Hylte kommun

Version från den 8 juni 2017 kl. 08.35 av RoMex (Diskussion | Bidrag) (→‎Tätorter: Landeryd är numera större än Rydöbruk, siffror för 2016)
Hylte kommun
Kommun
Vapen för Hylte kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
Slogan: Sveriges första vildmark.
Land Sverige Sverige
Län Hallands län
Landskap Halland, Småland
Läge 57°0′N 13°15′Ö / 57.000°N 13.250°Ö / 57.000; 13.250
Centralort Hyltebruk
Areal 1 046,6 km² (2015-01-01)[1]
113:e största (av 290)
 - land 946,53 km²
 - vatten 100,07 km²
Folkmängd 10 299 (2023-12-31)[2]
212:e största (av 290)
Befolkningstäthet 10,88 invånare/km²[2][1]
226:e högsta (av 290)
Kommunstyrelsens
ordförande
Ronny Löfquist (S)
Geonames 2704007
Kommunkod 1315
Tätortsgrad (%) 68 (2015)[3]
Organisationsnummer 212000-1207
Antal anställda 925 (2014-11)[4]
Webbplats: www.hylte.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
Lantmäteriets kommunavgränsning
Socknar i Hylte kommun. Kommungränsen i rött och landskapsgränsen mellan Halland och Småland i mörkrött.

Hylte kommun är en kommun i Hallands län. Centralort är Hyltebruk.

Kommunen, som är Hallands läns enda inlandskommun, ligger över gränsen mellan landskapen Halland och Småland. Den östra delen kommunen ligger i Finnveden, ett av Smålands traditionella små länder. Genom kommunen rinner ån Nissan.

Hylte kommun gränsar i väster till Falkenbergs kommun i Hallands län, i söder till Halmstads kommun i Hallands län och Ljungby kommun i Kronobergs län samt i norr till Gislaveds kommun i Jönköpings län.

Vid rikets arealberäkning den 1 januari 2012 av Statistiska centralbyrån hade Hylte kommun fem exklaver inom andra kommuners gränser.[5] Av dessa ligger fyra inom Gislaveds kommun och en inom Halmstads kommun.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Drängsered, Femsjö, Färgaryd, Jälluntofta, Kinnared, Långaryd, Södra Unnaryd och Torup samt en mindre del av Lidhults socken. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området tre så kallade storkommuner: Hylte (genom sammanslagning av de tidigare kommunerna Femsjö, Färgaryd och Långaryd), Unnaryd (av Bolmsö, Jälluntofta och Södra Unnaryd) samt Torup (av Drängsered, Kinnared och Torup).

Hylte kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Hylte landskommun. 1974 tillfördes Torups kommun och huvuddelen av Unnaryds kommun (Jälluntofta och Södra Unnaryds församlingar) samt en liten del från Ljungby kommun (en mindre del av Lidhults församling). Samtidigt ändrades länstillhörigheten till Hallands län.[6]

Kommunen ingick från bildandet till 1974 i Värnamo domsaga och ingår sedan 1974 i Halmstads domsaga.[7]

Kommunvapnet

Blasonering: Sköld av en vågskura delad i guld, vari ett uppskjutande rött vattenhjul, och blått, vari två bjälkar av guld.

Kommunen bildades i sin nuvarande form 1974, men det skulle dröja fram till 1987, innan ett kommunvapen kunde registreras i PRV. Ingen av de tidigare enheterna inom kommunens område hade haft vapen. Vågorna är Nissan, bjälkarna är trästockar (för skogsbruket) och vattenhjulet symboliserar industrin.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Hylte kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
10 990
1975
  
11 152
1980
  
11 211
1985
  
10 841
1990
  
11 143
1995
  
10 963
2000
  
10 479
2005
  
10 368
2010
  
10 177
2015
  
10 514
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Indelningar

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt (socknar) inom Hylte kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[8]:

Tätorter

Det finns sex tätorter i Hylte kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2016. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Hyltebruk &&&&&&&&&&&04139.&&&&&04 139
2 Torup &&&&&&&&&&&01275.&&&&&01 275
3 Unnaryd &&&&&&&&&&&&0866.&&&&&0866
4 Landeryd &&&&&&&&&&&&0443.&&&&&0443
5 Rydöbruk &&&&&&&&&&&&0420.&&&&&0420
6 Kinnared &&&&&&&&&&&&0353.&&&&&0353

Kommunikationer

Från sydväst till nordöst genomkorsas kommunen av riksväg 26 (Nissastigen), medan länsväg 150 utgår från Torup i västlig riktning. Från sydväst till nordöst genomkorsas kommunen även av järnvägslinjen Halmstad-Nässjö som trafikeras av regiontågen Krösatågen med stationer i Torup, Kinnared och Landeryd och med bibanan Torup-Hyltebruk.

Riksvägar

Primära länsvägar

Sekundära länsvägar

Tertiära länsvägar

Politik

Mandattabell i Hylte kommun 1970–2014

ValårVSMPSPISDKVCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970165164
165164
4192,4
36
19731832026
1832026
4993,9
44
19761731946
1731946
4992,8
409
19791931656
1931656
4990,5
3811
1982201315316
2031536
4990,8
3613
1985191315416
1931546
4988,1
3811
198819331545
19331545
4984,0
3118
1991182512426
182512426
4983,8
3217
199412341236
2341236
4983,3
2821
199831816939
3186939
4977,29
3118
20022201211337
220211337
4976,73
3514
2006112118227
12118227
4377,42
2914
201011411287315
1428735
4378,11
2815
20141151144724
1544724
3979,30
1920
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Se även

Källor

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024. 
  3. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ (PDF) Statistiska meddelanden MI 65 SM 1201. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 2012. sid. 13. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0802/2012A01/MI0802_2012A01_SM_MI65SM1201.pdf 
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Värnamo tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

Externa länkar