Saab 37 Viggen

Saab 37 Viggen
JA 37 Viggen.
Beskrivning
Typ	Jakt-, attack- och spaningsflygplan
Besättning	1 eller 2
Första flygning	8 februari 1967
I aktiv tjänst	1972–2007
Versioner	AJ 37, Sk 37, SH 37, SF 37, JA 37
Tillverkare	Saab AB, Sverige
Data
Längd	16,4 meter
Spännvidd	10,6 meter
Höjd	6 meter
Vingyta	46 m²
Tomvikt	9,5-12,2 ton
Max. startvikt	20 ton
Motor(er)	Volvo Flygmotor, RM 8
Dragkraft	128,7 kN (13 125 kp)
Prestanda
Max. hastighet	Mach 2,1
Räckvidd med max. bränsle	2 000 km
Transporträckvidd	2 250 km
Max. flyghöjd	18 000 meter
Lastförmåga
Lastförmåga	10,5 ton
Beväpning
Beväpning	30 mm Oerlikon KCA akan
Bomber	120 kg Sprängbomb m/71, Bombkapsel m/90
Robotar	Rb 04, Rb 05, Rb 15F, Rb 24, Rb 28, Rb 71, Rb 74, Rb 75, Rb 99
Raketer	135 mm attackraket m/70
Övrigt	Störkapsel, remsfällare

AJS 37 som målats röd med anledning av att verksamheten med Viggen vid F 10 upphörde i april 2000.

Saab 37 Viggen är ett stridsflygplan utvecklat och byggt av Saab AB. Första flygning skedde den 8 februari 1967 och leveranserna till Flygvapnet inleddes 1971.

Viggen är ett stridsflygplan, som finns i fyra olika versioner för att klara olika typer av uppgifter. Dessutom finns en utbildningsversion (SK 37). Flygplanet är dubbeldeltavingat med s k canardvinge, som tillsammans med reverseringssystemet (möjlighet att vända motorns utblås framåt) ger möjlighet till att starta och landa på mycket korta sträckor, även vid hala banor. Dessa korta start- och landningssträckor var en förutsättning för att kunna utnyttja det svenska vägbassystemet.

Viggen tillverkades mellan 1970 och 1990. Sista flygningen i aktiv tjänst skedde vid en avslutningsceremoni med två flygplan från F 21 i november 2005.

Utveckling

Utvecklingsarbetet med Viggen påbörjades redan år 1952, tre år innan dess föregångare Saab 35 Draken ens genomfört sin premiärflygning. Under konceptstudierna, som pågick fram till 1956, studerades över 100 olika flygplanstyper för att utveckla det flygplan som skulle bli efterföljare till Saab 35 Draken och Saab 32 Lansen. Under utvecklingsarbetet gick flygplanssystemet under namnet "Projekt 1300".

Försvarsmakten hade vid den här tiden insett sårbarheten med fasta flygbaser och utvecklade därför ett koncept med vägbaser längs med vanliga landsvägar, med tillhörande uppställningsplatser för flygplanen. Då dessa flygfält var kortare än de ordinarie baserna, 800 respektive 1 200 meter, var ett viktigt krav på Viggen att den skulle ha mycket kort start- och landningssträcka. Genom att utrusta flygplanet med extra vingar framför huvudvingarna, så kallade canardvingar, och reversering av motorverkan lyckades man få ner landningssträckan till endast 500 meter.

Ytterligare en anpassning till det svenska bassystemet var att fenan var fällbar för att flygplanet skulle kunna utnyttja i hangarer som var avsedda för den betydligt lägre Saab 35 Draken.

Fartkraven på Viggen var mach 1 på låg höjd och mach 2 på hög höjd. Vidare skulle Viggen även ingå i STRIL 60-systemet för Stridsledning och luftbevakning. Prototypen flög första gången den 8 februari 1967 klockan 10:57, med Saabs chefsprovflygare Erik Dahlström vid spakarna. Flygturen tog 43 minuter.

Försäljning

Utöver de svenska beställningarna gjordes flera försök att sälja Viggen utomlands. Sommaren 1974 lanserades stridsflygplanet som Eurofighter Viggen. Eurofighter Viggen erbjöds till de länder och dess flygvapen som skulle ersätta sina F-104 Starfighter. Eurofighter Viggen erbjöds först till Belgien och Nederländerna, vilka behövde byta ut sin flygplan. Det svenska erbjudandet var att flygplanet skulle tillverkas i Belgien och Nederländerna och vara en del i ett större paket där Saab skulle bidra med en ny personbilsfabrik, Volvo med en ny lastbilsfabrik, samt flera fabriker för elektroniska komponenter till flygplanet. Kostnaden för erbjudandet värderades då till 500 miljoner brittiska pund. Vid samma tid pågick utvecklingen av jaktversionen JA 37, och i det svenska erbjudandet ingick full tekniköverföring till Belgien och Nederländerna. Eurofighter Viggen kom även att erbjudas till både Danmark och Norge. Konkurrenter till Eurofighter Viggen som offererade till dessa länder var amerikanska General Dynamics F-16 Fighting Falcon och franska Dassault Aviations Mirage F1E. 1975 valde samtliga länder det amerikanska stridsflygplanet F-16 Fighting Falcon som ersättning till F-104 Starfighter.

Saab 37 Viggen kom även att erbjudas till Indien som ersättning för Hawker Hunter och English Electric Canberra. Dock så förbjöds Sverige att exportera Viggen till Indien av amerikanska myndigheter. Detta på grund av att motorn i Viggen, RM 8A innehöll amerikanska komponenter. Bakgrunden till att USA nekade Saab exporttillstånd var att USA vid denna tidpunkt inte ville rusta denna del av världen.

Versioner

Den första serietillverkade JA 37.

Viggen tillverkades i fem versioner.

Version	Antal tillverkade
AJ 37	106
SK 37	18
SH 37	28
SF 37	28
JA 37	149
Totalt	329

AJ 37

Den första versionen av Saab 37 Viggen var attackversionen AJ 37, som dock även hade en sekundär jaktkapacitet. I aktiv tjänst ersatte flygplanet A 32A Lansen. Det första planet levererades till Flygvapnet i juli 1971 och 1973 togs det i förbandstjänst vid F 7 Såtenäs. Dessutom användes AJ 37 vid F 6 Karlsborg och F 15 Söderhamn. År 1993 påbörjades en modifiering av ett antal flygplansindivider till AJS 37. Totalt tillverkades 106 flygplansindivider från 1971 vilka fanns kvar inom Flygvapnet fram till 2001.

SK 37

SK 37 var ett skolflygplan avsett typinflygning av piloter på Viggensystemet.

Skrovet är baserat på AJ 37 som modifierats en extra förarplats. Av utrymmesskäl har SK 37 en mindre inre bränslevolym än övriga Viggenversioner och saknar även en del elektronisk utrustning inklusive radar. Detta gör att SK 37 endast har en begränsad offensiv förmåga men kan fortfarande beväpnas med attackraketer eller akan vid behov. Under de första provflygningarna fann man att den bakre kabinhuven försämrade flygplanets sidostabilitet. För att lösa detta problem gjordes fenan något större.

F 7 erhöll som första flottilj typen i juni 1972. Totalt tillverkades 17 SK 37. Tio flygplan modifierades 1998-2000 till SK 37E för att ersätta J 32E Lansen för elektronisk krigföring. SK 37 togs formellt ur tjänst 2005 men två flygplan behölls vid FC fram till sommaren 2007 för prov- och övningsändamål.

SH 37

SH 37 Viggen är ett spanings- och havsövervakningsflygplan. I aktiv tjänst ersatte flygplanet S 32C Lansen.

Prototypen till SH 37 flög första gången december 1973 och leverans till Flygvapnet inleddes 1975. Grundkonstruktionen av SH 37 är baserad på AJ 37. Skillnaderna mellan flygplanen ligger i första hand på radarsystemets utformning samt att SH 37 har möjlighet att bära fotokapslar.

F 13 Norrköping var den första flottilj som erhöll SH 37 hösten 1976. Senare sattes ytterligare två spaningsdivisioner upp vid F 17 respektive F 21. 27 flygplan tillverkades mellan åren 1975 och 1980. Ett antal modifierades under 1990-talet till AJS-standard och förblev i tjänst till 2001.

SF 37

SF 37 Viggen, var ett fotospaningsflygplan baserat på Saab 37 Viggen och ersatte i aktiv tjänst S 35E Draken. Prototypen till SF 37 flög första gången 21 maj 1973. Grundkonstruktion är samma som för AJ 37, men skiljer sig exteriört åt i nospartiet, där flygplanets fasta kameror sitter monterade. Kamerautrustningen består av sju kameror som kan fotografera både i dagsljus och mörker. 28 exemplar tillverkades mellan 1977 och 1980, varav 13 modifierades till AJSF 37 under 1990-talet. De sista flygplanen togs ur tjänst 2005.

JA 37

JA 37 Viggen är ett jaktflygplan med begränsad attackförmåga. I aktiv tjänst ersatte flygplanet J 35 Draken. Skillnaderna mellan JA 37 och de övriga Viggenflygplanen är stora. Planet försågs med den större och kraftigare motorn RM 8B, radarn byttes ut mot Ericssons PS-46/A, som bygger på pulsdopplerprincipen. Vid jakt sänder radarn ut en målbelysningssignal som används av radarroboten Rb 71 Skyflash. JA 37 är den enda av Viggenvarianterna som har fast beväpning, med automatkanon. Kanonen är en Oerlikon KCA med 30 mm kaliber. Elektroniken i JA 37 är helt annorlunda jämförd med övriga Viggenvarianter.

Leverans till Flygvapnet inleddes 1979 och F 13 Norrköping blev första flottilj att ta flygplanet i tjänst i juni 1980. 149 exemplar tillverkades mellan 1979 och 1990. JA 37 fanns i tjänst till 2004.

Modifieringsprogram

1993 inleddes ett modifieringsprogram av AJ 37, SF 37 samt SH 37 som skulle ge flygplanet en begränsad multiroll-kapacitet.

AJ 37

För AJ 37 innebar modifieringen att datorkapaciteten utökades samt möjligheten att använda den nya sjömålsroboten Rb 15F, som utvecklats för JAS 39-programmet. Även Bombkapsel 90 och Rb 74 tillkom som beväpningsalternativ. Modifierade flygplan kan även bära Sidewinder-robotar på de yttre vingbalkarna, något som bara JA 37 kunnat tidigare. Utöver attack och jakt skulle flygplanet även kunna genomföra spaningsuppdrag. De modifierade flygplanen betecknades därför AJS 37 och placerades vid Skånska flygflottiljen (F 10) och Hälsinge flygflottilj (F 15).

SF 37

Det modifierade flygplanet kunde bära sex stycken Rb 24, 24J eller 74-robotar, men eftersom flygplanet saknade radar, var föraren tvungen att ha visuell kontakt med målet innan en robot kunde avfyras. De modifierade flygplanen betecknades därför AJSF 37 och placerades vid flottiljerna Blekinge flygflottilj (F 17) och Norrbottens flygflottilj (F 21).

SH 37

Efter modifieringen kunde SH 37 bära sjömålsroboten Rb 15F för attackuppdrag samt fler jaktrobotar. Det modifierade flygplanet fick benämningen AJSH 37.

Viggen efter aktiv tjänst

Skaraborgs flygflottilj har hand om Försvarsmaktens veteranflygverksamhet. På F 7 i Såtenäs har Försvarsmakten deponerat två Viggen, en AJ 37 och en SK 37. SK 37 (serienummer 37809) kommer närmast från FMV Prov och är luftvärdig men saknar formella tillstånd att flyga. Den andra Viggen (serienummer 37098) genomgår renovering för att på sikt bli luftvärdig. Man har valt att spara på de enklare versionerna av Viggen, AJ 37 och SK 37 av tekniska skäl. JA 37 har allt för komplicerad avionik för att kunna hållas luftvärdig enl. Försvarsmaktens veteranflygverksamhet.

Flygplan 37098 godkändes och provflögs den 27 mars 2012. Samma dag registrerades hon som SE-DXN och kommer att vara märkt som de allra första Viggarna i Flygvapnet, omålad med flottiljsiffra, kronmärkning och anropsnummer.

Tekniska data

Flygplansdata över de olika Viggen-versionerna.

	JA 37	AJ 37	SH 37	SF 37	SK 37
Spännvidd	10,6 m	10,6 m	10,6 m	10,6 m	10,6 m
Längd	16,4 m	16,2 m	16,2 m	16,5 m	16,3 m
Höjd	5,9 m	5,6 m	5,6 m	5,6 m	5,6 m
Tomvikt	9,6 ton	9,5 ton	9,5 ton	9,5 ton	9,5 ton
Max startvikt	18,6 ton	18 ton	18 ton	17 ton	20,5 ton
Maxfart	mach 2+	mach 2+	mach 2+	mach 2+	mach 2+
Max dragkraft	125 kN	115,6 kN	115,6 kN	115,6 kN	115,6 kN
Motor	RM 8B	RM 8A	RM 8A	RM 8A	RM 8A
Vapen	Akan, jaktrobotar, attackraketer	Akan-kapsel, attackrobotar, bomber, attackraketer, jaktrobotar	Kameror, sjömålsrobotar, jaktrobotar	Kameror, jaktrobotar	—

Saab varianter i tillverkningsföljd

• 37-1 Prototyp. Skrotad 2012. Nos och instrumentpanel bevarade och utställda på Svedinos Bil- och Flygmuseum.
• 37-2 Provflygplan (AJ, JA)
• 37-3 Provflygplan (AJ, JA)
• 37-4 Provflygplan, totalhaveri 7 maj 1969
• 37-5 Provflygplan
• 37-6 Provflygplan (AJ, JA). Senare utbildningsobjekt vid KTH. Bevarad hos Västerås Flygmuseum.
• 37-7 Provflygplan (AJ, JA)
• 37800 Prototyp för SK 37. Bevarad hos Flygvapenmuseum, deponerad till Stenbäckssamlingarna.
• 37900 Prototyp för SH 37. Ombyggd till AJ 37, 37003.
• 37950 Prototyp för SF 37.
• 37-8 Prototyp för JA 37. Totalhaveri 22 augusti 1978

Serienummer

Viggen systemet levererades i fem olika versioner till Flygvapnet mellan åren 1971 och 1990, vilka fick serienummer enligt nedan.

• AJ 37 serienummer 37001–37108
• JA 37 serienummer 37301–37449
• SK 37 serienummer 37801–37817
• SH 37 serienummer 37901–37927
• SF 37 serienummer 37950–37977

Olyckor och tillbud

• Tisdag den 14 september 1971 startade Lars Bandling med en AJ 37 (nr 37001) från Malmen i syfte att öva inför en flyguppvisning. Vid landning började flygplanet gira kraftigt åt vänster. Trots att Bandling försökte rätta upp flygplanet, så kom det att gira 90 grader åt vänster och fortsatte i hög fart i banans längdriktning. När flygplanet nådde gräset, bröts högra landstället av och flygplanet girade kraftigt åt höger, men slog aldrig runt utan lade sig på buken. I den haveriutredning som gjorde presenterades bland annat reverseringsförfarandet och princip för noshjulsstyrningen som primära orsaker till haveriet. Piloten Lars Bandling, som vid tidpunkten var provflygare på Försökscentralen (FC), klarade sig utan större skador.

• Torsdag den 11 april 1974, inträffade det första haveriet av de så kallade "vingbrottshaverierna". Då sergeant Ola Gynäs från F 7 Såtenäs råkade ut för att hans AJ 37 (nr 37011) bröts sönder i luften. Ola Gynäs överlevde olyckan genom att skjuta ut sig med hjälp av flygplanets katapultstol.
• Måndag den 6 oktober 1974 inträffad det andra vingbrottshaveriet. Detta då löjtnant Göte Pettersson från F 7 i Såtenäs, även han råkade ut för samma sak med att hans AJ 37 (nr: 37014) bröts sönder i luften. Även Göte Pettersson klarade sig utan större fysiska skador.
• Fredag den 10 oktober 1974 inträffade det tredje och sista vingbrottshaveriet. De två första hade inträffat vid F 7, men det tredje inträffade vid F 15 Söderhamn, genom att löjtnant Harald Gatels AJ 37 (nr: 37005) bröts sönder. Harald Gatel klarade sig utan större fysiska skador med hjälp av flygplanets katapultstol.

• Måndag den 5 augusti 1996 kl 9:07 startade en AJS 37 (nr 37806, Olof 44) från F 15 Söderhamn, för att delta enskilt i en övning och genomföra ett attackanfall mot Ulvön cirka 3 km söder om Örnsköldsvik. Vid 09:30-tiden förlorade flygledaren vid flygplatsen radarkontakten, därvid larmades flygräddningscentralen/ARCC kl 9:40. Då det ingick andra flygplan från F 15 i samma övning, rapporterade ett AJS 37 kl 10:09 om vrakdelar, en oljefläck och en livbåt i havet 5 km ostnordost om Ulvöhamn. Vid 11-tiden upptäcktes den livlöse piloten av en taxibåt som tidigare larmats. Piloten, en 28-årig man av fänriks grad, dödförklarades senare på Örnsköldsviks flygplats. Statens haverikommission ansåg att inga tekniska fel kan inträffat på flygplanet, utan att det sannolikt orsakades av att piloten förlorade sina visuella höjdreferenser.
• Onsdagen den 16 oktober 1996 deltog en rote bestående av en AJSH 37 och en AJSF 37 från F 15 Söderhamn i en spaningsövning i östra delarna av Östersjön, i syfte att spana mot en rysk fartygskonvoj, som bland annat bestod av kryssaren Pjotr Velikij. Vid identifieringen av kryssaren inträffade ett tillbud, vilket resulterade i att ena flygplanet kolliderade med vattenytan. En stor räddningsinsats efter den 31-åriga föraren med kaptenens grad (som senare återfanns omkommen) påbörjades av både svenska, ryska och lettiska myndigheter. Statens haverikommission ansåg att inga tekniska fel kan inträffat på flygplanet, utan att det sannolikt orsakades av att piloten förlorade sina visuella höjdreferenser på grund av vädret. Två veckor efter haveriet påbörjade en bärgning av flygplanet, AJS 37 (serienummer 37908, Olof 81), 120 km sydost om Gotland, ett arbete som pågick i drygt 4 veckor.

Se även

• VariViggen
• Vigg
• Lista över svenska bevarade militära luftfarkoster