Nedre Norrlands militärområde
| Nedre Norrlands militärområde (Milo NN) | |
 Vapen för Nedre Norrlands militärområde tolkat efter dess blasonering. | |
| Information | |
|---|---|
| Officiellt namn | Nedre Norrlands militärområde |
| Datum | 1942–1993 |
| Land | Sverige |
| Försvarsgren | Försvarsmaktsgemensam |
| Typ | Militärområde |
| Roll | Operativ, territoriell och taktisk verksamhet |
| Del av | Försvarsstaben |
| Föregångare | II. arméfördelningen |
| Efterföljare | Norra militärområdet |
| Storlek | Stab |
| Högkvarter | Östersunds garnison |
| Förläggningsort | Östersund |
| Befälhavare | |
| Militärbefälhavare | Lars-Olof Strandberg [a] |
| Tjänstetecken | |
| Sveriges örlogsflagga |  |
| Kommandotecken |  |
Nedre Norrlands militärområde (Milo NN), ursprungligen II. militärområdet, var ett militärområde inom svenska Försvarsmakten som verkade åren 1942–1993. Förbandsledningen var förlagd i Östersunds garnison i Östersund.[1]
Historik[redigera | redigera wikitext]
Nedre Norrlands militärområde grundades genom försvarsbeslutet 1942 som II.militärområdet, och ledes av en militärbefälhavare vilken tillfördes ansvaret för den territoriella och den markoperativa uppgiften. År 1966 gjorde en namnändring av militärområdet till Nedre Norrlands militärområde. Samtidigt tillfördes de operativa uppgifterna från marinkommandochefer och jakteskaderchefer, vilket gjorde att militärbefälhavaren fick ansvar för den samlade operativa ledning för samtliga stridskrafter inom militärområdet, samt ansvarade även för den territoriella och den markoperativa uppgiften.
Nedre Norrlands militärområdes stab var belägen i Östersund och ingick i Östersunds garnison. Den 1 juli 1993 slogs Nedre Norrlands militärområde och Övre Norrlands militärområde (Milo ÖN) ihop och bildade Norra militärområdet (Milo N) och täckte då i praktiken hela Norrland.
Försvarsområden[redigera | redigera wikitext]
Militärområdet var uppdelat i ett antal försvarsområden vilka täckte Jämtlands län och Västernorrlands län. Åren 1942–1966 samt 1982–1993 omfattade det även Gävleborgs län. I samband med OLLI-reformen, vilken pågick åren 1973–1975, uppgick försvarsområdesstaberna inom militärområdet i regel i ett brigadproducerande regemente och bildade ett försvarsområdesregemente.
|
Fo 21
Fo 22
|
Fo 23
Fo 24
Fo 25
|
Ingående enheter[redigera | redigera wikitext]
Från 1942 till den 30 juni 1993 ingick nedanstående förband, staber och skolor i Nedre Norrlands militärområde. Åren 1942–1966 var endast arméstridskrafterna underställda militärbefälhavaren, då de marina och flygvapenförbanden var underställda marinkommandon samt flygeskadrar. År 1966 upplöstes marinkommandona samt flygeskadrarna och samtliga förband i Nedre Norrland underställdes militärbefälhavaren. Militärområdena omfattade då samtliga försvarsgrenar.
Organisation 1945[redigera | redigera wikitext]
- II. militärbefälsstaben, Östersund.[2]
- A 4 – Norrlands artilleriregemente, Östersund.
- I 5 – Jämtlands fältjägarregemente, Östersund.
- I 14 – Hälsinge regemente, Gävle
- I 21 – Västernorrlands regemente, Sollefteå.
- Lv 5 – Sundsvalls luftvärnskår, Sundsvall.
- T 3 – Norrlands trängkår, Sollefteå.
Organisation 1955[redigera | redigera wikitext]
- II. militärbefälsstaben, Östersund.[3]
- A 4 – Norrlands artilleriregemente, Östersund.
- I 5 – Jämtlands fältjägarregemente, Östersund.
- I 14 – Hälsinge regemente, Gävle.
- I 21 – Västernorrlands regemente, Sollefteå.
- IB 14 – Gästrikebrigaden, Gävle.
- IB 21 – Ådalsbrigaden, Sollefteå.
- IB 25 – Fältjägarbrigaden, Östersund.
- IB 35 – Härjedalsbrigaden, Östersund.
- IB 44 – Hälsingebrigaden, Gävle.
- IB 51 – Ångermanlandsbrigaden, Sollefteå.
- Lv 5 – Sundsvalls luftvärnskår, Sundsvall.
- T 3 – Norrlands trängregemente, Sollefteå.
Organisation 1964[redigera | redigera wikitext]
- II. militärbefälsstaben, Östersund.[4]
- A 4 – Norrlands artilleriregemente, Östersund.
- I 5 – Jämtlands fältjägarregemente, Östersund.
- I 14 – Hälsinge regemente, Gävle.
- I 21 – Västernorrlands regemente, Sollefteå.
- IB 14 – Gästrikebrigaden, Gävle.
- IB 21 – Ådalsbrigaden, Sollefteå.
- IB 44 – Hälsingebrigaden, Gävle.
- IB 51 – Ångermanlandsbrigaden, Sollefteå.
- Lv 5 – Sundsvalls luftvärnskår, Sundsvall.
- NB 35 – Jämtlandsbrigaden, Östersund.
- T 3 – Norrlands trängregemente, Sollefteå.
Organisation 1971[redigera | redigera wikitext]
- A 4 – Norrlands artilleriregemente, Östersund.
- F 4 – Jämtlands flygflottilj, Östersund.
- I 5 – Jämtlands fältjägarregemente, Östersund.
- I 21 – Västernorrlands regemente, Sollefteå.
- IB 21 – Ådalsbrigaden, Sollefteå.
- IB 51 – Ångermanlandsbrigaden, Sollefteå.
- NK – Norrlands kustartilleriförsvar, Härnösand.
- KA 5 – Härnösands kustartillerikår, Härnösand.
- Lv 5 – Sundsvalls luftvärnskår, Sundsvall.
- NB 35 – Jämtlandsbrigaden, Östersund.
- T 3 – Norrlands trängregemente, Sollefteå.
- ÖrlBavd NK – Norrlandskustens örlogsbasavdelning, Härnösand.
Organisation 1987[redigera | redigera wikitext]
- A 4 – Norrlands artilleriregemente, Östersund.
- F 4 – Jämtlands flygflottilj, Östersund.
- F 15 – Hälsinge flygflottilj, Söderhamn (tillkom från Milo Ö).
- I 5/Fo 22 – Jämtlands fältjägarregemente, Östersund.
- I 14/Fo 21 – Hälsinge regemente, Gävle (tillkom från Milo Ö).
- I 21/Fo 23 – Västernorrlands regemente, Sollefteå.
- IB 14 – Gästrikebrigaden, Gävle.
- IB 21 – Ådalsbrigaden, Sollefteå.
- IB 44 – Hälsingebrigaden, Gävle.
- KA 5 – Härnösands kustartilleriregemente, Härnösand.
- MKN – Norrlandskustens marinkommando, Härnösand.
- NB 35 – Jämtlandsbrigaden, Östersund.
- NB 51 – Ångermanlandsbrigaden, Sollefteå.
- T 3 – Norrlands trängregemente, Sollefteå.
- SAG – Sollefteå armégarnison, Sollefteå.
- ÖAG – Östersunds armégarnison, Östersund.
Organisation 1993[redigera | redigera wikitext]
- A 4 – Norrlands artilleriregemente, Östersund.
- F 4 – Jämtlands flygflottilj, Östersund.
- F 15 – Hälsinge flygflottilj, Söderhamn
- I 5/Fo 22 – Jämtlands fältjägarregemente, Östersund.
- I 14/Fo 21 – Hälsinge regemente, Gävle
- I 21/Fo 23 – Västernorrlands regemente, Sollefteå.
- IB 14 – Gästrikebrigaden, Gävle.
- KA 5 – Härnösands kustartilleriregemente, Härnösand.
- MKN – Norrlandskustens marinkommando, Härnösand.
- NB 35 – Fältjägarbrigaden, Östersund.
- NB 51 – Ångermanlandsbrigaden, Sollefteå.
- T 3 – Norrlands trängregemente, Sollefteå.
Förläggningar och övningsplatser[redigera | redigera wikitext]
När militärområdesstaben bildades 1942 övertogs den byggnad som II. arméfördelningen var grupperade till på Storgatan 47. Åren 1944–1945 färdigställdes en ny byggnad till militärområdesstaben på Kyrkgatan 47. År 1969 kom staben även att förläggas till en ny byggnad på Kyrkgatan 76. Efter att staben upplöstes och avvecklades, kom de båda byggnaderna att omvandlas till kontor.[1]
Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]
Militärbefälhavare[redigera | redigera wikitext]
- 1942–1943: Helge Jung
- 1943–1951: Henry Tottie
- 1951–1960: Harald Hægermark
- 1960–1966: Malcolm Murray
- 1966–1973: Tage Olihn
- 1973–1978: Per Rudberg
- 1978–1982: Gustaf Peyron
- 1982–1987: Rolf Wigur
- 1987–1992: Generalmajor Bengt Lönnbom
- 1992–1992: Generallöjtnant Lars-Erik Wahlgren[b]
- 1992–1993: Överste 1. graden Lars-Olof Strandberg[6]
Milostabschefer[redigera | redigera wikitext]
- 1942–1944: Fale Burman
- 1944–1946: Stig af Klercker
- 1946–1949: Anders Hammarsjö
- 1949–1951: Per-Hjalmar Bauer
- 1951–1953: Karl Sergel
- 1953–1959: Lennart Lundmark
- 1959–1962: Atos Gordh
- 1962–1966: Lars-Fritiof Melin
- 1966–1970: Gunnar Eklund
- 1970–1972: Bo Varenius
- 1972–1974: Gustaf Peyron
- 1974–1978: Bengt Hallenberg
- 1978–1979: Jan-Henrik Torselius
- 1979–1981: Lennart Jedeur-Palmgren
- 1981–1983: Harry Winblad
- 1983–1989: Bertil Daggfeldt
- 1989–1992: Lars-Olof Strandberg
- 1993–1993: Vakant[6]
Namn, beteckning och förläggningsort[redigera | redigera wikitext]
|
|
Galleri[redigera | redigera wikitext]
Stabsbyggnaden på Kyrkgatan 53.
Entréparti till stabsbyggnaden på Kyrkgatan 53.
Vy över de två stabsbyggnaderna på Kyrkgatan.
Stabsbyggnaden på Kyrkgatan 76.
Entréparti till stabsbyggnaden på Kyrkgatan 76.
Baksidan av stabsbyggnaden på Kyrkgatan 76.
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]
- ^ Lars-Olof Strandberg blev sista militärbefälhavaren för militärområdet.
- ^ Generallöjtnant Lars-Erik Wahlgren hade ett förordnade på två år (1992–1994),[5] men tillträdde aldrig tjänsten. Milo NN lades sedan ner 1993. År 1992 blev istället stabschefen överste 1. graden Lars-Olof Strandberg siste militärbefälhavaren för militärområdet.[6]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Holmberg (1993), s. 86-92
- ^ Arméns indelning i Sveriges statskalender 1945
- ^ Arméns indelning i Sveriges statskalender 1955
- ^ Arméns indelning i Sveriges statskalender 1964
- ^ Spiegelberg, Christina, red (1992). Sveriges statskalender 1992. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. sid. 387. Libris 3682771. ISBN 913812694X. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/59882/1/gupea_2077_59882_1.pdf
- ^ [a b c] Almqvist, Gerd, red (1993). Sveriges statskalender 1993. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. sid. 379. Libris 3682772. ISBN 9138128098. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/59883/1/gupea_2077_59883_1.pdf
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6
- Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Westerberg, Lennart (1993). Militär ledning i nedre Norrland: minnesskrift med anledning av Milo NN upphörande 1993. Östersund: Nedre Norrlands militärområde. Libris 1698050
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Nedre Norrlands militärområde.
Wikimedia Commons har media som rör
| |||||||||||||||||||||||
