Börje Ahlstedt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Börje Ahlstedt
Börje Ahlstedt, 2008.
Börje Ahlstedt, 2008.
Född 21 februari 1939 (77 år)
Stockholm, Sverige
Aktiva år 1965–
IMDb SFDb
Ahlstedt hyllar Kjerstin Dellert på 90-årsdagen 2015.

Nils Börje Ahlstedt, född 21 februari 1939 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm, är en svensk skådespelare och regissör. Hans son Klas Ahlstedt är också skådespelare.[1]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Börje Ahlstedt kommer från en arbetarfamilj och utbildades vid Dramatens elevskola 1962–65.[2] Sedan dess har han arbetat vid Kungliga Dramatiska teatern. Sitt stora genombrott fick han tillsammans med Lena Nyman i Vilgot Sjömans filmer Jag är nyfiken – gul (1967) och Jag är nyfiken – blå (1968).[2]

Film[redigera | redigera wikitext]

För den breda publiken är han kanske mest känd som rövarhövdingen Mattis i Tage Danielssons filmatisering av Astrid Lindgrens bok Ronja Rövardotter (1984), samt den fisande farbror Carl i Ingmar Bergmans film Fanny och Alexander (1982). År 2003 återkom han i Bergmans sista film Saraband som Henrik, den överambitiöse fadern till Karin.[källa behövs]

TV[redigera | redigera wikitext]

Ahlstedt har även medverkat i en lång rad TV-produktioner, bland annat som Tojan i TV-serien Bröderna Malm (1972 och 1973), som den matlagningsintresserade konstnären i Lösa förbindelser (1985), som den före detta expediten Larzon i Chefen fru Ingeborg (1993) och den före detta kåkfararen Norton i långserien Tre Kronor (1998–99). Börje Ahlstedt fick mycket uppmärksamhet för sin medverkan i Sveriges Televisions porträttserie Stjärnorna på slottet i januari 2006.[3][4][5]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Ahlstedt har arbetat vid Dramaten i Stockholm sedan 1960-talet. Hösten 2003 spelade han där önskerollen Kung Lear. Uppsättningen var omtvistad, men Ahlstedts insats fick mycket beröm.[6] Under våren 2009 medverkade Börje Ahlstedt i pjäsen Muntra fruarna av Windsor.[6] Han har även spelat privatteater och var bland annat engagerad vid Vasateatern 1979–81.[2]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Filmografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1965 Bondson I
Soldat I (Bild 5)
Soldat III
Mutter Courage
Bertolt Brecht
Alf Sjöberg Dramaten
En hovherre Yvonne, prinsessa av Bourgogne
Witold Gombrowicz
Alf Sjöberg Dramaten
1970 Alfred Brända tomten
August Strindberg
Alf Sjöberg Dramaten
1979 Malcolm Sängkammarfars
Alan Ayckbourn
Per Gerhard Vasateatern[7]
1980 Leo Schneider Vågar vi älska
Neil Simon
Per Gerhard Vasateatern[8]
1987 Vålnaden Titta det blöder
Kristina Lugn
Staffan Roos Dramaten
1991 Peer Peer Gynt
Henrik Ibsen
Ingmar Bergman Dramaten
1997 Lopachin Körsbärsträdgården
Anton Tjechov
Peter Langdal Dramaten
2003 Lear Kung Lear
William Shakespeare
Stefan Larsson Dramaten
2008 Flera roller Hamlet
William Shakespeare
Staffan Valdemar Holm Dramaten
2009 Sir John Falstaff Muntra fruarna i Windsor
William Shakespeare
John Caird Dramaten

Memoarer[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svensk filmdatabas – Klas Ahlstedt
  2. ^ [a b c d e f g h i] Svensk filmdatabas – Börje Ahlstedt
  3. ^ http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article10739404.ab
  4. ^ http://www.expressen.se/noje/borje-ahlstedt-jag-ar-en-social-katastrof/
  5. ^ http://www.nt.se/arkiv/2005/12/13/Personligt/1283657/H%E4r-ryker-Harryson-och-Ahlstedt-ihop.aspx
  6. ^ [a b] Dramatens rollbok
  7. ^ Bengt Jahnsson (22 september 1979). ”Harmonisk fyrväppling på sängkanten”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1979-09-22/257/14. Läst 17 april 2016. 
  8. ^ Ruth Halldén (25 september 1980). ”Sven Lindbergs kväll”. Dagens Nyheter: s. 26. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1980-09-25/262B/26. Läst 17 april 2016. 
  9. ^ Libris – Från min loge på Dramaten

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]