Marstrand

Från Wikipedia
 Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-03)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
För andra betydelser, se Marstrand (olika betydelser).
Marstrand
Tätort
Marstrandsön sedd från Koön.
Marstrandsön sedd från Koön.
Land Sverige Sverige
Landskap Bohuslän
Län Västra Götalands län
Kommun Kungälvs kommun
Distrikt Marstrands distrikt
Koordinater 57°53′10″N 11°34′30″Ö / 57.88611°N 11.57500°Ö / 57.88611; 11.57500
Area
 - Marstrand 33 hektar (2015)
 - Marstrand Arvidsvik 69 hektar (2015)
Folkmängd
 - Marstrand 381 (2015)[1]
 - Marstrand Arvidsvik 862 (2015)[1]
Befolkningstäthet
 - Marstrand 11,55 inv./hektar
 - Marstrand Arvidsvik 12,49 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Marstrand
Postnummer 442 67
Riktnummer 0303
Tätortskod
 - Marstrand T4504
 - Marstrand Arvidsvik T4506
Geonames 2692469
Marstrands läge i Västra Götalands län
Marstrands läge i Västra Götalands län
Marstrands läge i Västra Götalands län
Wikimedia Commons: Marstrand
Mittornet i Karlstens fästning
Marstrands kyrka
Marstrandsholmarna
Torget 2013.

Marstrand är en tätort i Kungälvs kommun, belägen på de två öarna Marstrandsön och Koön. Marstrandsön ligger längst ut mot havet, och hyser ortens centrum. Därifrån går personfärja till stadsdelen Arvidsvik på Koön, som har landsvägsförbindelse med fastlandet. Från 2015 har SCB avgränsat delen på Koön som en separat tätort med namnet Marstrand Arvidsvik.

Skeppsfrakt, handel och fiske var tidigare stadens huvudnäringar, men fisket har gått upp och ner kraftigt i takt med tillgången på sill, vilket styrt stadens ekonomi. Marstrand har drabbats av krig flera gånger under såväl dansk-norsk som svensk tid. De traditionella näringarna gick tillbaka kraftigt under 1800-talet, men samtidigt blev Marstrand en av landets tidigaste och populäraste badorter, som fick extra hög status tack vare kung Oscar II:s årliga besök. När trafiken alltmer flyttades från sjövägen till landsvägen var detta till stor nackdel för staden, vilket drabbade öns näring hårt.

Marstrandsön har en trähusstad som om somrarna idag är ett betydande turistmål och Sveriges seglingsmetropol. Marstrand är årligen utgångspunkt för Marstrandsregattan, Match Cup Sweden och andra stora seglingsmästerskap. Orten har betydande arbetspendling till Göteborg.

Historia

Redan på 1100-talet upprättade Harald Gille ett kloster på Marstrandsön men staden Marstrand grundades först på 1200-talet av kung Håkon Håkonsson (död 1263). Detta skedde före år 1226 då det i hans saga, skriven av islänningen Sturla Þórðarson, beskrivs att "...han lät göra borg vid Kungälv på Ragnhildsholmen, han lät och bygga och röja på Gullö och Öckeröarna och bygga där en träkyrka; han lät bygga Marstrand och många andra öde öar i Viken", samt att en strid då ägde rum i hamnen mellan upprorspartiet Ribbungarna och Skule Jarls[förtydliga] två sändebud Kolbein Ketturygg och Grunde skattmästare. I berättelsen sägs också att "där lågo många köpmän i hamnen, vilka dock icke ville komma sändebuden till undsättning."[2] 1449 valdes den danske kungen Kristian I (som blev kung av Sverige 1457) till kung av Norge i Marstrand. 1658 blev Marstrand och övriga Bohuslän en del av Sverige i samband med freden i Roskilde. Samma år påbörjades byggnationen av Karlstens fästning.

Karlstens fästning

Karlstens fästning ligger högst upp på Marstrandsön ovanför stadsbebyggelsen och dominerar stadsbilden. Efter att Bohuslän med Marstrand tillfallit Sverige vid freden i Roskilde år 1658 byggdes på Marstrandsön Valens skans, en träbyggnad som fungerade som en provisorisk befästning. 1666 fattas beslut av Krigskollegium om att låta mura Valens skans. Från år 1671 omnämns fästningen som Karlstens fästning, som också fungerade som statsfängelse fram till 1855. Dess i särklass mest kände fånge var Lars Larsson Molin, mer känd som "Lasse-Maja", som satt på fästningen 1813–39. Fästningen utvidgades senast i mitten av 1800-talet och utmarsch skedde 1882. Karlstens fästning avkommisionerades 1888 men användes igen under de båda världskrigen. Försvarsmakten avförde Karlstens fästning som del av försvarsmakten 1993. Karlstens fästning är idag en viktig turistattraktion.

Frihamnen

15 augusti 1775 fick Marstrand frihamnsprivilegier av Gustav III, så kallad Porto Franco efter italiensk förebild.[3] Det innebar ett visst självstyre gentemot det övriga landet, med bland annat religionsfrihet, frihet från skråtvång och fri invandring. Även brottslingar kunde få en fristad, under förutsättning att de anmälde sitt brott till stadens myndighet. I ett konfliktfyllt Europa var frihamnen i Marstrand ett bra alternativ för handlare. Inte minst kom hundratals fartyg från Amerika, som satts i blockad av England med vilka man låg i krig.

Religionsfriheten ledde till invandring av ett flertal judar, mot vilka det rådde starka restriktioner i övriga landet. Som mest bodde ett hundratal judar i Marstrand, främst hantverkare och handelsmän och deras familjer. Skandinaviens första synagoga inrättades här 1780 i det norra försvarsverket. Den judiska kolonin blev dock inte så långvarig, utan skingrades 1795 och flyttades, främst till Göteborg. Frihamnsprivilegierna, i kombination med att man dessutom var inne i en period med god silltillgång, gjorde Marstrand till en av landets förmögnaste städer. Många lockades till staden och befolkningen tredubblades på kort tid från runt 500 till 1 500 invånare.

Den svenska staten tjänade dock inte så mycket på frihamnen som man hade räknat med, inte minst på grund av en omfattande smuggling. Stadens styresmän tyckte dessutom att det kunde vara nog med brottslingar och utländska handlare, varför man begärde att frihamnsprivilegierna skulle dras in, vilket skedde 15 maj 1794.[3] Vad man inte hade räknat med var att sillperioden som startat 1747 skulle ta slut 1808 vilket gjorde att Marstrand återigen blev en fattig småstad.

1800-1900-talet

År 1800 fick Marstrand optisk telegraf. Skeppsfrakt, handel och fiske gick tillbaka kraftigt under 1800-talet, men samtidigt blev Marstrand en av landets tidigaste och populäraste badorter, som fick extra hög status tack vare kung Oscar II:s årliga besök. Skeppsgossekåren installerades 1907 på Marstrand. Den 17 maj 1991 stod Instöbron färdig vilket gav Koön färjefri förbindelse med fastlandet.[4] 1994 var första året som den årliga Matchracing-regattan arrangerades.

Sillperioder

Åtta stora sillperioder har givit Marstrand goda tider:

  • 970–1030
  • 1175–1225
  • 1420–1490
  • 1556–1588
  • 1660–1680
  • 1747–1808
  • 1878–1898

Administrativa tillhörigheter

Marstrands stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. 1971 uppgick stadskommunen i Kungälvs kommun.[5] I kyrkligt hänseende har Marstrand alltid hört till Marstrands församling.[6]

Orten ingick till 1935 i domkretsen för Marstrands rådhusrätt för att därefter till 1955 ingå i Askims, Hisings och Sävedals tingslag och från 1955 till 1971 i Hisings, Sävedals och Kungälvs tingslag. Från 1971 till 1974 ingick Marstrand i Sävedals domsaga, från 1974 till 2009 i Mölndals domsaga och orten ingår sedan 2009 i Göteborgs domsaga.[7]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Marstrand 1960–2015[1]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
 1 158
1965
  
 1 044
1970
  
 1 072
1975
  
 1 168
1980
  
 1 150
1990
  
 1 196 79
1995
  
 1 337 88
2000
  
 1 377 88
2005
  
 1 432 88
2010
  
 1 319 88
2015
  
 381 33
Anm.: delen öster om sundet utbröts 2015 till en separat tätort (se nedan)
Befolkningsutvecklingen i Marstrand Arvidsvik 2015–2015[1]
År Folkmängd Areal (ha)
2015
  
 862 69
Anm.: Ny tätort 2015, utbruten ur tätorten Marstrand

Naturreservat

Det kommunala naturreservatet Rosenlund ligger på Koön.

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c d] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  2. ^ Claes Krantz (1919) Köpstadsmän, hanseater och skärgårdsfolk – Om Marstrand och Handelslivet i Bohuslän till 1587, Wettergren & Kerber Förlag, Elanders Boktryckeri, Göteborg, sid:6&9
  3. ^ [a b] ”Porto Franco”. Marstrands hembygdsförening. http://mhf.zoomin.se/index/95260.html. Läst 28 maj 2012. 
  4. ^ ”Västarvet”. Bohusläns museum. http://kulturarvsdata.se/BHM/media/html/BM_UMFA53162_97. Läst 28 maj 2012. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Mölndals tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

Vidare läsning

  • Åkerström, Hans (1979). Litteratur om Marstrand: bibliografi. Skriftserie / utgiven av Kulturnämnden i Kungälv, 0347-9072 ; 3. Kungälv: Kulturnämnden. Libris 7790685. ISBN 91-970192-1-6 

Externa länkar

v • r
Kungälvs kommun i Västra Götalands län
DistriktKungälvs kommuns vapen
Tätorter
Småorter
Övriga orter
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Marstrand&oldid=40016290”