Stilfigur
(Omdirigerad från Retorisk figur)
| Stilfigurer |
|---|
| DIALOG |
| Apostrofering |
| Descriptio |
| Divisio |
| Hypofor |
| Illeism |
| Prosopopoeia |
| Ratiocinatio |
| Retorisk fråga |
| Sermocinatio |
| JÄMFÖRELSE |
| Allegori |
| Antites |
| Kenning |
| Liknelse |
| Metafor |
| Metonymi |
| Pars pro toto |
| Synekdoke |
| ORDLEK |
| Malapropism |
| Oxymoron |
| Paronomasi |
| Zeugma |
| STRUKTUR |
| Anastrof |
| Isokolon |
| Kiasm |
| Parallellism |
| Trikolon |
| TILLÄGG |
| Evidentia |
| Hopning |
| Hyperbol |
| Perifras |
| Pleonasm |
| Polysyndeton |
| Stegring |
| Tautologi |
| UPPREPNING |
| Allitteration |
| Anadiplos |
| Anafor |
| Assonans |
| Epanalepsis |
| Epifor |
| Ploke |
| Polyptoton |
| Rim |
| Symploke |
| Synonymi |
| UTESLUTNING |
| Asyndeton |
| Ellips |
| Ironi |
| Litotes |
| Meiosis |
| ÖVRIGT |
| Antonomasi |
| Dysfemism |
| Eufemism |
| Exclamatio |
| Katakres |
Stilfigurer, retoriska figurer[1] eller särskilt i modern stilistik[källa behövs] stilmedel är språkliga redskap för att skapa stilistiska effekter. Stilfigurer används såväl i dagligt tal som i snart sagt alla former av skriven text.
Språkfigurernas teori formulerades inom den klassiska retoriken, som delade in stilfigurerna i troper och figurer[1] eller ornament. Figurerna delades sedan in i tankens figurer och talets figurer. Denna indelning av stilfigurerna har idag övergivits, och alla stilfigurerna kallas enbart så.[1]
Typer av stilfigurer
[redigera | redigera wikitext]- Allitteration – ”tryckstarka ord som står nära varandra och börjar på vokaler eller samma konsonant, bokstavsrim”[2]
- Exempel: ur askan i elden, hus och hem, lika barn leka bäst, sitter på en sten i en skog vid en sjö.
- Anafor – En upprepning av ett ord i inledningen av sats eller mening, vanligast är tre upprepningar. Anafor ingår ofta i stegring (klimax).
- Antiklimax – Att efter stora förväntningar ge en kraftlös upplösning. Komisk effekt kan vara en avsikt med att använda antiklimax.
- Exempel: Han stod nu vid den spöklika stugan, djupt inne i den mörka och fuktiga skogen. Vad för hemskt monster skulle han finna där inne? Han öppnade sakta dörren, och fick plötsligt syn på... en gullig kanin.
- Antites – absolut motsats inom samma område.
- Assonans – en typ av oäkta rim.
- Besjälning – konkreta saker får mänskliga drag.
- Exempel: Väggarna andades och TV-apparaten stirrade tillbaka.
- Hyperbol – en medveten överdrift för att föra fram en poäng.
- Exempel: Jag har sagt till dig tusen gånger!
- Ironi – att uttrycka motsatsen till den egentliga avsikten.
- Isokolon – en mening som är uppbyggd av två eller flera delar som är uppbyggda av samma struktur, längd och rytm. Isokolon kan förekomma i olika former, beroende på hur många delar meningen består av. Beroende på om meningen består av två, tre eller fyra delar kallas den för bikolon, trikolon eller tetrakolon.
- Exempel: I fred begraver söner sina fäder, i krig begraver fäder sina söner.
- Ordpar – två sammansatta ord som kan anses bilda ett eget uttryck.
- Exempel: Ordning och reda. Vått och torrt.
- Oxymoron – en omöjlig kombination med syfte att framkalla en djupare mening.
- Exempel: Fulsnygg.
- Parodi – förlöjligande imitation.
- Stegring – även klimax – innebär en ökning av sammanhörande led.
- Exempel: Vid slutet av stigen fanns ett torn, och högst upp i tornet fanns en kikare, och i denna kikare kunde man se över hela staden.
- Parallellism – upprepning med andra ord för att betona något.
- Exempel: Kul att du kunde komma - det var kul att ha dig här.
_-_Palazzo_Nuovo_-_Musei_Capitolini_-_Rome_2016.jpg)