Haft sin

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Haft sin
P1080465.JPG
Haft sin (iranskt nyårsbord)
Haft sin i Teheran.
Haft sin i Teheran
Laura Bushs haft sin i Vita huset 2008.

Haft sin (persiska: هفت ‌سین, 'sju S') är det ett festbord som dukas upp vid det iranska, afghanska nytår (samtidigt med vårdagjämningen). Bordet dukas för att symboliskt representera allt det goda man önskar sig under det kommande året. Detta nyårsbord skall traditionellt innehålla minst sju saker som börjar med den persiska bokstaven sin.

Utformning[redigera | redigera wikitext]

Minst sju av öljande rätter/ting förekommer på en traditionell haft sin:[1]

Namn Innehåll Symbolik
Sabze gräs, groddar, kryddgrönt av vete, råg, mungbönor eller linser återfödelsen och naturens återuppvaknande
Samanu en vetebaserad dessert/pudding (påminner om memma[2]) välstånd och överflöd
Senjed torkade frukter från silverbusken kärlek
Sir vitlök läkekonsten
Sib äpple skönhet och hälsa
Somáq den syrliga kryddan sumak soluppgången
Serke vinäger hög ålder och tålmodighet
Sombol hyacint vårens ankomst
Sekke mynt rikedom

Historik[redigera | redigera wikitext]

Historiskt kallades nyårsbordet ursprungligen haft chin, där chin betyder dukad. De sju föremålen representerade några av zoroastrismens gudomliga element. De ursprungliga föremålen var:

  • en spegel som symboliserar himlen
  • ett äpple som symboliserar jorden
  • stearinljus som symboliserar elden
  • rosenvatten som symboliserar vatten
  • gräs eller groddar som symboliserar växtligheten
  • guldfiskar som symboliserar djuren
  • målade ägg som symboliserar människan och fruktbarheten

I den moderna traditionen ser man ofta en delvis annan symbolik än den ursprungliga traditionella:

  • stearinljusen symboliserar andlig upplysning och lycka
  • spegeln symboliserar sanningen
  • de målade äggen är ofta ett för varje familjemedlem
  • guldfiskarna symboliserar livet
  • rosenvattnet symboliserar den religiösa reningen

Dagens nyårsbord utgörs av en blandning av de ursprungliga zoroastriska och de nyare föremålen som börjar på s. Utöver allt detta brukar man dessutom ofta ha med

  • godsaker som choklad eller baklava,
  • mullbär
  • torkad frukt och nötter
  • ett granatäpple
  • foton på särskilt saknade familjemedlemmar, avlidna eller bosatta långt borta
  • den iranska flaggan
  • en olje- eller fotogenlampa
  • en bok med något av de främsta persiska litterära verken, oftast Háfez dikter eller Konungaboken, eller den heliga Koranen fastän den inte hör till själva nouroz firandet sedan Zarathustras tid, utan det är en nutida tradition för vissa.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]