Göteborgs universitet

Göteborgs universitet
Engelska: University of Gothenburg
Latin: Universitas Gothoburgensis
Motto	Tradita innovare innovata tradere
Motto på svenska	Att förnya det överlämnade och lämna det förnyade vidare
Grundat	1954, 1891 som Göteborgs högskola
Ägandeform	Statlig myndighet
Rektor	Malin Broberg
Lärarkår	2 691 (2025)
Admin. personal	2 144 (2025)
Studerande	57 779 studenter 2025 (30 309 helårsstudenter)
Doktorander	1 921 (2025)
Säte	Göteborg, Sverige
Koordinater	57°41′54″N 11°58′18″Ö
Medlemskap	EUA, EUTOPIA
Webbplats	www.gu.se

Entréfasaden i sen nyklassisk stil.
Foto 1977.

Göteborgs universitet är ett svenskt statligt universitet i Göteborg som bildades 1954 ur det år 1891 grundade Göteborgs högskola samt det år 1949 grundade Göteborgs medicinska högskola. Universitetet har sju fakulteter, enligt 2025 års årsredovisning finns 57 779 studenter, motsvarande 30 309 helårsstudenter, 1 921 forskarstuderande, och 6 692 anställda, motsvarande 5 607 årsarbetare. Inom universitetet finns musik-, konst-, samhälls-, och naturvetenskap, humaniora, utbildningsvetenskap, lärarutbildning, IT, Handelshögskolan och Sahlgrenska akademin med medicin, vårdvetenskap och odontologi. Grundutbildningen sker nära forskningen, och studenterna möter därvid frekvent internationellt erkända forskare. År 2000 fick universitetets professor Arvid Carlsson nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Lärosätet är ett av Sveriges främsta. Det rankades på plats 201-250 i Times Higher Educations ranking av världens främsta lärosäten 2026.

Göteborgs universitet är miljöregistrerat enligt EMAS och miljöcertifierat enligt ISO 14001.

Huvudbyggnaden för Göteborgs universitet uppfördes i Vasaparken 1904-07 efter ritningar av arkitekterna Ernst Torulf och Erik Hahr. Byggnaderna ersatte de tidigare undervisningslokalerna vilka inrymdes i en före detta läroverksbyggnad. Huvudbyggnaden är statligt byggnadsminne sedan 18 mars 1993.

Universitetsledningen

Rektor är universitetets chef och främste företrädare. Rektor leder universitetets verksamhet och ansvarar bland annat för att verkställa styrelsens beslut. Malin Broberg är rektor vid Göteborgs universitet sedan 1 juli 2023, med ett förordnande på sex år. Hon är professor i psykologi och har tidigare arbetat som dekan vid Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Hennes forskning spänner över flera områden som hur det svenska välfärdssystemet fungerar för familjer med barn med funktionsnedsättningar, hur olika individer hanterar stress och hur skador på hjärnan påverkar barns utveckling.

Prorektor är rektors ställföreträdare och förordnandet följer rektors.

Universitetsdirektören är chef för den universitetsgemensamma förvaltningen och ingår i universitetsledningen samt rektors ledningsråd.

Bakgrund till bildandet

• 1887, 10 november, beslöts i Göteborgs stadsfullmäktige med rösterna 35 mot 15, att en högskola skulle grundas i Göteborg
• 1891 högskolan startade med 7 ämnen inom den filosofiska fakulteten, samt följande professorskår:
  • Filosofi - Vitalis Norström (före detta docent i Uppsala)
  • Historia och statskunskap - Ernst Carlson (före detta docent i Uppsala, rektor vid Göteborgs realläroverk)
  • Estetik samt litteratur- och konsthistoria - Karl Warburg (före detta docent i Uppsala och bibliotekarie i Göteborg)
  • Nordiska språk - Axel Kock (före detta docent i Lund). Skolans rektor januari-juli 1891.
  • Germanska språk - Hjalmar Edgren (före detta docent i Lund). Skolans rektor juli 1891-1893.
  • Romanska språk - Johan Vising (före detta docent i Uppsala och Lund). Skolans rektor 1899-1909.
  • Klassiska språk - Olof August Danielsson (före detta docent i Uppsala)

Dessa ämnen företräddes av 7 professorer och antalet studenter var från starten 15 men ökade redan under första terminen till 22 (varav 4 kvinnor). Verksamheten startade i en hyrd lokal i hörnet av Södra Vägen och Parkgatan (tidigare Realgymnasiet eller Schillerska skolan).

• 1893 beviljades högskolan examensrätt
• 1898 inrättas två nya professurer, i semitiska språk samt jämförande språkforskning och sanskrit
• 1901 inrättas professurer i nationalekonomi, geografi och etnografi, samt statskunskap med statistik
• 1902, 16 september, ägde den första doktorsdisputationen rum. Det var filosofie licentiat Adolf Wallerius som försvarade sin avhandling "Platon mot Protagoras och sensualismen".
• 1904 erhöll högskolan rätt att anställa och bedöma akademiska disputationer
• 1904 två nya professurer, engelska språket och litteratur (utbruten från germanska språk) samt klassiska språk (grekiska utbruten från latin)
• 1907 erhöll högskolan full självständighet och likställighet med statsuniversiteten (Uppsala och Lund), dessutom invigdes universitetets byggnad i Vasaparken
• 1923 grundades Handelshögskolan i Göteborg
• 1949 startade Göteborgs medicinska högskola

Historia

• Den 1 juli 1954 inrättades "Kungl. Universitetet i Göteborg" genom ett kungligt brev 4 juni samma år. Det var genom en sammanslagning av Göteborgs högskola och Göteborgs medicinska högskola som universitetet förverkligades.
• 1950- och 1960-talen var en stark expansionstid för universitetet och antalet studerande ökade från cirka 500 i slutet av 1940-talet till cirka 21 000 i slutet av 1960-talet
• 1962 inrättades universitetets vetenskapliga skriftserie, Acta Universitatis Gothoburgensis. 16 institutioner är utgivare av serien.
• 1964 inrättades de humanistiska, samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga fakulteterna genom en uppdelning av den filosofiska fakulteten
• 1967 inrättades den odontologiska fakulteten
• 1971 införlivades Handelshögskolan i Göteborg med universitetet och blev en del av den samhällsvetenskapliga fakulteten
• 1977 i samband med högskolereformen införlivades ytterligare ett tiotal tidigare självständiga utbildningar i universitetet: Förskoleseminariet, Seminariet för huslig utbildning, Journalisthögskolan, Konstindustriskolan, Lärarhögskolan, Musikhögskolan, SIHUS (vårdlärarutbildning), Socialhögskolan, Statens Scenskola, SÄMUS (musiklärarutbildning) och Valands konstskola.
• 1998 blev Vårdhögskolan en del av Göteborgs universitet.
• Sahlgrenska akademin, universitetets fakultet för utbildning och forskning inom det hälsovetenskapliga området, bildades 1 juli 2001 genom en sammanslagning av de tre fakulteterna för medicin, odontologi och vårdvetenskap.
• 2015 invigdes Segerstedtinstitutet, en organisation mot våldsbejakande extremism, av statsminister Stefan Löfven.
• 2023 flyttades fem av de naturvetenskapliga institutionerna till det nybyggda huset "Natrium" på Medicinareberget, beläget bredvid Sahlgrenska akademin.

Institutioner

Göteborgs universitets huvudbyggnad för administration i Vasaparken, strax söder om Vasaplatsen.

Sahlgrenska akademin: Institutionen för biomedicin Institutionen för kliniska vetenskaper Institutionen för medicin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Institutionen för odontologi Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Fakulteten för naturvetenskap och teknik: Institutionen för biologi och miljövetenskaper Institutionen för data- och informationsteknik Institutionen för fysik Institutionen för geovetenskaper Institutionen för kemi och molekylärbiologi Institutionen för kulturvård Institutionen för marina vetenskaper Institutionen för matematiska vetenskaper Institutionen för tillämpad IT Humanistiska fakulteten: Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Institutionen för historiska studier Institutionen för kulturvetenskaper Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion Institutionen för språk och litteraturer Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi Konstnärliga fakulteten HDK-Valand, högskolan för konst och design Högskolan för scen och musik

Samhällsvetenskapliga fakulteten: Institutionen för globala studier Förvaltningshögskolan Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) Psykologiska institutionen Institutionen för socialt arbete Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Statsvetenskapliga institutionen Handelshögskolan: Institutionen för ekonomi och samhälle Företagsekonomiska institutionen Juridiska institutionen Institutionen för nationalekonomi med statistik Utbildningsvetenskapliga fakulteten Institutionen för pedagogik och specialpedagogik (IPS) Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande (IPKL) Institutionen för didaktik och pedagogisk profession (IDPP) Institutionen för kost- och idrottsvetenskap (IKI) Övriga Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV) Nationellt Centrum för Matematikutbildning (NCM) GU Ventures Centrum för Hälsa och Prestation

Studentkårer

Studentkårerna vid Göteborgs universitet är samordnade i Göteborgs universitets studentkårer, GUS.

Sedan 1 juli 2025 verkar följande fem kårer vid Göteborgs universitet.

• Göta studentkår (Göta)
• Handelshögskolans i Göteborg studentkår (HHGS)
• Sahlgrenska akademins studentkår (SAKS)
• Konstkåren
• Göteborgs Universitets Doktorandkår (GUDK)

Servicecenter

Göteborgs universitet har fyra servicecenter:

• Servicecenter Haga
• Servicecenter Medicinareberget
• Servicecenter Näckrosen
• Servicecenter Pedagogen

Historia

Servicecenter Näckrosen blev som första servicecenter invigt tisdagen den 9 november 2010. Detta efterföljdes sedan av Servicecenter Vasa.

En viktig uppgift vid starten för Servicecenter kom att bli att ansvara för administrationen av det nya "GU-kortet".

Personer

Alumner och anställda

• Alumner från Göteborgs universitet
• Personer verksamma vid Göteborgs universitet [med wikipediasida]
• Personer verksamma vid Göteborgs universitet [utan wikipediasida]
  • Karin Aijmer (språk och litteratur)
  • Alvar Ellegård (engelska)
  • Göran Kjellberg (språk och litteratur)

Rektorer

• HT 1891 Axel Kock (1851–1935)
• 1891–1893 Hjalmar Edgren (1840–1903)
• 1893–1899 Johannes Paulson (1855–1918)
• 1899–1909 Johan Vising (1855–1942)
• 1909–1914 Ludvig Stavenow (1864–1950)
• 1914–1931 Otto Sylwan (1864–1954)
• 1931–1936 Bernhard Karlgren (1889–1978)
• 1936–1951 Curt Weibull (1886–1991)
• 1946–1951 Axel Boëthius (1889–1969)
• 1951–1966 Hjalmar Frisk (1900–1984)
• 1966–1972 Bo Eric Ingelmark (1913–1972)
• 1972–1982 Georg Lundgren (1923–1982)
• 1982–1986 Kjell Härnqvist (1921–2006)
• 1986–1992 Jan S. Nilsson (1932–2010)
• 1992–1997 Jan Ling (1934–2013)
• 1997–2003 Bo Samuelsson (1942–)
• 2003–2006 Gunnar Svedberg (1947–)
• 2006–30 juni 2017 Pam Fredman (1950–)
• 1 juli 2017–30 juni 2023 Eva Wiberg (1958–)
• 1 juli 2023– Malin Broberg (1971–)

Se även

• Acta Universitatis Gothoburgensis

Referenser

Källor

• Sylwan, Otto (1916). Översikt av Göteborgs högskolas uppkomst och dess utveckling 1891-1916. Göteborgs högskolas årsskrift, 99-0161311-6 ; 22:2. Göteborg. Libris 868253 
• Rundqvist Agne, red (1982). Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg: 1619-1982. Göteborg förr och nu, 0348-2189 ; 17. Göteborg: Göteborgs hembygdsförb. Libris 504662 
• Lindberg, Bo; Nilsson Ingemar (1996). Göteborgs universitets historia, vol. I-II. Göteborg: Rektorsämbetet, Univ. Libris 7774909. ISBN 91-88768-04-X 
• Tepfers, Ira (1991). Universitetsbyggnaden i Vasaparken. Göteborgs universitet 1891-1991, 99-1317685-9. Göteborg: Informationsavd., Univ. Libris 7637626. ISBN 91-7360-180-2 
• Weibull, Curt (1991). ”Medicinska högskolan och tillkomsten av Göteborgs universitet.”. Profiler och projekt : Göteborgs universitet hundra år : aktuell humanistisk forskning (Göteborg : Humanistiska utbildnings- och forskningsnämnden, Univ., 1991): sid. 13-22.  Libris 2642517
• Kinding, Thomas (1966). Etthundrafemtio terminer: ur göteborgsstudenternas historia med ett urval av kårens efterlämnade papper : jämte en avslutande artikel av Leif Magnusson. Göteborg: Filosofiska fakulteternas studenförening. Libris 1806812 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Göteborgs universitet.
  Bilder & media
• Göteborgs universitets webbplats