Guy de la Berg

Från Wikipedia
Guy de la Berg
FöddGuy Jean Paul Morgan de la Berg
6 mars 1937
Bryssel, Belgien Belgien
Död12 november 2014 (77 år)
Norrköping
Aktiva år1955-2010
Betydande roller
’’’Nalle Puh’’’ i diverse produktioner 2000-2010 ’’’Slinky’’’ i Toy Story 2 & Toy Story 3
IMDb SFDb

Guy Jean Paul Morgan de la Berg (Guy uttalas "Gi"), född 6 mars 1937 i Bryssel i Belgien, död 12 november 2014 i Norrköping, var en svensk skådespelare och röstskådespelare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Guy de la Berg studerade 1954–1955 på Gösta Terserus teaterskola som precis flyttat sin studio från Munkbron till huset på Hovslagaregaten 4 på Blasieholmen. Han sökte till Dramatens elevskola året därpå men blev som de flesta av de dryga hundratalet sökande inte antagen.

de la Berg debuterade istället som professionell skådespelare i september 1955 på Vasateatern (Vasan) i Stockholm med en mindre roll i Thornton Wilders komedi Äktenskapsmäklerskan i regi av Per Gerhard med Alice Eklund och Ernst Eklund. Uppsättningen blev inte den succé som direktionen hade hoppats på så engagemanget följdes en dryg månad senare av W. D. Homes komedi Vad vet mamma om kärlek? som slog bättre och gavs i hela 314 föreställningar på Vasan.

Han medverkade i två av Karl Gerhards revyer: Två träd och Ursäkta handsken, som båda spelades på Idéonteatern, Han var skådespelare och kock hos Knäppupp och fick hoppa in för Tage Danielsson i Svenska Ords första revy Gröna HundGröna Lund 1962.[1]

Vid Bellmansspelen på Kungliga Djurgården 26 juli 1965 framfördes stycket Kungligt gästspel av Carl-Gustaf Kruuse och Viven Kruuse med Teddy Rhodin som Konungen Gustav III, Lissi Alandh som Ulla Winblad och William Clauson som Bellman med Guy de la Berg som Armfeldt, förklädd till Casanova. I rollen som De Besche, gardeslöjtnant syntes den nyutexaminerade Dramateneleven Börje Ahlstedt.

Hösten 1970 turnerade han med Riksteatern som Motel i Spelman på taket, med Gösta Bernhard som Tevje och Inga Gill som Gilda. Han skulle själv få göra Tevjes roll på Östgötateatern 1985 med Bojan Westin som Golde.

När Stig Olin på hösten 1978 satte upp Ayckbourns Hur andra älskar gjorde de la Berg Bob Philips med Mona Cassemar som Terry Philips medan paret Foster gjordes av Jessie Flaws och Hans Lindgren. På Riksteatern spelade han också Hamlet.

Han spelade kabaré med Hagge Geigert i Göteborg och spelade revy med Tjadden Hällström i Skövde.

de la Berg var under flera år anställd vid Länsteatern i Örebro innan han 1985 kom till Östgötateatern i NorrköpingLinköping där han var verksam fram till pensioneringen. Bland hans många roller på Östgötateatern kan nämnas blomsterhandlaren i Little Shop of Horrors och Mr Sowerberry i Oliver Twist.

Många tevetittare minns honom som den lågmälde Herr Håkansson i serien Goda grannar.[2]

Han dubbade en del tecknade filmer och gjorde under några år rösten till Nalle Puh.[1]

Guy de la Berg är gravsatt i minneslunden på Bromma kyrkogård.[3]

Filmografi i urval[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1955 Äktenskapsmäklerskan
Thornton Wilder
Per Gerhard Vasateatern[4]
1959 Medverkande Två träd, revy
Karl Gerhard
Hasse Ekman Idéonteatern
1961 Medverkande Ursäkta handsken, revy
Karl Gerhard
Tage Danielsson Idéonteatern[5]
1963 Pyjamasleken
George Abbot, Richard Bisell, Richard Adler, Jerry Ross
Carl-Gustaf Kruuse af Verchou
Mille Schmidt
Idéonteatern[6]
1969 Bill Calhoun/Lucentio Kiss Me, Kate
Cole Porter, Samuel Spewack och Bella Spewack
Bo Forsberg Riksteatern[7]
1972 Små, små ord till tröst
Per Siwe Flexteatern[8]
1973 Borgmästaren
Gert Hofmann
Sandor Györbiro Flexteatern[9]
1976 Cassio Othello
William Shakespeare
Claes Sylwander Helsingborgs stadsteater
1982 Miguel de Cervantes / Don Quijote Mannen från La Mancha
Mitch Leigh, Joe Darion och Dale Wasserman
Georg Malvius Örebro länsteater[10]
1983 Eddie Carbone Utsikt från en bro
Arthur Miller
Georg Malvius Örebro länsteater[11]
Mercutio Romeo och Juliet
William Shakespeare
Georg Malvius Örebro länsteater[12]
Horst Bent
Martin Sherman
Georg Malvius Örebro länsteater[13]
1984 Konferenciern Cabaret
John Kander, Fred Ebb och Joe Masteroff
Georg Malvius Örebro länsteater[14]
Truffaldino Battochio Två herrars tjänare
Carlo Goldoni
Alfred Meschnigg Örebro länsteater[15]
1989 Oscar Lindquist Sweet Charity
Neil Simon, Cy Coleman och Dorothy Fields
Hans Bergström Östgötateatern[16]
1998 Mr Mushnik Little Shop of Horrors
Alan Menken och Howard Ashman
Magnus Bergquist Östgötateatern[17]
2001 En kul grej hände på väg till Forum
Stephen Sondheim, Burt Shevelove och Larry Gelbart
Staffan Aspegren Östgötateatern[18]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Aldrig att Guy de la Berg ångrat sitt yrkesval”. Norrköpings tidningar. 6 mars 2007. https://nt.se/bli-prenumerant/artikel/l6k76x8r/nt-2m2kr_s_22. Läst 1 juni 2023. 
  2. ^ ”Musikalisk skådespelare har avlidit”. Norrköpings tidningar. 4 december 2014. https://nt.se/bli-prenumerant/artikel/lynynvpj/nt-bd-0kr-dp1. Läst 1 juni 2023. 
  3. ^ SvenskaGravar
  4. ^ Barbro Hähnel (4 september 1955). ”Äktenskapsmäklerskan”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1955-09-04/239/18. Läst 23 augusti 2015. 
  5. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 46. 14 april 1961. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1961-04-14/100/46. Läst 21 januari 2016. 
  6. ^ Pygmé Musikförlags faktasida om "Pyjamasleken" Arkiverad 6 februari 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ Barbro Hähnel (23 juli 1969). ”Berit Carlberg praktfull i ojämn 'Kiss me, Kate'”. Dagens Nyheter: s. 8. https://arkivet.dn.se/tidning/1969-07-23/196/8. Läst 18 juli 2018. 
  8. ^ ”Nytt om Nöjen”. Dagens Nyheter: s. 7. 5 augusti 1972. https://arkivet.dn.se/tidning/1972-08-05/210/7. Läst 18 mars 2018. 
  9. ^ ”Nöjesguiden”. Dagens Nyheter: s. 16. 16 februari 1973. https://arkivet.dn.se/tidning/1973-02-16/45/16. Läst 18 mars 2018. 
  10. ^ Marcus Boldemann (6 oktober 1982). ”Fullträff i Örebro”. Dagens Nyheter: s. 20. https://arkivet.dn.se/tidning/1982-10-06/271/20. Läst 5 mars 2018. 
  11. ^ Bengt Jahnsson (19 april 1983). ”Riksteaterns repertoar i landsorten: Våra problem speglas i gårdagens”. Dagens Nyheter: s. 20. https://arkivet.dn.se/tidning/1983-04-19/105/20. Läst 6 mars 2018. 
  12. ^ Lars Linder (20 september 1983). ”Ojämn ensemble, men... Shakespeare känns igen”. Dagens Nyheter: s. 20. https://arkivet.dn.se/tidning/1983-09-20/255/20. Läst 6 mars 2018. 
  13. ^ Bengt Jahnsson (20 november 1983). ”'Bent' på svensk scen stark och osentimental”. Dagens Nyheter: s. 19. https://arkivet.dn.se/tidning/1983-11-20/315/19. Läst 6 mars 2018. 
  14. ^ Marcus Boldemann (26 mars 1984). ”'Cabaret' i Örebro: Fullödig satsning”. Dagens Nyheter: s. 24. https://arkivet.dn.se/tidning/1984-03-26/84/24. Läst 8 mars 2018. 
  15. ^ Bengt Jahnsson (16 december 1984). ”'Två herrars tjänare' på Örebro länsteater: Festlig fart och fläng utan like”. Dagens Nyheter: s. 26. https://arkivet.dn.se/tidning/1984-12-16/342/26. Läst 8 mars 2018. 
  16. ^ Bertil Mollberger (30 september 1989). ”Eva Rydberg fick drömrollen i Sweet Charity: Återhållsamt och säkert”. Dagens Nyheter: s. 32. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1989-09-30/265/32. Läst 23 augusti 2015. 
  17. ^ ”Repertoar 1998”. Östgötateatern. https://ostgotateatern.wordpress.com/2011/04/04/repertoar-1998/. Läst 24 mars 2018. 
  18. ^ Sara Norling (1 oktober 2001). ”Full fart i Rom. Glittrig lek bland kurtisaner, slavar och härförare med flera träffsäkra porträtt”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 23 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160123064456/http://www.dn.se/arkiv/kultur/musikal-full-fart-i-rom-glittrig-lek-bland-kurtisaner-slavar. Läst 24 juli 2015. 

Källor[redigera | redigera wikitext]