Göteborgska

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Göteborgsslang)
Hoppa till: navigering, sök

Göteborgska är en dialekt som används i Göteborg med omnejd. Göteborgskan har även börjat sprida sig till andra delar av Västsverige.[1]

Traditionellt har man delat in dialekterna i Göteborg i en västlig form, mera lik bohuslänska dialekter, och en östlig form, mer lik västgötska dialekter. Skillnaderna mellan de göteborgska dialekterna har blivit mindre märkbara under modern tid. Tidigare uttalades till exempel "pump" som [pomp] i östra Göteborg, och [påmp] i västra Göteborg. Vissa skillnader kan dock kvarstå mer distinkt; som att tendensen till ett klarare uttal av ”r” finns i västra Göteborg, medan det i öster snarare dras åt det västgötska ”r”. I sydöstra Göteborg, Mölndal med omnejd, förekommer det så kallande "skorrande R-et", tungrots-r. Sedan 1970-talet har det dock börjat att försvinna och i dag är det mest äldre som fortfarande "skorrar".

Melodi och uttal[redigera | redigera wikitext]

Gemensamt för de allra flesta göteborgare är den västsvenska satsmelodin där betoningen går upp lite på slutet, även om inte alla använder markerade ”d”, ”r”, ”u”, och ”i”. Den största skillnaden mellan göteborgskan och de övriga västsvenska dialekterna är att göteborgarna inte använder sig av tjocka ”l” och runda vokaler (till exempel ”u” och ”ö” som hörs i värmländska och västgötska).

Retroflexer[redigera | redigera wikitext]

I rikssvenskan övergår fonerna [d], [t], [n], [s] och [l] till sina retroflexa motsvarigheter när de följer en retroflex konsonant eller kort [r]. I göteborgskan har detta dock blivit helt standard först hos yngre talare. Hos vissa medelålders och äldre göteborgare försvinner ofta istället [r]. Exempel: ord - od, gård - gåd, farlig - fali, härlig - häli, barn - ban, järn - jän, norsk - nossk, torsk - tossk, vart - vatt, syrsa - syssa. Just ordet "syrsa" uttalas också av en del äldre göteborgare gärna med ett sje-ljud i stället för "rs", syscha.

Göteborgsslang och sociolekter[redigera | redigera wikitext]

Vissa dialektord kan i dag uppfattas som slanguttryck, men slang är inte detsamma som dialekt. Gnidandet av snö i någons ansikte kallas i Göteborg för gôra, gira, gura, sylta, mula eller môla, beroende på stadsdel, men här handlar det om dialekt och inte slang.

Den så kallade shobresvenskan, eller miljonsvenskan, som talas i Göteborgs invandrartäta förorter är också en variant av göteborgskan. Den är en blandning av göteborgskan och en delvis bruten svenska med slangord från andra länder.

De göteborgska sociolekterna, där det förekommer att personer från andra delar av Sverige misstar till exempel en överklassdam från Örgryte med en person från stockholmska Lidingö. Här spelar såväl dialekt som sociolekt in.

Grammatik[redigera | redigera wikitext]

Som i övriga dialekter kan annat än uttal skilja sig från standardsvenskan. I svenskt standardspråk är till exempel apelsin ett ord i utrum: en apelsin, apelsinen. Ordet har dock neutralt kön i äldre göteborgska och i stora delar av södra Sverige: ett apelsin, apelsinet.

I äldre göteborgska finner man även att possessiva pronomen kan vara annorlunda. Hans - hanses, deras - domses.

Interfix[redigera | redigera wikitext]

Sammansatta ord i standardsvenskan består av två eller flera stammar plus en eventuell efterled. Mellan stammarna kan det finnas så kallade interfix (-s-, -u-, och -o- är vanliga interfix). Göteborgskan har i en mängd fall interfix där standardsvenskan saknar sådan, och typiskt för göteborgskan är användningen av -e- som bindevokal. Detsamma gäller bohusdialekten och västgötadialekten längs Göta älv. Ord som strumpebyxa, målefärg, sopetunna och lite mer ålderdomliga varianter som björkeris, byxeknapp och lipesill. I ord på -are- finns det en tendens i göteborgskan att behålla -e-. Skomakarestol, skräddareverkstan. Detta dialektala drag gör sig påmint i namn på platser och gator i Göteborg som exempelvis Snickaregatan, Vågmästareplatsen där det på många håll i Sverige snarare skulle heta Snickargatan och Vågmästarplatsen.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter
  1. ^ Göteborgskan gör nya erövringar Dagens Nyheter, 22 juni 2010
Tryckta källor

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]