Saab 32 Lansen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Saab A 32A Lansen
Lansen 1.JPG
Saab J 32B Lansen
Beskrivning
Typ Attackplan
Besättning 2 (pilot+radaroperatör)
Första flygning 3 november 1952
I aktiv tjänst 1956-1978
Versioner J 32B, S 32C, J 32D, J 32E
Tillverkare Saab AB, Sverige
Data
Längd 14,94 m
Spännvidd 13,0 m
Höjd 4,65 m
Vingyta 37,4 m²
Tomvikt 7,4 ton
Max. startvikt 13,6 ton
Motor 1x Svenska Flygmotor RM5A (Rolls Royce Avon Mk.21)
Dragkraft 4 700 kp
Prestanda
Max. hastighet 1 125 km/h (Mach 0,91)
Transporträckvidd 1 850 km
Max. flyghöjd 15 000 m
Stigförmåga 60 m/s
Lastförmåga
Lastförmåga 3,0 ton
Beväpning
Beväpning 4x 20 mm Bofors akan m/49
Bomber 250 kg bomb m/50, 500 kg bomb m/56, 600 kg minbomb m/50
Robotar Rb 04
Raketer 15 cm sprängraket m/51, 18 cm pansarraket m/49
Övrigt Totalt tillverkades 447 st Saab 32

Saab 32 Lansen, A 32, J 32, S 32, är ett tvåsitsigt stridsflygplan tillverkat av Svenska Aeroplan AB i Linköping.

Innehåll

[redigera] Historik

1948 började Saab utveckla ett nytt flygplan som skulle kunna ersätta såväl B 18, J 21A, A 21R och J 30 Mosquito. efter att ha testat olika konfigurationer, beslöt man sig för ett pilvingat konventionellt flygplan med en motor. Konstruktionen fick namnet P1150. För att testa vingformen modifierades en Saab Safir (Saab 202 Safir) med en nedskalad pilvinge, på samma sätt som Saab gjort vid utprovningen av J 29 Tunnan. Från början var tanken att flygplanet skulle drivas av den svenskkonstruerade jetmotorn Dovern, men valet föll istället på den betydligt mer utprovade brittiska Rolls-Royce Avon Mk. 21 som skulle byggas på licens i Sverige under namnet RM 5A. Flygplanet fick beteckningen Saab 32 Lansen och flög första gången 3 november 1952 med Bengt Olow som pilot. Flygplanet påminner om projektet Messerschmitt P110, liksom Folland "Gnat", Dassault "Etendard", Hawker "Hunter", Supermarine "Swift" och Grumman F-11 "Tiger". Ritningarna samt några tyskar däribland Dr Behrbohm från Messerschmitt kan ha kommit via Schweiz med SAAB:s Frid Wanström.[1] Totalt 447 flygplan levererades till Flygvapnet från 1955-60.[2]

Efter Tjernobylkatastrofen skötte Lansen luftmätningar åt SSI. Veteranflygföreningen hittade av en slump utrustning som tillvaratagits utan order/tillstånd när Målflygdivisionens J32 avvecklades och monterade den på två av sina individer (32542-23 och 32620-20). Dessa är baserade på Flygflottiljen F 7 i Såtenäs i Västergötland och kan användas för att mäta halten av vulkanaska i luften.[3] Mätningarna sker med instrument i form av tuber på vingarnas undersida för att se om datorberäkningarna av askföroreningarna stämmer. Uppdraget kommer från Försvarets forskningsinstitut (FOI).[4][5]

[redigera] Versioner

J 32B på Flygfest 2011 i Örebro

Lansen kom i ett antal versioner:

A 32A
Attackversion. 287 exemplar byggdes åren 1955-1957 och tjänstgjorde fram till 1978. 98 skrotades efter haverier.
J 32B
Allvädersjaktversion. 118 exemplar byggdes åren 1958-1960, och togs ur tjänst 1973. J 32B drevs av den starkare RM 6A (Licensbyggd Rolls-Royce Avon Mk 47A). 26 skrotades efter haverier.
S 32C
Havsövervaknings- och fotospaningsversion utvecklad ur A 32A. 45 byggda åren 1958-1959, tagna ur tjänst 1978. 14 skrotades efter haverier.
J 32D
Sex J 32B modifierades till måldragare och tjänstgjorde fram till 1997.
J 32E
Fjorton J 32B modifierades för elektronisk störning och tjänstgjorde fram till 1997.

[redigera] Tekniska data

Saab J 32B Lansen på Kristianstad Airport.

[redigera] A 32A

  • Tomvikt: 7 438 kg
  • Max startvikt: 13 600 kg
  • Max last: 3 000 kg
  • Verksamhetradie: 925 km
  • Motor RM 5A2
  • Dragkraft/m ebk: 3 460/4 700kp
  • Längd: 14,94 m
  • Fart: Mach 0,91

[redigera] J 32B

  • Tomvikt: 8 077 kg
  • Max startvikt: 13 500 kg
  • Max last: 2 500 kg
  • Verksamhetradie: 1 000 km
  • Motor RM 6A
  • Dragkraft/m ebk: 4 880/6 500kp
  • Längd: 14,94 m
  • Fart: Mach 0,93

[redigera] S 32C

  • Tomvikt: 7 520 kg
  • Max startvikt: 12 500 kg
  • Verksamhetradie: 925 km
  • Motor RM 5A2
  • Dragkraft/m ebk: 3 460/4 700kp
  • Längd: 14,94 m
  • Fart: Mach 0,91

[redigera] Källor

  1. ^ Radinger, Willy; Schick, Walter (1991). Messerschmitt Geheimeprojekte. ISBN 3-925505-14-8 
  2. ^ Nationalencyklopedin, Tolfte bandet (KÄG-MALAX), Bokförlaget Bra Böcker, 1996, ISBN 91-7024-621-1.
  3. ^ Alpman, Marie (6 maj 2010). ”Askprovtagning görs med Lansen”. NyTeknik. http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/flygplan/article774145.ece. Läst 2 september 2010. 
  4. ^ Söderström, Anders (3 maj 2010). ”F7 ska mäta askhalten i luften”. Nya Lidköpings-Tidningen. http://nlt.se/startsidan/lidkoping/1.810839-f7-ska-mata-askhalten-i-luften. Läst 19 december 2011. 
  5. ^ Alpman, Marie (6 maj 2010). ”Titta, Lansen flyger än!”. NyTeknik. http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/flygplan/article774801.ece. Läst 11 maj 2010. 
  • G Lindqvist, B Widefeldt: SAAB 39 Gripen

[redigera] Externa länkar

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk