Koriander

Från Wikipedia
Koriander

Från Franz Eugen Köhler: Köhler's Medizinal-Pflanzen, 1887


  • A Topp med blommor och frukter. Bladen liknar dill. Naturlig storlek
  • B Bladen är större närmast marken, påminner om persilja. Naturlig storlek

Alla nedanstående bilder är förstorade

  • 1 Diskblomma
  • 2 Kantblomma
  • 3 Kronblad från diskblomma
  • 4 Kronblad av kantbomma:
       från mitten (Y-formad),
       från kanten (I-formad)
  • 5 Ståndare
  • 6 Pollenkorn
  • 7 Kalk med fruktgömme
  • 8 Dito
  • 9 Dito, uppskuren på längden
  • 10 Fruktgömme, uppskuret på tvären
  • 11 Frukt
  • 12 Den tvårumiga frukten isärtagen, sedd från sidan med åsar
  • 13 Frukt uppskuren på längden
  • 14 Frukt uppskuren på tvären

Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningAraliaordningen
Apiales
FamiljFlockblommiga växter
Apiaceae
SläkteKoriandersläktet
Coriandrum
ArtKoriander
C. sativum
Vetenskapligt namn
§ Coriandrum sativum
AuktorL.
Från Otto Wilhelm Thomé: Flora von Deutschland, Österreich und der Schweiz, Gera, 1885
Från Otto Wilhelm Thomé: Flora von Deutschland, Österreich und der Schweiz, Gera, 1885

Koriander (Coriandrum sativum L.) är en ettårig ört.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Flock

Koriander blir upp till 60 cm hög. Blommorna är små och vita eller vitrosa och sitter i flockar; oftast bara fem strålar eller mindre.

Den blommar junijuli. Frukterna är mogna i augustiseptember.

Frukten består av två hårt sammanfogade rum. På utsidan ett flertal åsar.

Kromosomtal 2n = 22.

Habitat[redigera | redigera wikitext]

Koriander har sitt ursprung i Sydeuropa och Asien[1].

Biotop[redigera | redigera wikitext]

Ruderatmark, näringsrik, lucker jord. Gärna soliga lägen.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Anis
Vänsterklicka på bilden för förstoring
  • Släktnamnet Coriandrum kan härledas från grekiska koris = vägglus + anison = anis. Namnet syftar på att den färska örten luktar lika illa som vägglöss eller bärfisar, och att korianders utseende i någon mån påminner om anis, Pimpinella anisum.
  • Det svenska namnet koriander är en förvrängning av Coriandrum, som är det vetenskapliga namnet på släktet koriandrar.
  • Artepitetet sativum kommer av latin sativus = odlad.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Koriander är en gammal kulturväxt som odlats i över 3 000 år, både som krydda och som medicinalväxt. Koriander omnämns bland annat i Ebers papyrusrulle (från 1 550 f.Kr.), bibeln, gamla sanskritskrifter, och Tusen och en natt. I Tutankhamons grav (från 1 339 f.Kr.) hittade man flera typer av örter och kryddor, däribland koriander.[2][3][4]

Romarna tog med sig örten norrut och spred användningen av koriander i Europa. Under medeltiden var kryddan populär och den spreds i slutet av 1600-talet till Nordamerika. Koriander odlas i stora delar av världen.[2] [4]

Användning[redigera | redigera wikitext]

Romarna använde korianderfrön bland annat för att konservera kött. I Europa på 1500- och 1600-talen användes de i ölbrygd. Kanderade frön lär ha varit den ursprungliga konfettin under karnevaler.[4]

I Apicius receptsamling, en romersk skrift från cirka år 400 f.Kr., beskrivs hur man tillagar flamingo med hjälp av bland annat koriander:

Du plockar en flamingo, tvättar den, binder upp den och lägger den i en kastrull med lock. Du tillsätter vatten, salt, dill och något vinäger. När spadet kokat ned till hälften, lägger du i en bukett purjolök och koriander och kokar. Du smaksätter koket med defrutum (koncentrerad druvmust).
I en mortel lägger du peppar, spiskummin, koriander, laserot, mynta, ruta och stöter, häller över vinäger, tillsätter dadlar och spad från koket. Du häller över såsen i grytan med fågeln, reder med stärkelse och bär in.
På samma sätt kan du tillreda papegojor.[5]

Både korianderns frön och de färska bladen används i matlagningen. Korianderfrön ingår bland annat i currykryddblandningar.

De torkade fröna har en kryddig, nötaktig behaglig smak. Bladen har en svårdefinierad aromatisk lukt och smak, som inte alla tycker om.

Bladen används i asiatisk matlagning ungefär som man i Sverige använder persilja.[2] [3]

En något överraskande användning är att smaksätta söta desserter med koriander.

Koriander kan vara råvara vid parfymtillverkning.

Koriander har också använts som läkemedel, både utvärtes och invärtes. Förekommer som homeopatiskt preparat.[4]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”I skafferiet - koriander”. HD. https://www.hd.se/2010-02-26/i-skafferiet---koriander. Läst 15 juni 2019. 
  2. ^ [a b c d e f g] Vetlesen, Kari (2012). Kryddlexikon: världens alla kryddor från A till Ö. Sundbyberg: Optimal. Libris 12479560. ISBN 978-91-7241-242-2 
  3. ^ [a b] ”Koriander”. Den virtuella floran. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/apia/coria/corisat.html. Läst 16 mars 2014. 
  4. ^ [a b c d e] ”Koriander”. Shenet. Arkiverad från originalet den 16 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140316183652/http://www.shenet.se/vaxter/koriander.html. Läst 16 mars 2014. 
  5. ^ ”Romarna åt allt som gick att äta”. Populär Historia. http://popularhistoria.se/artiklar/romarna-at-allt-som-gick-att-ata/. Läst 20 april 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]