Saab 32 Lansen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Saab 32 Lansen
Lansen 1.JPG
En J 32B från Jämtlands flygflottilj (F 4)
Beskrivning
Typ Jakt-, Attack- och Spaningsflygplan
Besättning 2 (pilot + radaroperatör)
Första flygning 3 november 1952
I aktiv tjänst 19561978
Versioner A 32A, J 32B, S 32C, J 32D och J 32E
Tillverkare Saab AB, Sverige
Data
Längd 14,94 meter
Spännvidd 13,0 meter
Höjd 4,65 meter
Vingyta 37,4 m²
Tomvikt 7 438 kg (A 32A)
8 077 kg (J 32B)
7 520 kg (S 32C)
Max. startvikt 13 600 kg (A 32A)
13 500 kg (J 32B)
12 500 kg (S 32C)
Motor(er) Svenska Flygmotor RM 5A2 (A 32 och S 32) eller RM 6A (J 32)
Dragkraft 34 kN, 46 kN med ebk (RM 5A2)
47,8 kN, 63,7 kn med ebk (RM 6A)
Prestanda
Max. hastighet 1 125 km/h (mach 0,91)
Räckvidd med max. bränsle 925 km (A 32 och S 32)
1 000 km (J 32)
Transporträckvidd 1 850 km
Max. flyghöjd 15 000 meter
Stigförmåga 60 m/s
Lastförmåga
Lastförmåga 3 000 kg (A 32A)
2 500 kg (J 32B)
Beväpning
Beväpning 4 × 20 mm automatkanon m/49 (A 32)
4 × 30 mm automatkanon m/55 (J 32)
Bomber 15, 50, 80, 120, 250, 500 eller 600 kg bomber (A 32)
Robotar Rb 04 (A 32)
Rb 24 (J 32)
Raketer 135 eller 150 mm sprängraketer, 145 eller 180 mm pansarsprängraketer (A 32)
75 mm sprängraket m/57 (J 32)
Övrigt Totalt tillverkade: 447
Ritning
SAAB J 32 Lansen - 3D drawing.svg

Saab 32 Lansen var ett tvåsitsigt stridsflygplan tillverkat av Svenska Aeroplan AB i Linköping.

Historik[redigera | redigera wikitext]

1948 började Saab utveckla ett nytt flygplan som skulle kunna ersätta såväl B 18 som J 21A, A 21R och J 30. Efter att ha testat olika konfigurationer beslöt man sig för ett pilvingat konventionellt flygplan med en motor. Konstruktionen fick namnet P1150. För att testa vingformen modifierades en Saab Safir med en nedskalad pilvinge, på samma sätt som Saab gjort vid utprovningen av J 29. Från början var tanken att flygplanet skulle drivas av den svenskkonstruerade jetmotorn Dovern, men valet föll istället på den betydligt mer utprovade brittiska Rolls-Royce Avon Mk.21 som skulle byggas på licens i Sverige under namnet RM 5A. Flygplanet fick beteckningen Saab 32 Lansen och flög första gången 3 november 1952 med Bengt Olow som pilot. Flygplanet påminner om projektet Messerschmitt P110, liksom Folland Gnat, Dassault Super-Étendard, Hawker Hunter, Supermarine Swift och Grumman F-11 Tiger. Ritningarna samt några tyskar däribland doktor Behrbohm från Messerschmitt kan ha kommit via Schweiz med SAAB:s Frid Wänström.[1] Totalt 447 flygplan levererades till Flygvapnet från 1955 till 1960.[2]

Efter Tjernobylkatastrofen utförde Lansen luftmätningar åt SSI. Veteranflygföreningen hittade av en slump utrustning som tillvaratagits utan order/tillstånd när Målflygdivisionens J 32 avvecklades, och monterade den på två av sina individer (32542-23 och 32620-20). Dessa baserades på Skaraborgs flygflottilj i Såtenäs i Västergötland och användes för att mäta halten av vulkanaska i luften.[3] Mätningarna skedde med instrument i form av tuber på vingarnas undersida för att se om datorberäkningarna av askföroreningarna stämde. Uppdraget kom från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).[4][5]

Versioner[redigera | redigera wikitext]

A 32A[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: A 32

Attackversion med allväderskapacitet. Beväpningen bestod av fyra fasta 20 mm automatkanoner m/49 samt en uppsättning bomber och raketer. För anfall mot sjömål användes Rb 04. Totalt 287 exemplar byggdes åren 1955–1957 och tjänstgjorde fram till 1978. 98 avskrevs efter haverier.

J 32B[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: J 32

Jaktversion med allväderskapacitet. Beväpningen bestod av fyra fasta 30 mm automatkanon m/55. Den kunde också bära jaktroboten Rb 24. Motorn var den betydligt kraftigare RM 6A (Rolls-Royce Avon Mk.300) som gav lika mycket dragkraft utan efterbrännkammare som den tidigare RM 5A2 gjorde med efterbrännkammare. 118 exemplar byggdes åren 1958–1960, och togs ur tjänst 1973. 26 avskrevs efter haverier.

S 32C[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: S 32

Spaningsversion utvecklad ur A 32A. Huvuduppgiften var havsövervakning med radar och fotospaning i mörker (för fotospaning i dagsljus användes S 29). Eftersom det mesta av utrymmet i nosen togs upp av radarn monterades kamerorna i två gondolliknande utbuktningar på nosens undersida. Vapenbalkarna från A 32 behölls för att bära lysbomber som användes vid fotospaning i mörker. 45 exemplar byggda åren 1958–1959, och togs ur tjänst 1978. 14 avskrevs efter haverier.

J 32D[redigera | redigera wikitext]

Sex J 32B modifierades till målbogserare och tjänstgjorde fram till 1997. Därefter användes de för luftmätningar åt SSI.

J 32E[redigera | redigera wikitext]

Fjorton J 32B modifierades för elektronisk krigföring och tjänstgjorde fram till 1997 då den ersattes av Sk 37E.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Radinger, Willy; Schick, Walter (1991). Messerschmitt Geheimeprojekte. ISBN 3-925505-14-8 
  2. ^ Nationalencyklopedin. "Tolfte bandet". Bokförlaget Bra Böcker. 1996. ISBN 91-7024-621-1 
  3. ^ Alpman, Marie (6 maj 2010). ”Askprovtagning görs med Lansen”. Ny Teknik. http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/flygplan/article774145.ece. Läst 2 september 2010. 
  4. ^ Söderström, Anders (3 maj 2010). ”F7 ska mäta askhalten i luften”. Nya Lidköpings-Tidningen. http://nlt.se/startsidan/lidkoping/1.810839-f7-ska-mata-askhalten-i-luften. Läst 19 december 2011. 
  5. ^ Alpman, Marie (6 maj 2010). ”Titta, Lansen flyger än!”. Ny Teknik. http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/flygplan/article774801.ece. Läst 11 maj 2010. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]