Mycket väsen för ingenting

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Mycket väsen för ingenting
Faksimil av första sidan i Much adoe about Nothing från First Folio, publicerad 1623
Faksimil av första sidan i Much adoe about Nothing från First Folio, publicerad 1623
Författare William Shakespeare
Originaltitel Much Ado About Nothing
Originalspråk Engelska
Översättare Carl August Hagberg, Per Hallström, Hjalmar Gullberg, Åke Ohlmarks, Allan Bergstrand, Harald Leander
Utgivningsår 1600
Premiärår 1599
Utgiven på
svenska
1847
Claudio, lurad av Don Juan, anklagar Hero. Målning av Marcus Stone.

Mycket väsen för ingenting (originaltitel Much Ado About Nothing) är en komedi av William Shakespeare.

Pjäsens källor[redigera | redigera wikitext]

Intrigen är hämtad från Matteo Bandellos samling Novelle[1][2] som fanns i en fransk översättning av François de Belleforest. Intrigen finns även i bok V av Den rasande Roland (Orlando furioso) av Ludovico Ariosto som kom i en engelsk översättning 1591.

Tryckningar och text[redigera | redigera wikitext]

Pjäsen trycktes i en enda kvartoupplaga år 1600[3] som publicerades av bokhandlarna Andrew Wise och William Aspley. Nästa gång den trycktes var i samlingsutgåvan av Shakespeares pjäse, First Folio, 1623.

Handling[redigera | redigera wikitext]

Berättelsen utspelar sig kring de två unga älskade Hero och Claudio. De har fått tillåtelse att gifta sig med varandra. Den onde Don Juan sprider ut ryktet att Hero varit otrogen. Claudio konfronterar Hero under själva bröllopet. Hon svimmar och föreges vara död av sin far Leonato som gömmer henne så länge ryktet är i svang. Claudios bästa vän Benedikt och Leonatos brorsdotter Beatrice vägrar erkänna inför varandra och omgivningen att de är kära i varandra. Benedikt bara skämtar och Beatrice är väldigt rapp och giftig. Claudio och Benedict är gunstlingar hos Don Pedro, prins av Aragonien. Claudio och Don Pedro gillrar en "kärleksfälla" för Benedikt och Beatrice. De får tjuvlyssna på den andres kärleksbetygelser. Sedan kan de låtsas att de går med på förhållandet av barmhärtighet med den andres kval. Den enfaldige konstapeln Dogberry (Surkart i Carl August Hagbergs översättning) lyckas avslöja Don Juans intrig. Leonato övertygar Claudio att han skall gifta sig med en kusin till Hero som är henne upp i dagen. Vid bröllopet visar det sig att den tilltänkta i själva verket är självaste Hero.

Översättningar till svenska[redigera | redigera wikitext]

Pjäsen finns i fyra tryckta översättningar till svenska och ytterligare två översättningar gjorda för uppsättningar på teatern. 1847 kom Carl August Hagbergs översättning som ingick i Shakspere's dramatiska arbeten. Bd 2. 1925 kom Per Hallströms översättning som ingick i Shakespeares dramatiska arbeten. Lustspel, Bd 3. 1940 gjorde Hjalmar Gullberg en översättning för en inspelning på Radioteatern. Åke Ohlmarks översättning följde 1962. Allan Bergstrands översättning från 1963 utfördes först för en uppsättning på Göteborgs stadsteater. 2011 gjorde Harald Leander en översättning för Malmö stadsteater.

Uppsättningar[redigera | redigera wikitext]

På titelbladet till kvartoupplagan från år 1600 anges att pjäsen spelats offentligt åtskilliga gånger. Första föreställningen tros därför ha ägt rum 1599.[4] Den tidigast dokumenterade företällningen ägde rum under festligheterna inför äktenskapet mellan princessan Elisabet och Fredrik V av Pfalz 14 februari 1613.

Benedikt och Beatrice har varit ett bravurnummer för drivna komediskådespelare. 1765 spelade David Garrick Benedikt. 1862 hade Henry Irving och Ellen Terry stora framgångar i rollerna.

1930 gjorde John Gielgud Benedikt på Old Vic i London. När han gjorde rollen på nytt 1959 hade han Peggy Ashcroft som motspelerska. 1965 regisserade Franco Zeffirelli på Old Vic med Maggie Smith som Beatrice. 1976 spelade Judi Dench Beatrice. 1988 regisserades pjäsen av Kenneth Branagh. Derek Jacobi spelade Benedikt i Terry Hands uppsättning med Royal Shakespeare Company 1982. Två år senare vann Derek Jacobi en Tony Award för sin prestation som Benedikt. 1993 spelade Mark Rylance Benedict på the Queen's Theatre, för vilket han vann Laurence Olivier Award. 2007 spelade Zoë Wanamaker Beatrice på Royal National Theatre i regi av Nicholas Hytner. David Tennant spelade Benedikt 2011 på Wyndham's Theatre i London i regi av Josie Rourke. 2013 spelades det gnabbande paret av James Earl Jones och Vanessa Redgrave - båda över de sjuttio - på Old Vic. 2013 sattes pjäsen också upp av Schaubühne am Lehniner Platz i Berlin i regi av Marius von Mayenburg.

Uppsättningar i Sverige[redigera | redigera wikitext]

1888 spelade Dramaten Mycket väsen för ingenting på Mindre Teatern.

Uppsättningar i Sverige sedan år 1900[redigera | redigera wikitext]

Filmatiseringar (urval)[redigera | redigera wikitext]

Det har gjorts väldigt många filmatiseringar av Mycket väsen för ingenting.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Erik Frykman: Shakespeare sid 145
  2. ^ Gustaf Fredén: Shakespeare i Litteraturens världshistoria del3 sid 414
  3. ^ Erik Frykman: Shakespeare sid 142
  4. ^ Erik Frykman: Shakespeare sid 145

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Much Ado About Nothing, 7 juli 2015.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från italienskspråkiga Wikipedia, Molto rumore per nulla, 7 juli 2015.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]