Skaraborgs flygflottilj

Från Wikipedia

Skaraborgs flygflottilj
(F 7)
Flottiljens heraldiska vapen sedan 1994. (Vapen för Skaraborgs flygflottilj tolkat efter dess blasonering.)
Information
Officiellt namnSkaraborgs flygflottilj
Datum1 juli 1940–
LandSverige
FörsvarsgrenFlygvapnet
TypFlygflottilj
RollBomb (1943–1951)
Attack (1951–1998)
Jakt/Attack/Spaning (1998–)
Del avFörsvarsmakten
Flygdivisioner71. stridsflygdivisionen
(Gustav Röd)
72. stridsflygdivisionen
(Gustav Blå)
71. transportdivisionen
StorlekFlottilj
FörläggningsortSåtenäs, Lidköpings kommun
Marsch"The Solitaire" (S. Hållander) [1]
WebbplatsOfficiell webbsida
Befälhavare
FlottiljchefÖv. Lars Helmrich
Tjänstetecken
Sköldemärken
Flygplan
Attackflygplan, A 21A, A 21RA/B, A 29B, A 32A, AJ 37, AJS 37
BombflygplanB 3, B 5, B 16, B 17A/B/C, B 18B
EnhetsflygplanJAS 39A/B, JAS 39C/D
SkolflygplanSk 11, Sk 12, Sk 15, Sk 16, Sk 50, Sk 60
TransportflygplanTp 9, Tp 55, Tp 79, Tp 83, Tp 84, Tp 101
Övriga typerG 101, Se 102, Se 103, Se 104
Helikoptrar
RäddningshelikoptrarHkp 2, Hkp 9B, Hkp 10A
Flottiljens vapen under åren 1940-1994. (Vapen för Skaraborgs flygflottilj tolkat efter dess blasonering.)
Flottiljens fana
Kasernvakten vid flottiljen år 1956.
F 7 sett från vägen till huvudgrindarna.
Kung Carl XVI Gustafs besök vid F 7 den 11 juni 1974.
JAS 39A (39167) framför flottiljens kontrolltorn.

Skaraborgs flygflottilj, även F 7 Såtenäs och F 7, är en svensk flygflottilj inom Flygvapnet som verkat sedan 1940. Flottiljen är förlagd till Såtenäs flygplats vid Tun och Såtenäs villastad i Lidköpings kommun.[2]

Historik

Inför 1936 års försvarsbeslut, föreslog 1930 års försvarskommissions betänkande som kom år 1935, att de fyra befintliga flygkårerna skulle utökas till sju flottiljer. En av de flottiljer som skulle sättas upp var 2. lätta bombflottiljen, under namnet Värmlands flygflottilj, vilken enligt kommissionen tillsammans med Flygvapnets underofficersskola och Flygvapnets musikkår förläggas till Karlstad/Trossnäs, Ölme och Brattforsen.[3] Dock så fann ej Flygvapnet någon lämplig förläggning i Värmland, och i stället kom orter som Axvall, Örebro, Björsäter, Trollhättan och Såtenäs upp som alternativ.

Försvarsbeslutet blev dock snabbt inaktuellt på grund av det försämrade omvärldsläget. Och redan den 8 juni 1938 tillförde riksdagen ett extra anslag till försvaret på 20 miljoner. I samma riksdagsbeslut angavs det att sätta upp flottiljen i Såtenäs. I Såtenäs skulle flottiljen förläggas till Såtenäs gods, vilken Staten köpte för 685 000 kronor. Den 22 september 1938 undertecknade dåvarande flygvapenchefen Torsten Friis köpeavtalet gällande Såtenäs gods.[4]

Att flottiljen från början var tänkt att förläggas till Värmland, berodde på att man inför 1936 års försvarsbeslut, föreslog en avveckling av Värmlands regemente (I 22). Och flottiljen skulle då bli en kompensation till staden. Att det sedan blev Såtenäs som blev förläggningsplats till den nya flottiljen berodde på möjligheten att bygga bomb- och skjutmål i flottiljens omedelbara närhet. Det sägs även att dåvarande kung Gustaf V hade sett Såtenäs från luften och pekat och sagt att där ska flottiljen ligga. Namnet Såtenäs sägs härröra från namnet Såten (fiskeplatsen) på Näset.

Genom samma riksdagsbeslutet år 1938 ändrades inriktningen på flottiljen till att i stället bli en medeltung bombflottilj under namnet Göta flygflottilj. I februari 1940 beslutade riksdagen om ytterligare två nya flottiljer, där den ena skulle lokaliseras till Göteborg. Detta föranledde till att namnet ändrades till Skaraborgs flygflottilj. Den 1 juli 1940 invigdes flottiljen officiellt, och flottiljens första chef blev överstelöjtnanten Folke Ramström. Dock dröjde det fram till år 1943 innan flottiljen fick sin fana överlämnad av HKH Prins Gustav Adolf, vilket skedde i Såtenäs.[2]

Flottiljen blev en del av Andra flygeskadern (E 2). Och det första året vid flottiljen gick åt till byggnadsverksamhet, organisations- och markutbildning. Först i maj 1941 startade flygutbildningen vid 1:a divisionen Gustav Röd, vilket vid den tiden även var flottiljens enda division.[4] Divisionen beväpnades med italiensktillverkade Caproni Ca.313, som av Flygvapnet betecknades B 16. Även flottiljens 2:a division, Gustav Blå beväpnades med B 16 när den sattes upp senare delen av år 1941.[5] År 1942 började flottiljen tillföras det svensktillverkade B 17, som under år 1943 ersatte B 16 helt och hållet. I oktober 1943 tillträdde Stig Wennerström som divisionschef för 1:a divisionen, Gustav Röd. En befattning han hade till år 1946. År 1947 tillfördes B 18, vilket flottiljen flög med fram till år 1951.[2]

I början av 1950-talet omorganiserades flottiljen från att ha varit en medeltung bombflottilj till att bli en attackflottilj. I samband med det överfördes flottiljen till Första flygeskadern (E 1), även känd som "ÖB:s klubba". Bland annat så tillfördes flygplanet A 21R, och med det tog även flottiljen steget in i jetåldern. A 21R eller Saab 21R som det formellt hette, var även Sveriges första jetflygplan. Det var en vidareutveckling av Saab 21, vilken fanns på flottiljen under åren 1947–1948.[2]

A 21R var ett flygplan som flögs vid flottiljen fram till år 1957, då det började fasas ut och ersättas med J 29B Tunnan, ibland kallad A 29B, som var en attackversion av Tunnan. Tunnan blev det första enhetsflygplanet, och ersatte inom Flygvapnet sex olika flygplanssystem. Vid F 7 kom Tunnan att vara i tjänst endast tre år, då den hösten 1956 ersattes av allvädersattackplanet A 32A Lansen. F 7 blev den andra flottiljen, efter Blekinge flygflottilj (F 17), som blev tillförd attackversionen av Saab 32 Lansen.[2]

I början på mars 1965 kom den första TP 84 Hercules till Såtenäs, som därmed även blev första förbandet i Europa att använda typen. Till en början var den inhyrd, men ett halvår senare köptes den av Flygvapnet. Ytterligare en införskaffades 1969, och en tredje 1975. Fem stycken till kom i tjänst under åren 1981-82. En stor del av transportflygets uppdrag är utomlands. Flygplanen flygs av 71.transportflygdivisionen.

I samband med att Göta flygflottilj (F 9) avvecklades år 1969 överfördes sektoransvaret för luftförsvarssektor W2 (även känd som LFC Svalan) till F 7. Sektorn täckte geografiskt sett västra Sverige. År 1981 överfördes flottiljens sektoransvar till Skånska flygflottiljen (F 10), när sektor W2 slogs samman med S1 och S2 och bildade Sektor Syd. Denna leddes från F 10 i Ängelholm, som med det blev en storsektorflottilj med nya beteckningen F 10/Se S. Den 1 juli 1993 omorganiserades Sektor Syd till Södra flygkommandot (FK S).

F 7 blev år 1973 den första Viggen-flottiljen i Flygvapnet, då 2:a divisionen, Gustav Blå, beväpnades med AJ 37 Viggen. Vilket följdes med att 1:a divisionen, Gustav Röd, ombeväpnades år 1974 till AJ 37. Under åren 1991 och 1994 genomgick AJ 37 ett modifieringsprogram, vilket gav flygplanet spaningsförmåga. De modifierade individerna benämndes AJS 37. I och med att Bråvalla flygflottilj avvecklades, överfördes ett visst antal flygplan av SF 37 till F 7. Dessa genomgick samma modifieringsprogram som AJ 37, och betecknades senare som AJSF 37. AJS 37 togs ur tjänst vid flottiljen och Flygvapnet år 1997,[6] och AJSF 37 togs ur tjänst vid flottiljen år 1998. Flottiljens AJSF 37 överfördes till F 10 i Ängelholm och F 21 i Luleå.[7]

Den 8 juni 1993 mottog flottiljen sin första serieproducerade JAS 39A Gripen, individ 39102, vid en ceremoni vid Saab:s verkstäder.[8] Hösten år 1997 hade flottiljens 2:a division, Gustav Blå, omskolats helt från Viggen-systemet till Gripen-systemet, och blev från november 1997 Flygvapnets första operativa och krigsplacerade Gripen-division. Vid den tidpunkten var det planerat att tolv divisioner inom Flygvapnet fram till år 2006 skulle beväpnas med Gripen-systemet.[9] Två år senare, 1998, var det dags för flottiljens 1:a division att ombeväpnas till JAS 39A Gripen. Vilket markerades med en avskedsceremoni vid flottiljen den 15 oktober 1998, då elva Viggen-flygplan flög i formation över flottiljen. Till ceremonin hade personal som någon gång arbetat med Viggen vid flottiljen bjudits in.[7]

Den 31 december 1997 överfördes flygräddningsgruppen vid flottiljen till den nybildade Helikopterflottiljen, vilken blev ansvarig för all helikopterverksamhet inom Försvarsmakten.

I samband med försvarsbeslutet 2000 påverkades inte flottiljen nämnvärt, då den ansågs ha en avgörande betydelse för utvecklingen av JAS 39 Gripen. I arbetet med propositionen kom flottiljen upp som ett förslag till ny förläggning av Flygskolan. Då det ansågs att Flygskolan var i behov av en flygplats med korsande banor. Vilka fanns vid F 7, F 10 och F 16. Regeringen gjorde dock bedömningen att det inte var lämpligt att lokalisera Flygskolan till F 7, detta på grund av just den omfattande Gripenverksamheten som bedrivs vid flottiljen.[10]

Genom försvarsbeslutet 2004 beslutades att Flygbasjägarskolan (FBJS) skulle omlokaliseras till Ronneby, och där samlokaliseras med Blekinge flygflottilj (F 17). Vidare utgick flottiljens två divisioner ur insatsorganisationen, men kvarstod som utbildningsdivisioner. Genom försvarsbeslutet blev flottiljen en renodlad utbildningsflottilj, och dess enda förband ingående i insatsorganisationen är delar ur Transport- och specialflygenheten.[11]

Under år hösten 1996 levererades individ 39131, vilket kom att bli PRI-flygplan, ett så kallat prioritetsflygplan. Syftet med ett prioritetsflygplan är att det flygs intensivare än övriga flygplan, för att studera driftserfarenheter innan andra flygplan når samma drifttid. Under våren 2010 nådde individ 39131 tvåtusen flygtimmar genom 2726 flygpass, vilket gjorde den till Gripenvärldsmästare i flygtid.[12]

Under år 2010 påbörjades flottiljens divisioner omskolning till C- och D-versionerna av JAS 39 Gripen.[13] Sista flygningen med JAS 39A/B genomfördes på luciadagen, då tio individer flög i en julgransformation över delar av Västra Götaland. Flottiljen blev sista flottilj inom Flygvapnet att övergå från A/B-versionen till C/D-versionen.[14]

Från den 1 januari 2016 kommer flottiljen återigen organiseras som ett insatsförband. Detta efter att flottiljen den 1 januari 2005 övergick till att bli ett utbildningsförband inom Flygvapnet. Bortsett från Transport- och specialflygenheten vilka själva kom att stå för Skaraborgs flygflottiljs insatsdel.[15]

Viktigare årtal

Nedan redovisas årtal som påverkat flottiljens verksamhet

  • 1940: Flottiljen sätts upp 1 juli som Skaraborgs flygflottilj.
  • 1943: Flottiljen organiseras som en lätt bombflottilj.
  • 1951: Omorganiseras till attackflottilj.
  • 1954: A 29B Tunnan tillförs till flottiljen.
  • 1956: A 32A Lansen tillförs till flottiljen.
  • 1965: Blir ansvarig för transportdivision TP 84 Hercules.
  • 1969: Flottiljen organiseras som sektorflottilj, med ansvarar för sektor W2.
  • 1973: AJ 37 Viggen tillförs till flottiljen.
  • 1977: Gustav Gul avvecklas
  • 1977: 71:a flygtransportdivisionen bildas.
  • 1981: Flottiljens sektoransvar överförs till F 10.
  • 1983: Flygbasjägarskolan tillförs till flottiljen.
  • 1987: Chefen för Flygvapnet beslutar att flottiljen blir den inledande flottiljen som ombeväpnades till JAS 39 Gripen.
  • 1988: Chefen för Flygvapnet beslutar att flyg- och simulatorutbildning centraliseras till flottiljen.
  • 1993: Flottiljen tillförs den 8 juni sin första JAS 39A Gripen.
  • 1994: Flottiljen blir en ingående flottilj inom Södra flygkommandot (FK S).
  • 1996: Gripencentrum invigs den 9 juni.
  • 1997: Flottiljens 2:a division, Gustav Blå, krigsplaceras och blir fullt operativ med JAS 39A/B Gripen.
  • 1998: Flottiljens AJS 37 Viggen-plan överförs till F 10 i Ängelholm och F 21 i Luleå.
  • 1998: Flottiljens 1:a division, Gustav Röd, omorganiseras från en attack- till stridsflygdivision.
  • 2004: Flottiljens två stridsflygdivisioner utgår ur Flygvapnets insatsorganisation.
  • 2005: Flottiljens två stridsflygdivisioner omorganiseras till utbildningsdivisioner.
  • 2005: Flygbasjägarskolan omlokaliseras genom försvarsbeslutet 2004 till F 17 i Kallinge.
  • 2007: Gustav Gul sätts upp igen, nu som utbildningsdivision.
  • 2010: Omskolning av flottiljen till C- och D-versionerna av JAS 39 Gripen påbörjas.
  • 2010: Flottiljens prioritetsflygplan (39131) av modell JAS 39A passerade 2000 flygtimmar i maj.[16]
  • 2012: Sista flygningen med JAS 39A/B genomfördes på luciadagen. Flottiljen omställs nu helt till JAS 39 C och D.
  • 2012: Gustav Gul avvecklas den 31 december.
  • 2016: Flottiljens divisioner omorganiseras som stridsflygdivisioner.

Ingående enheter

Beteckning Namn/anropssignal Aktiv Kommentar
71. stridsflygdivisionen Gustav Röd
Spider		 1940–2010
2010–
72. stridsflygdivisionen Gustav Blå
Ghost		 1941–2010
2010–
71. transportflygdivisionen Mighty 1977–
72. ledfldiv 72. Ledningsflygdivisionen ????–
73. Signspandiv 73. Signalspaningsflygdivisionen ????–
73. attackflygdivisionen Gustav Gul 1941–1977 Avvecklad år 1977
73. skolflygdivisionen Gustav Gul
Gremlin		 2007–2010
2010–2012		 Avvecklad år 2012
W2 Sektor W2 1969–1981 Uppgick 1981 i Sektor Syd
7. TSFE Transport- och specialflygenheten 1977–
FbjS Flygbasjägarskolan 1983–2004 Överförd år 2005 till Kallinge
Gripencentrum 1996– Internationellt utbildningscentrum

Sektorsansvar

Genom att de fyra flygbasområdena avvecklades 1957, och ersattes av elva luftförsvarssektorer, tilldelades i regel de flesta jaktflottiljer ett sektoransvar och blev tillika en sektorflottilj. Detta innebär att flottiljchefen där svarar för en luftförsvarssektor. Göta flygflottilj (F 9) tilldelades ansvaret för luftförsvarssektor W2, som i stort sett omfattade dagens Västra Götalands län samt Hallands län. Sektorn leddes ifrån luftförsvarscentralen LFC Svalan i Mölndal, vilken fick sin radarinformationen från radargruppcentral Rrgc Hajen.

Genom riksdagens beslut om avveckling av F 9, beslutade samtidigt att sektoransvaret skulle överföras på F 7 i Såtenäs. Vilket så skedde 1969. Genom att F 7 tilldelades ett sektoransvar, blev flottiljen den enda attackflottiljen inom Flygvapnet med ett sektoransvar. Då det i regel tilldelades jaktflottiljer. År 1981 bildades Sektor Syd, vilken var en sammanslagning av luftförsvarssektorerna i södra Sverige, det vill säga sektor S1, S2 och W2. Sektoransvaret för Sektor Syd tilldelades Skånska flygflottiljen (F 10), med ledningsplats i Hästveda.

I samband med att Skånska flygflottiljen avvecklades, överfördes strildetachement i Hästveda till F 17. År 2000 avvecklades samtliga luftförsvarssektor, då benämnda flygkommandon. Sedan den 1 januari 2009 ansvarar Luftstridsskolan (LSS) för luftbevakning via radar.

Flygbasjägare

År 1983 bildades vid flottiljen Flygbasjägarskolan, och flottiljen blev då även utbildningsplats för flygbasjägare. Vid försvarsbeslutet 2004 omstrukturerades Flygbasjägarskolans huvudsyssla och omlokaliserades till Blekinge flygflottilj. Flygbasjägarna var menade att med relativt stor eldkraft och i patrullstorlek, avvärja fientliga angrepp mot flygbaser.

Gripencentrum

I december 1987 beslutade dåvarande Chefen för Flygvapnet Sven-Olof Olson att F 7 skulle vara den inledande flottiljen som ombeväpnades till JAS 39 Gripen. Vilket fick följd effekten att Sven-Olof Olson i februari 1988 även beslutade om att flyg- och simulatorutbildning av samtliga Gripenförare skulle centraliseras till flottiljen. Dock så dröjde det fram till juni 1990 innan flottiljen fick det formella uppdraget att förbereda en omskolning till JAS 39 Gripen.[17] För den centraliserade utbildning byggdes en helt ny anläggning inne på flottiljområdet i direkt anslutning till den västra uppställningsplattan vid hangarområdet. Anläggningen, eller Gripencentrum, som den kallas, invigdes den 9 juni 1996 av Kung Carl XVI Gustaf. Sedan år 2003 och 2004 utbildas även utländska piloter vid flottiljen. Utländska piloter har anropssignal "Oscar".[18]

Transport- och specialflygenheten

Transport- och specialflygenheten har sin rötter ur 1:a flygtransportgruppen som bildades år 1948. Flygtransportgruppen organiserades till en början som ett krigsförband ingående i Flygtransportflottiljen (F 30).[19] Vid F 7 tillhörde flygtransportgruppen organisatoriskt Gustav Gul, det vill säga 3:e divisionen. Flygtransportgruppen hade som fredsuppgift att utföra flygtransporter inom Flygvapnet. Till en början tillfördes gruppen transportflygplanet Tp 9, vilka var konverterade från B 18.[20] År 1951 lånades en Tp 79 från AB Aerotransport, vilket tjänstgjorde som transportflygplan åt Fallskärmsjägarskolan. Under 1960-talet uppstod ett större behov av flygtransporter, vilket medförde att Armén och Flygvapnet tillsammans hyrde en de Havilland Canada DHC-4 Caribou,[21] vilken fick beteckningen Tp 55.[22] Efter en längre tids utprovning, så återlämnades flygplanet i maj 1965 till tillverkaren i Kanada. I dess ställe köptes år 1965 en Lockheed C-130 Hercules som fick beteckningen Tp 84.[21]

Gustav Gul, 3:e divisionen, avvecklades år 1977, men flygtransportuppgifterna kvarstod vid F 7, och i dess ställe bildades 71. transportflygdivisionen. Som ett resultat av 1982 års försvarsbeslut kom transportflyget koncentreras till Såtenäs. Detta efter att det från 1973 fanns en transportflygdivision vid Malmslätt. Denna kom nu att avvecklas, och överfördes till Såtenäs.[23]

Den 1 oktober 2007 överfördes Specialflygenheten från Blekinge flygflottilj (F 17) till Skaraborgs flygflottilj, där den tillsammans med Transportflygdivisionen bildade Transport- och specialflygenheten (7. TSFE). I specialflygenheten ingår bland annat Statsflyget, vilket är baserat på Stockholm-Bromma flygplats i Stockholm. Vidare baseras även delar av enheten vid Ronnebys flygplats, Malmens flygplats, Luleås flygplats och Uppsala flygplats.[24]

Flygdivisioner

Gustav Röd

Gustav Röd eller Spider är 1:a divisionen vid flottiljen, eller 71:a stridsflygdivisionen inom Flygvapnet, och bildades i november 1940 som en lätt bombflygdivision, med Jean Dubois som första chef. Divisionens första flygplanstyp var B 16 Caproni. Och kom under 1940-talet flyga med flygplan som B 4, B 5, B 17 och B 18. I oktober 1943 tillträdde Stig Wennerström som divisionschef, en befattning han hade till år 1946. År 1951 omorganiserades divisionen till att bli en attackflygdivision, och tog divisionen steget in i jetflygåldern med A 21R, och fortsatte sedan med A 29 Tunnan och A 32 Lansen. År 1974 beväpnades divisionen med AJ 37 Viggen, vilken modifierades i mitten av 1990-talet till AJS 37 Viggen.[25]

Från 1950-talet har Gustav Röd varit en attackflygdivision, och genom ombeväpningen JAS 39 Gripen A/B övergick divisionen till att bli en stridsflygdivision, där man utför alla uppdrag, jakt, attack och spaning. Sedan år 2004 har dock divisionens huvudsakliga roll varit att vara en utbildningsflygdivision, för utbildning av såväl svenska som utländska piloter till Gripensystemet.[25] Den 1 oktober 2010 fick divisionen ”Spider” som ny anropssignal.[18] Den 1 mars 2010 påbörjade divisionen med att ombeväpnas till JAS 39C/D. Utbildning på det nya flygplan skedde vid Norrbottens flygflottilj, varav även flygplan till en början lånades ifrån.[26] Från den 1 januari 2016 övergår divisionen till att bli en stridsflygdivision inom Flygvapnet.

Gustav Blå

Gustav Blå eller Ghost är 2:a divisionen vid flottiljen, eller 72:a stridsflygdivisionen inom Flygvapnet. Divisionen bildades som en lätt bombflygdivision 1941, och ombeväpnades och omorganiserades till attack år 1951. Som första flygplan utrustades divisionen med B 16 Caproni. År 1951 gjorde divisionen Gustav Röd sällskap genom att ta steget in i jetåldern, när man började flyga A 21RA. I samband med detta blev Gustav Blå en attackflygdivision och fortsatte sedan med A 32 Lansen.[27]

År 1973 blev divisionen Sveriges första Viggendivision, en flygplanstyp som man flög med fram till år 1998. Då kunde divisionen återigen titulera sig Sveriges första, denna gång var man först att bli operativa med JAS 39 Gripen. Sedan år 2004 har dock divisionens huvudsakliga roll varit att vara en utbildningsflygdivision, med huvuduppgift att utbilda nya piloter på Gripensystemet.[27] Den 1 oktober 2010 fick divisionen ”Ghost” som ny anropssignal.[18] På luciadagen den 13 december 2012 flögs det sista flygpasset med A- och B-version av Gripen, vilket markerades med julgransflygning över Västra Götaland. Divisionen som vart först i Sverige med att beväpnas med JAS, blev med det den sist att ombeväpnas till C/D-versionen.[14] Från den 1 januari 2016 övergår divisionen till att bli en stridsflygdivision inom Flygvapnet.

Gustav Gul

Gustav Gul eller Gremlin var 3:e divisionen vid flottiljen, eller 73:e attackflygdivisionen inom Flygvapnet. Divisionen bildades som en lätt bombflygdivision 1941, och ombeväpnades och omorganiserades till en attackflygdivision i början av 1950-talet. År 1977 avvecklades divisionen av ekonomiska skäl. Flygtransportgruppen vilken ingick i divisionen, kvarstod dock vid flottiljen. Den 1 januari 2007 återuppstod divisionen, nu som en utbildningsflygdivision, och ansvarade för typinflygningsskede (TIS) för blivande Gripenpiloter.[28] Den 1 oktober 2010 fick divisionen ”Gremlin” som ny anropssignal.[18] Den 31 december 2012 avvecklades utbildningsflygdivision för andra gången.[28]

71. Transportflygdivisionen

71. transportflygdivisionen eller Mighty är transportflygdivisionen inom Flygvapnet, och bildades år 1977.

Flygbaser

F 7:s bassystem ingick tidigare i de så kallade västgötabaserna (Första flygeskadern). I samband med att fler och fler flottiljer avvecklades under 1980- och 1990-talet övertog F 7 mobiliseringsansvaret från dessa.

Traditioner och fanor

Skaraborgs flygflottilj mottog sin första fana 1943, vilken överlämnades av HKH Prins Gustaf Adolf på Såtenäs flygbas.

Sedan 1969 har flottiljen traditionsansvar över Göta flygflottilj (F 9), och sedan år 1994 för Västgöta flygflottilj (F 6), vilket man kan se i flottiljens nya fana, samt för Brattforshedens krigsflygfält. Vidare bevarar flottiljen sedan år 1995 minnet över Första flygeskadern (E 1) där Högkvarteret/FTS har huvudansvaret.

Tjänstgöringstid för flygplanstyper och helikoptrar

AJ 37 Viggen (C/N 37050)
JAS 39A Gripen (C/N 39113

Flottiljen är tillsammans med Roslagens flygflottilj (F 2), Krigsflygskolan (F 5), Västgöta flygflottilj (F 6), Svea flygflottilj (F 8), Göta flygflottilj (F 9), Hallands flygflottilj (F 14), och Hälsinge flygflottilj (F 15) de flottiljer som Saab 35 Draken aldrig introducerades på.

Huvudtyper

Stridsflygplan vid flottiljen från 1940.

Lätt bomb
Attack
Attack/jakt
Jakt/attack/spaning

Övriga flygsystem

Övriga flygsystem vid flottiljen från 1940.

Transportflygplan
Helikoptrar

Flottiljchefer

Mellan åren 1976 och 1981 hade flottiljchefen titeln "sektorflottiljchef". Dennes ställföreträdare titulerades ibland även han som "flottiljchef". Dessa sistnämnda är inte upptagna i nedan förteckning.

Namn, beteckning och förläggning

Namn
Kungl Värmlands flygflottilj 1936 – 1938
Kungl Göta flygflottilj 1938 – 1940
Kungl Skaraborgs flygflottilj 1940 – 1974
Skaraborgs flygflottilj 1975 –
Beteckningar
F 7 1940 – 1969
F 7/Se W2 1969 – 1981
F 7 1981 –
Förläggningsorter, detachement och baser
Såtenäs flygbas (F) 1940 –
Hovby flygbas (B) 196? – 1975
Råda flygbas (B) 196? –
Hagshult flygbas (B) 19?? – 1994
Säve flygbas (B) 1969 – 1994
Hovby flygbas (B) 1994 – 1999
Eskilstunabasen (B) 1994 – 2006
Karlsborgs flygbas (B) 1994 –
Hasslösa flygbas (B) 1994 – 1999
Moholm flygbas (B) 1994 – 1999

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Sandberg (2007), s. 207
  2. ^ [a b c d e] Braunstein (2005), s. 63–66
  3. ^ Kungliga biblioteket
  4. ^ [a b] Flygvapennytt 1974-4
  5. ^ Gustav Blå/ 72. divisionen
  6. ^ Widefeldt, Hall (2005), s. 62
  7. ^ [a b] Flygvapennytt 1998-4
  8. ^ Flygvapennytt 1993-2
  9. ^ Flygvapennytt 1997-4
  10. ^ prop. 1999/2000:30
  11. ^ prop. 2004/05:5
  12. ^ forsvarsmakten.se (2010-05-07) Världens mesta Gripen[död länk] Läst 24 maj 2010
  13. ^ forsvarsmakten.se (2010-03-01) Ny flygepok på F 7[död länk] Läst 2 mars 2010
  14. ^ [a b] Julgran markerar slutet för en epok
  15. ^ ”Gripentekniker flyttar närmare skogen”. forsvarsmakten.se. http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2015/10/gripentekniker-flyttar-narmare-skogen/?section=1702. Läst 13 december 2015. 
  16. ^ Världens mesta Gripen
  17. ^ Flygvapennytt 1995-1
  18. ^ [a b c d] Nya anropssignaler för militär luftfart
  19. ^ Transport- och sambandsflyg i krig
  20. ^ Widefeldt, Hall (2005), s. 168
  21. ^ [a b] Flygvapennytt 1969-3
  22. ^ Widefeldt, Hall (2005), s. 177
  23. ^ prop. 1981/82:102
  24. ^ Krigsarkivet
  25. ^ [a b] Gustav Röd
  26. ^ ”Ny flygepok på F 7”. forsvarsmakten.se. http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2010/03/ny-flygepok-pa-f-7/. Läst 7 juli 2015. 
  27. ^ [a b] Gustav Blå
  28. ^ [a b] Gustav Gul
  29. ^ [a b] ”Försvarets forum nr 5/2013, s. 5”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/forsvaretsforum/2013/forsvarets-forum-5-2013.pdf. Läst 26 november 2017. 
  30. ^ ”Försvarets Forum, under rubriken "PÅ NY POST", nr 1/2016”. forsvarsmakten.se. http://www.forsvarsmakten.se/siteassets/6-aktuellt/forsvarets-forum/2016/forsvarets-forum-1-2016.pdf. Läst 5 maj 2016. 
  31. ^ ”Chefsbyte på Skaraborgs flygflottilj”. nlt.se. http://nlt.se/nyheter/lidkoping/1.4619250-chefsbyte-pa-skaraborgs-flygflottilj. Läst 26 april 2016. 

Tryckta källor

  • Braunstein, Christian (2005). Svenska Flygvapnets förband och skolor under 1900-talet. [Östervåla]: Christina von Arbin. ISBN 91-971584-8-8 
  • Widfeldt, Bo; Hall, Åke (2005). Svenskt militärflyg: svenska militära flygplan och helikoptrar 1911-2005. Nässjö: Air Historic Research. ISBN 91-975467-1-2 
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. sid. 207. ISBN 978-91-631-8699-8 

Webbkällor

Anmärkningar

  1. ^ Danielsson tillträdde den 15 maj 2013 som tillförordnande längst till 15 september 2013.[29]
  2. ^ Cherinet tillträdde den 16 september 2013 med ett förordnande längst till den 31 augusti 2017.[29]
  3. ^ Helmrich tillträdde den 1 mars 2016 med ett förordnande längst till den 30 september 2020.[30][31]

Vidare läsning

  • Karlsson, Kurt (1996). F 7 - Gripenflottiljen: En berättelse om Såtenäs: herrgården som blev flygflottilj. Såtenäs: Skaraborgs flygflottilj. Libris 2453954 
  • Karlsson, Kurt (2000). Gripenflottiljen 2000. Såtenäs: Skaraborgs flygflottilj. Libris 3233165 
  • Kungl. Skaraborgs flygflottilj 50 år 1940-1990. Såtenäs. 1990. Libris 9984507 
  • Andersson, Raymond (1995). F 7 gårds- och flottiljmuseum. Libris 2175201 

Externa länkar

v • r
Svenska Flygvapnets historiska och aktiva staber och förband
Flygflottiljer
F 1 • F 2 • F 3 • F 4 • F 5 • F 6 • F 7 • F 8 • F 9 • F 10 • F 11 • F 12 • F 13 • F 14 • F 15 • F 16 • F 17 • F 18 • F 19 • F 20 • F 21 • F 22 • F 30 • HKP F • Hkpflj • HAW
Flygeskadrar
E 1 • E 2 • E 3 • E 4
Staber
Förband, skolor
och centrum
17. flygbasjägarkompaniet • Basbefälsskolan • Flygbefälsskolan • Flygkrigshögskolan • Flygmedicincentrum • Flygtekniska skolan • Flygvapnets centrala skolor • Flygvapnets Halmstadsskolor • Flygvapnets kadett- och aspirantskola för marklinjen • Flygvapnets flygskola • Flygvapnets markteletekniska skola • Flygvapnets officershögskola • Flygvapnets sambands- och stabstjänstskola • Flygvapnets Södertörnsskolor • Flygvapnets teletekniska skola • Flygvapnets Uppsalaskolor • Flygförvaltningens verkstadsskola • Flygvapnets väderskola • Flygvapnets underofficersskola • Flygvapnets underrättelseskola • Flygvapnets uttagningscentrum • Försvarsmaktens Halmstadsskolor • Försökscentralen • Gripencentrum • Hallands flygkår • Informationsteknologiskolan • Krigsflygskolan • Luftstridsskolan • Roslagens flygkår • R3-skolan • Stridslednings- och luftbevakningsskolan • Svea flygkår
Verkstäder, enheter och
annan verksamhet
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Skaraborgs_flygflottilj&oldid=42149255”