Mjölner

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Mjölner (olika betydelser).
En torshammare av silver funnen i Skåne.
Modern torshammare.
Torshammare på Stenkvistastenen i Södermanland, Sö 111.

Mjölner är i fornnordisk mytologi åskguden Tors hammare.

Mjölner i mytologin[redigera | redigera wikitext]

Mjölner är smidd av dvärgarna Eitre och Brokk efter en vadslagning med Loke som än en gång gjort bort sig bland de stora asagudarna och klippt av Tors hustru Sivs hår. När han möter bröderna slår han med dem ett vad där bröderna ska göra tre gåvor till de tre gudar han blivit bestraffad av. Själv ska även han ordna med tre gåvor och om gudarna väljer Eitre och Brokks gåvor ska bröderna få hans huvud.

Dock blir det fel vid tillverkningen och hammarens skaft blir för kort. Men trots felet väljer gudarna (Oden, Tor och Njord) Eitre och Brooks gåvor. När det så är dags för bröderna att få betalningen i form av Lokes huvud lurar Loke dem genom att säga: "Vadet gällde mitt huvud, men bara mitt huvud och inte min hals. Därigenom får icke halsen min på något sätt komma till skada." Gudarna håller med om detta och Eitre och Brokk är således grundlurade av Loke (Lokes vad). Dvärgarna får dock sin hämnd genom att sy ihop Lokes mun, som ju trots allt är en del av huvudet men inte av halsen.

Hammaren har egenskapen att Tor kan slunga iväg den mot målet, som den alltid träffar, och därefter återvänder den själv till gudens hand. För att kunna fånga hammaren när den återvände bär Tor en handske av järn, kallad Járngreipr.

Enligt asatron använder Tor även sin hammare till att slunga den mot molnenhimlen och på så vis skapa åska.

Rungners dråpare är en kenning för Mjölner, Tors hammare som han slagit ihjäl Rungner med, och som förekommer i bland annat Loketrätan.

Torsviggar[redigera | redigera wikitext]

Medeltidsmänniskan trodde enligt folktraditionen att om man hittade en stenyxa i jorden så härrörde den från asaguden Tor och hade bildats vid åsknedslag. Dessa torsviggar (neolitiska yxor) upphängdes i takbjälkar som skydd mot åskan, då man trodde att blixten inte skulle slå ner på samma ställe två gånger.

Torshammare[redigera | redigera wikitext]

En avbildning av Mjölner kallas torshammare. En sådan avbildning kan vara huggen på en runsten eller bäras i form av ett smycke.

Historiska torshammare[redigera | redigera wikitext]

De äldsta torshamrarna som bars som smycken är från vendeltiden[1], men blev särskilt viktiga som symbol för asatron efter kristendomens införande i Skandinavien. Hammaren blev en symbol för att man höll fast på den gamla tron. De flesta funna torshammare är av silver, men i Uppland har de flesta funna torshammare varit av järn. Under vikingatiden bars torshammare av både män och kvinnor.

Nutida torshammare[redigera | redigera wikitext]

Det finns idag mängder med replikor av historiska fynd av torshammare. Det nytillverkas också torshammare utan historiska förlagor. Torshammare bärs dels som smycken i dekorativt syfte, men också för att markera att bäraren är asatroende. Smycket är också vanligt inom den nationalistiska rörelsen.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.kringla.nu/kringla/objekt;jsessionid=A9A65A3CCB39D323ACA4B60463A133CA?text=torshammaren&filter=itemType%3Dobjekt/föremål&omrade=-180.0,-90.0,180.0,90.0&referens=shm/object/144641