Peter Forsskål

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Peter Forsskål

Peter Forsskål, född 11 januari 1732 i Helsingfors i Nyland, död 11 juli 1763 i Jerim i Jemen, var en svensk naturforskare, orientalist och filosof och en av den svenska liberalismens främsta föregångare.

Forsskål studerade filosofi i Göttingen, vars universitet vid denna tid var ett av Tysklands mer framträdande, men också känt för sitt frisinnade idéklimat, något som var politiskt möjligt eftersom det hörde hemma i det med England förbundna kungariket Hannover.

Studierna skedde främst under ledning av teologen och orientalisten Johann David Michaelis. Han var också inspirerad av Locke och Bayle och en stark kritiker av Wolff. Utan tvivel var han den förste egentlige upplysningsfilosofen i Sverige[1].

Liberal pionjär[redigera | redigera wikitext]

Under sin tid i Uppsala skrev Forsskål en politisk skrift, "Tankar om borgerliga friheten", (1759) som innehåller ett tidigt liberalt program där såväl politisk som ekonomisk frihet, och inte minst tryckfrihet, förordas. Boken inleds med "Näst livet kan ingenting vara människorna kärare än frihet". Han skriver också att heligheten hos krönta huvuden gjort att barbariska kungar kan leka med sina undersåtars liv. Med referens till England skriver Forsskål "Friheten måste därför besvaras med frihet. En vis regering lämnar meningheten hellre lägenhet att yttra sitt missnöje med pennor än med gevär, vilket upplyser å ena sidan, stillar och förekommer buller och oro å den andra."

Forsskål blev därmed vid sidan av Anders Chydenius en av den politiska liberalismens främsta pionjärer i Sverige och Finland. Censuren var ännu inte avskaffad, men Forsskål lyckades få censor Niklas von Oelreichs godkännande. Sedan skriften kommit ut ingrep dock rådet (det vill säga regeringen), som vid denna tid dominerades av hattpartiet med Anders Johan von Höpken som kanslipresident. Skriften togs i beslag och Carl von Linné som för tillfället var rektor (och Forsskåls lärare) beordrades att samla ihop de exemplar som delats ut bland studenter i Uppsala.

Till dem som Forsskål inspirerat hör den tyske filosofen Immanuel Kant. Ett exempel på detta är den förändring som skedde i Kants filosofiska ståndpunkt mellan 1756 och 1762, vilken innebar att han övergick från positionen som försvarare av Christian von Wolff till kritiker i Forsskåls anda. I detta låg en övergång från Wolffs dogmatism mot en mer empiristisk uppfattning. Inspirerad av Forsskål utgav han år 1762 en skrift med titeln: "Die falsche Spitzfindigkeit der vier syllogistischen Figuren" i vilken Kant är i hög grad beroende av Forsskål och fullföljer hans logiska uppslag.[2]

Forskningsresa till Jemen[redigera | redigera wikitext]

Forsskål var en av Linnés viktigaste lärjungar. I Uppsala förvärvade han kunskaper i botanik som gjorde att han rekryterades till den danska forskningsexpeditionen till sydvästra delen av Arabiska halvön som startade i januari 1761. I Jemen drabbades Forsskål av malaria och avled den 11 juli 1763. Den ende överlevande av expeditionens fem deltagare var Carsten Niebuhr som återkom till Danmark 1767.

Om Forsskål skriver Niebuhr senare bland annat: "Forsskål var den lärdaste mannen i hela sällskapet, och hade han kommit tillbaka levande skulle han kanske ha varit den lärdaste i hela Europa. Han var arbetsam, han föraktade alla faror, besvärligheter och försakelser. Hans fel var hans diskussionslust, hans självrådighet och hans hetsighet".

Forsskåls unika insamlade forskningsmaterial fördes till Köpenhamn och den första dokumentationen från expeditionen utgavs på 1770-talet. En av de växter som Forsskål skickat hem gav Linné namnet Forsskaolea med tilläggsbeteckningarna tenacissima, hispida, adhaerens, uncinata (hårdnackad, vild, envis, kantig) till Forsskåls minne.

Auktorsnamn[redigera | redigera wikitext]

Auktorsnamnet Forssk. kan användas för Peter Forsskål i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipedia-artiklar som använder auktorsnamnet.


Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Hansen, Thorkild. Det lyckliga Arabien: En forskningsfärd 1761-1767. I svensk översättning av Olof Hoffsten. Stockholm: Forum, 1991
  1. ^ Sökandet efter upplysningen. Prof Tore Frängsmyr
  2. ^ Johan Dellner, Forsskåls Filosofi, Natur och Kultur, Stockholm 1953, s. 129.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]