyheterna från Gambia (engelska)
- Wikimedia Commons har media som rör Gambia
