Kalmar FF

Kalmar FF
Fil:Kalmar FF.jpg Kalmar FF
Grundad	15 juni 1910
Hemort	Kalmar, Sverige
Hemmaarena	Guldfågeln Arena
Kapacitet	12 000
Ordförande	Mattias Rosenlund
Sportchef	Thomas Andersson-Borstam
Tränare	Nanne Bergstrand
Ass. tränare	Henrik Rydström, Jens Nilsson
Hemmaställ Bortaställ
Meriter
Svenska mästare	1 (2008)
Svenska cupen	3 (1981, 1987, 2007)
Supercupen	1 (2009)
Allsvenska säsonger	30 (senast 2017)
Placering i allsvenskans maratontabell	14:e
Säsonger i Sveriges näst högsta division	48 (senast 2003)
Övrigt
Supportrar	Kalmar FF Supporterunion
Webbplats	kalmarff.se

Kalmar Fotbollförening, Kalmar FF, är en svensk fotbollsförening som bildades i Kalmar den 15 juni 1910. Föreningen, som debuterade i Allsvenskan den 31 juli 1949 med en match mot Degerfors IF, har som sin största framgång hittills ett vunnet SM-guld - säsongen 2008. Föreningens nya fotbollsarena, Guldfågeln Arena, stod klar vid den allsvenska hemmapremiären den 11 april 2011.

Historik

Bildandet och de första åren (1910–)

Kalmar FF bildades ursprungligen 1910 under namnet IF Göta, men då namnet redan var upptaget blev man inte intaget i Riksidrottsförbundet. Fotbollslagets center Einar Delborn fick syn på ett fartyg med namnet S/S Gothia i hamnen, och föreningen bytte därefter namn till IF Gothia år 1912.

IF Gothia engagerade en engelsk sjöman vid namn Shaw som sin förste tränare. När första världskriget bröt ut tvingades han dock återvända till sitt hemland.

År 1918 beslutade stadens myndigheter att en ny idrottsplats skulle anläggas på Fredriksskansområdet i stället för den gamla som var belägen på den del av Kvarnholmen som i dag är parkeringsplats vid Ängöbron. Fredriksskans Idrottsplats togs därmed i bruk och i samband med detta krävde myndigheterna att antalet idrottsföreningar skulle minskas. IFK Kalmar, bildat 1904 och vinnare av det allra första Smålandsmästerskapet 1907, tog initiativ till en sammanslagning med IF Gothia. Den nya föreningen fick namnet Kalmar Idrottssällskap, KIS, och nya idrottsplatsen på Fredriksskansområdet togs i bruk vid midsommartid. Någon invigning ansåg man sig inte ha råd med så denna fick anstå i 80 år. Först i samband med hemmamatchen mot IFK Norrköping den 20 juni 1999 blev idrottsplatsen officiellt invigd.

Redan från mitten av 1910-talet framstod centern och målspottaren Hjalmar Sivgård som klubbens stora spelare. Han förblev klubben trogen genom alla namnbyten och var ända in på 30-talet en pålitlig målskytt.

Säsongen 1927/28 bestämdes att det lag som på våren stod som slutsegrare i den lokala Sydöstra serien skulle infogas i det nationella seriesystem som höll på att byggas ut på nivån under Allsvenskan. IFK Oskarshamn vann serien men lagets hemmaplan höll inte måttet för division II-spel och man ansåg sig inte heller ha råd med de dyra resorna till Skåne och Halland. I stället gick budet med kort varsel till serietvåan Kalmar IS. Att få ihop ett konkurrenskraftigt lag sågs som en angelägenhet för hela staden och många ville slå samman KIS med serietrean Kalmar AIK. KAIK vägrade, men efter hårda förhandlingar den 25 juli på Teaterkällaren vid Larmtorget bestämdes att man skulle släppa sina bästa spelare – på villkor att en ny förening bildades i stället för Kalmar IS. Ur kravet utmejslades till sist den nya föreningen Kalmar Fotbollsförening som med fem före detta KAIK-spelare och sex gamla KIS:are i premiärmatchen den 31 juli sensationellt besegrade de skånska mästarna Malmö FF med 6–0. Storstjärnan Hjalmar Sivgård, som var med redan på IF Götas tid, gjorde första målet. KFF spelade i rödvitrandiga tröjor och röda byxor.

Kalmar FF slutade sitt första spelår som tvåa i serien efter IFK Malmö. Den 20 juni 1928 spelade man sin första match mot utländskt motstånd när tjeckiska proffslaget Viktoria Zizkov från Prag kom på besök och besegrade hemmalaget med 7–4. Hjalmar Sivgård (född 1894), gjorde sin sista match för KFF år 1930. Det sista av hans oräkneliga mål för Göta, Gothia, KIS och KFF fastställde segersiffrorna till 3–0 i hemmamatchen mot Derby den 19 oktober.

En svårbemästrad generationsväxling gjorde att KFF år 1931 för första gången flyttas ner från näst högsta serien till dåvarande division III. Efter att ha vunnit serien, en poäng före Kalmar AIK, var KFF dock tillbaka i tvåan igen redan året därpå. År 1935 åker man ändå ner i trean igen och den här gången skulle det ta betydligt längre tid att komma tillbaka. Laget hade nu börjat spela i Kalmar IS gamla dräkt, röda tröjor och svarta byxor.

En 18-årig Gunnar Svensson gjorde sin allra första A-lagsmatch när KFF besegrade Nybro IF med 7–0 i en träningsmatch år 1937. Gunnar blev snart lagkapten och var sedan under 15 år KFF:s mest framträdande spelare. Året därpå, 1938, inledde Gösta Carlsson sin långa tränarepok. Han byggde tålmodigt upp ett lag av unga spelare som drygt tio år senare hade mognat till allsvensk klass.

År 1940 besegrade KFF Alstermo IF med 17–0 på hemmaplan vilket var nytt svenskt målrekord för en seriematch ovanför distriktsnivå. Göte Kolberg gjorde åtta av målen - ett tangerat svenskt rekord. Laget var nu åter klätt i rödvitrandiga tröjor och röda byxor.

I kvalet mot Högadals IS våren 1943 vann lagen först var sin match varpå det blev omspel på neutral plan i Växjö. I 88:e minuten gjorde Stig ”Litzen” Lundström matchens enda mål och KFF var äntligen tillbaka i näst högsta serien igen efter åtta säsonger på den tredje serienivån. På förslag av IFK Kalmars gamle målvakt Eric Brütte döps Kalmar Idrottsplats officiellt om till Fredriksskans Idrottsplats.

För första gången spelade KFF fotboll utomlands när man som Kalmars representant i fotbollsturneringen deltog vid vänortsspelen i danska Silkeborg år 1948. Finska Nyslott (Savonlinna) besegrades med 7–0 och i finalen slogs hemmalaget Silkeborg IF med 4–2. I seriespelet på hösten vann KFF toppmötet hemma mot Örgryte med 2–1 inför hela 8.638 åskådare, nästan dubbelt så många som det förra publikrekordet.

Debut i Allsvenskan (1949–1955)

På Kristi himmelsfärdsdag, den 26 maj, gjorde Rolf Holmström matchens enda mål mot Halmstads BK hemma på Fredriksskans IP. Därmed var Kalmar FF klart för spel i högsta serien när allsvenskan började säsongen 1949/50 (man spelade fortfarande höst/vår). 31 juli 1949 spelade klubben sin första historiska match i Allsvenskan - förlust borta mot Degerfors IF med 2–0 inför 3859 åskådare på Stora Valla. När Malmö FF kom till Kalmar den 4 september räknades 15.243 åskådare in, den största publik som någonsin samlats på Fredriksskans. MFF vann matchen med 2–1.

I januari år 1950 är KFF på turné i Spanien, där man först spelade 2–2 mot ett B-lagsbetonat Real Sociedad, varpå ligatrean Real Valladolid sensationellt besegrades med 2–0. KFF slutade sitt allsvenska premiärår på niondeplats. Ungraren István Wampetits, tidigare tränare för bland annat Degerfors, AIK och svenska landslaget, tog över KFF inför lagets andra säsong i Allsvenskan men lyckades inte rädda kvar laget. Han lovade dock att få upp Kalmar FF till högsta serien inom två år; ett löfte han skulle hålla. Säsongen 1953-54 var laget åter i Allsvenskan och man spelade nu en mycket snabbare, mer modern och teknisk fotboll. Efter att i sjunde omgången ha besegrat Degerfors med 3–1 toppade Kalmar FF för första gången någonsin den allsvenska serietabellen. Anfallaren Olle Lind blev KFF:s förste A-landslagsman genom tiderna när han togs ut till VM-kvalmatchen mot Belgien i Bryssel den 8 oktober (svensk förlust med 2–0).

I november 1954 reste KFF till Singapore, Malaysia och Indonesien. Man spelade elva matcher på drygt tre veckor, fem vinster och två förluster. 3–1-förlusten mot ett kombinerat lag i Medan på Sumatra lockade 50.000 åskådare, den största publik KFF dittills spelat inför. I seriespelet gick det dock inte lika bra som på turnén. När klubben säsongen 1954-55, med endast 17 poäng på 22 matcher, åkte ur Allsvenskan inleddes en över 20 år lång sejour i division 2.

På fotbollens bakgård (1955–1975)

År 1958 lades seriespelet om till kalenderår och KFF var nära att åka ur tvåan. Kontraktet räddas genom en 4–3-seger borta mot IK Sleipner, där KFF gjorde sina tre sista mål under matchens sista tolv minuter. Sten-Åke ”Kalven” Johansson gjorde debut för A-laget i seriespel. Han hängde sedan med ända till början av 70-talet. Ingen har gjort så många mål för Kalmar FF som han. KFF förlorade en vänskapsmatch 1959 på Fredriksskans mot Inter – med ”Nacka” Skoglund – med 11–4, enda gången någonsin KFF släppt in ett tvåsiffrigt antal mål.

Kay Wiestål blev ny tränare för Kalmar FF 1975. Säsongen blev en intensiv kraftmätning mellan IFK Göteborg och KFF. När lagen möttes på Nya Ullevi uppgick publiken till 45.951 personer, det största antal åskådare som sett KFF spela i Sverige. Bortalaget vann med 1–0 sedan Jan-Åke Lundberg nickat in segermålet. Även när KFF vann returen i Kalmar med 3–1 är Jan-Åke i fokus; han gör två mål själv och passar till det tredje. Seriesegern blev dock inte klar förrän i sista omgången, då Västra Frölunda IF besegrades med 3–2. Kenneth Bojstedts kvittering till 2–2 blev ett av de mest omstridda målen i svensk fotbollshistoria, då göteborgarna hävdade att bollen aldrig varit över mållinjen. Kjell Nyberg gjorde sedan det avgörande målet och Kalmar FF var tillbaka i Allsvenskan efter 20 års frånvaro.

Tillbaka till finrummet (1976–1982)

År 1976 sparkades Kay Wiestål sedan KFF förlorat borta mot IFK Sundsvall med 9–2. Gamle anfallaren Eiwert Bladh fick ordning på laget igen och comebacksäsongen i Allsvenskan slutade med en oväntad sjätteplats.

Bosse Johansson kom tillbaka som tränare år 1977 och KFF tog nu för första gången någonsin allsvenska medaljer när man slutade trea och därmed fick lilla silvret. Även följande säsongen 1978 gick bra. KFF hamnade på fjärde plats och erhöll därmed de allsvenska bronsmedaljerna. Man spelade också sin första cupfinal genom tiderna. Det blev dock förlust mot Malmö FF som vann med 2–0 efter förlängning.

Föreningen vann 1981 för första gången Svenska cupen efter en 4–0-seger mot IF Elfsborg på Råsunda fotbollsstadion. I serien tvingades man till kval mot IFK Eskilstuna. Kalmar vann matchen och man höll sig kvar i högsta serien. Lika bra skulle det inte gå året därpå. Säsongen 1982 var laget tvunget att spela kvalspel igen och den här gången åkte KFF ur högsta serien efter att ha förlorat mot Gefle IF både borta och hemma.

Upp och ner (1983–1988)

Första seriederbyna mot Kalmar AIK på 25 år spelade år 1983 och slutade med KAIK-vinst på våren (1–0) och KFF-vinst på hösten (3–0). KFF vann södertvåan och det engelska nyförvärvet Billy Lansdowne blev seriens skyttekung med 16 fullträffar. Benno Magnusson avgjorde sedan kvalmatchen mot Djurgårdens IF på Fredriksskans när han placerade in 3–1 på straff. Efter matchen attackerades KFF-spelarna av besvikna djurgårdsfans och rödvita supportrar utsattes för misshandel.

År 1985 firade man 75 år och slutade på en andraplats i Allsvenskans grundserie (efter Malmö FF), föreningens dittills högsta placering någonsin. År 1986 åkte KFF ur Allsvenskan. Året därpå blev man ändå cupmästare sedan Gais finalbesegrats med 2–0. Men det är göteborgarna som vann söderettan – som näst högsta serien döpts om till detta år – medan KFF trillar ner till tredje serienivå, där man inte befunnit sig sedan 1943. Bara några dagar efter att degraderingen blivit ett faktum slår KFF i Cupvinnarcupen portugisiska ligatrean Sporting Lissabon med 1–0 på Fredriksskans. Torbjörn Arvidsson nickar in målet i slutminuterna.

Efter en besvärlig inledning på säsongen 1988 fick gamle KFF-kaptenen Börje Axelsson ta över som tränare och kunde till sist leda laget till serieseger och återkomst till Söderettan. Den avslutande 5–0-segern borta mot Jönköpings Södra IF blev den sista KFF-matchen inte bara för Billy Lansdowne utan även för en av de största KFF-legendarerna genom tiderna, Johny Erlandsson, som kommit till Kalmar från Kosta redan inför säsongen 1973.

Planerade återtåg (1989–2000)

Under nye irländske tränaren Patrick Walker slutade KFF på andra plats i Söderettan år 1994 och fick kvala mot Hammarby IF. Det blev dock förlust hemma och oavgjort borta. I returen på Söderstadion gjorde en ung Henrik Rydström sin A-lagsdebut. KFF satte så småningom upp målet att åter spela i Allsvenskan. Man anställde en gedigen tränare i Karl-Gunnar Björklund och med en väl planerad "trestegs-raket" skulle man nå landets högsta serie 1995. Men planen kraschlandade och Björklund lämnade klubben i förtid för Örgryte IS. År 1996 var katastrofen ett faktum då Kalmar för andra gången på åtta år ramlade ner i division två.

Föreningen genomgick nu ett stålbad, både ekonomiskt och träningsmässigt. Den nygamle tränaren och före detta spelaren Kjell Nyberg lade med stenhård disciplin grunden för det "nya Kalmar FF" och 1997 vann föreningen division två obesegrade med 15 poängs marginal till tvåan Nybro IF. Nyberg lämnade, efter utfört uppdrag, över tränarsysslan till den betydligt mjukare och filosofiske Nanne (då "Kurt-Arne") Bergstrand som spelat i KFF 1981–82. Truppen anammade dock även den nye tränarens metoder och redan första året i division ett tog man klivet upp i Allsvenskan. I den avslutande matchen, inför 9900 betalande åskådare hemma på Fredriksskans, fick man 0-0 mot Åtvidabergs FF vilket räckte för avancemang.

År 1999 spelade KFF för första gången på tolv år i Allsvenskan. Sejouren blev dock bara ettårig då föreningen trots en stark start (då man till och med ledde serien) åkte ur via kvalspel mot Gais. Man hamnade nu i den nybildade Superettan. Tränare Bergstrand, som redan under sommaren skrivit på för seriekonkurrenten Helsingborgs IF, lämnade föreningen efter säsongens slut.

Målet år 2000 var ett snabbt återtåg till Allsvenskan. Men spelet stämde inte och man var till sist nära att åter förpassas till div 1 (tidigare div 2), men via ett segermål i slutminuterna i säsongens sista match (3–2-seger över IF Sylvia) av den lojale inhopparen Joachim Lantz räddades kontraktet i sista stund. Lantz fick efter målet av FF-fansen tillnamnet "Jesus" – räddaren. Efter värvningarna av bland andra Lasse Johansson och Lucas Nilsson klarade föreningen sitt mål 2001 och var nu åter allsvenskt. Stabiliteten fanns dock inte riktigt och avsaknaden av en riktig målskytt gjorde att man fick ett direkt respass ner i Superettan.

En ny era (2001–2009)

År 2003 gjordes åter en seriös satsning på att nå Allsvenskan. Nanne Bergstrand togs tillbaka som huvudtränare och det "brasilianska spåret" med kvalitativa värvningar från Sydamerika blev klubbens strategi för att skaffa sig "spetskompetens". Ynglingarna Daniel Mendes och Dudu hämtades till Fredriksskans och blev en starkt bidragande orsak till att Kalmar FF för tredje gången på sex år tog sig tillbaka till Allsvenskan.

Visa av tidigare misstag med att etablera sig i högsta serien hyrde föreningen inför comebacken tre nya brasilianska spelare; de etablerade Dedé Anderson och Fabio Augusto tillsammans med den talangfulle César Santin. Samma säsong återvände också Tobias Carlsson och Svante Samuelsson till föreningen. Kalmar FF svarade för en stark säsong och slutade femma i serien och missade med en hårsmån en plats i den nystartade nordiska turneringen Royal League. Föreningen bytte nu styrelseordförande för första gången på tolv år. Ronny Nilsson avgick och lämnade över till Tommy Strandman.

För första gången på 20 år tog KFF allsvenska medaljer när man slutade trea i serien år 2005. På vägen dit tog man sin största allsvenska seger någonsin: 7–0 borta mot Assyriska. Royal League-deltagandet innebar att KFF spelade internationella tävlingsmatcher igen, något man inte gjort sedan 80-talet. Höjdpunkten blev när ett stjärnspäckat FC Köpenhamn förlorade en decembermatch på Fredriksskans då Cesar Santin gjorde det enda målet. År 2006 blev åter en stabil säsong som slutade med ett Kalmar FF på en femteplats i tabellen.

År 2007 vann KFF Svenska Cupen efter en finalvinst på hemmaplan mot IFK Göteborg med 3–0. Målen gjordes av César Santin (2) och den nya värvningen Patrik Ingelsten. Kritik från Göteborgs-håll menade att datumet varit gynnsamt för KFF, men Kalmars tränare Nanne Bergstrand svarade bryskt att "...IFK ändå inte hade vunnit om de så inte hade spelat en match på en månad". I Allsvenskan 2007 slutade KFF tvåa, efter tio raka matcher utan förlust inför slutomgången.

Inför Allsvenskan 2008 hade många så kallade experter utsett Kalmar FF till guldfavorit, bland annat de flesta allsvenska fotbollstränarna. Tränare Bergstrand försökte avfärda detta som ren taktik av de mer etablerade storlagen ("Etablissemanget" som han envist kallade det), men det visade sig snart att tipset nog skulle kunna slå in. Kalmar tog efter omgång fyra över serieledningen och fortsatte att hålla den trots att man under sommaren tappade en av sina viktigaste spelare, brasilianaren César Santin som lämnade för FC Köpenhamn.

Man stod dock inte och föll med förlusten av den kvicke brassen. Under de senaste åren hade man värvat klokt och inte köpt dyra tillskott – och inte minst lokalt. De tre bröderna Elm hade en närmast sensationell utvecklingskurva och gjorde i match efter match avgörande insatser. Mellanbrodern Viktor Elm, som under året fick prova på landslagsspel, var lagets kanske viktigaste spelare och ansågs av många vara Allsvenskans bästa spelare år 2008. Även den yngste brodern Rasmus och storebror David bidrog stort till Kalmar FF:s framgångsrika år.

I laget hade man också årets allsvenska skyttekung, Patrik Ingelsten, som funnit sig tillrätta efter några tunga år i Halmstad BK. Under Nannes vingar blommade den snabbe smålänningen ut och när han i sista omgången, på Örjans vall mot sin forna klubb, gjorde sitt 19:e mål för året betydde det inte bara personlig revansch utan även 2–2 i matchen och att Kalmar FF hade säkrat sitt första SM-guld i historien. Viktor Elm lämnade som Bosmanfall Kalmar för nederländska SC Heerenveen efter säsongen.

År 2009 tog man en tidig titel när IFK Göteborg besegrades med 1–0 i Svenska Supercupen 21 mars på Gamla Ullevi. Nygamle Daniel Mendes gjorde enda målet.

Den allsvenska säsongen 2009 började svagt. Under säsongen lämnade dessutom de båda kvarvarande bröderna Elm, David och Rasmus, Kalmar för proffsspel ute i Europa. Men KFF visade lagstyrka och slutade till sist på fjärde plats i serien som AIK vann. Man knep därmed en bronsmedalj och Europacup-spel även år 2010.

Den 12 december 2009 togs, efter många turer med bland annat överklaganden till länsrätten, det första spadtaget till en ny fotbollsarena, Kalmar Arena (som senare via sponsoravtal kom att få namnet Guldfågeln Arena), gemensamt av cirka 700 rödvita supportrar. Bygget beräknades kosta 250 miljoner och stod färdigt till säsongsstarten 2011.

2010-talet

År 2010 firade KFF föreningens 100-årsjubileum. Seriespelet gick dock sämre än vad man de senaste säsongerna vant sig vid. En slutlig niondeplats blev den sämsta placeringen sedan återkomsten till Allsvenskan 2004.

Inför säsongen 2011 stod, efter idogt arbete in i det sista, föreningens nya toppmoderna fotbollsarena, Guldfågeln Arena, klar lagom till hemmapremiären den 11 april. Inför en utsåld arena betvingade man Djurgårdens IF med 3-2 i en svängig match där ett av årets nyförvärv, Kristoffer Fagercrantz, blev den historiske förste målgöraren för hemmalaget (dessförinnan hade DIF haft ledningen med 1-0) på den nya arenan.

Meriter

• Svenska mästare:
  • SM-guld (1): 2008

• Allsvenskan (1925–):
  • Serieetta (1): 2008
  • Serietvåa (2): 1985, 2007 (1985 förlorade KFF sedan mot blivande mästarna Örgryte i SM-slutspelets semifinal)
  • Serietrea (2): 1977, 2005

• Svenska cupen:
  • Vinnare (3): 1980/81, 1986/87, 2007
  • Andra plats (3): 1977/78, 2008, 2011

• Svenska Supercupen:
  • Vinnare (1): 2009
  • Andra plats (1): 2008

• Royal League (2004–):
  • Kvalificeringar (1): 2005–06

Tabellplaceringar

Tabellplacering sedan 1995
Plats	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
Not.	Div1 (4)	Div1 (14)	Div2 (1)	Div1 (1)		SuE (10)	SuE (1)		SuE (1)

Svenska Cupen

Svenska Cupen sedan 2012/2013
Plats	12/13	13/14	14/15	15/16	16/17
Seger
Final
Semi
Kvart
Grupp
Omg. 2
Omg. 1

Svenska Cupen 1995/1996 – 2011
Plats	95/96	96/97	97/98	98/99	99/00	00/01	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011
Seger
Final
Semi
Kvart
8-del
16-del
Sämre

Svenska Cupen 1980/1981 – 1994/1995
Plats	80/81	81/82	82/83	83/84	84/85	85/86	86/87	87/88	88/89	89/90	90/91	1991	92/93	93/94	94/95
Seger
Final
Semi
Kvart
8-del
16-del
Sämre

Kalmar FF i Europa

Cupvinnarcupen

Säsong	Turnering	Omgång	Land	Lag	Hemma	Borta
1978/1979	Cupvinnarcupen	1:a omgången		Ferencvárosi TC	2–2	0–2
1981/1982	Cupvinnarcupen	1:a omgången		Lausanne Football and Cricket Club	3–2	1–2
1987/1988	Cupvinnarcupen	1:a omgången		Akranes	1–0	0–0
		2:a omgången		Sporting Lissabon	1–0	0–5

UEFA Intertotocupen

Säsong	Turnering	Omgång	Land	Lag	Hemma	Borta
2006	UEFA Intertoto Cup	1:a omgången		FC Narva-Trans	2–0	6–1
		2:a omgången		Tampere United	3–2	2–1
		3:e omgången		FC Twente	1–0	1–3

UEFA Europa League (UEFA-cupen)

Säsong	Turnering	Omgång	Land	Lag	Hemma	Borta
1979/1980	UEFA-cupen	1:a omgången		IFK Keflavík	2–1	0–1
1986/1987	UEFA-cupen	1:a omgången		Bayer Leverkusen	1–4	0–3
2008/2009	UEFA-cupen	1:a kvalomgången		Racing FC Union Luxembourg	7–1	3–0
		2:a kvalomgången		KAA Gent	4–0	1–2
		3:a omgången		Feyenoord	1–2	1–0
2010/2011	UEFA Europa League	1:a kvalomgången		EB/Streymur	1–0	3–0
		2:a kvalomgången		Dacia	0–0	2–0
		3:e kvalomgången		Levski Sofia	1–1	2–5
2012/2013	UEFA Europa League	1:a kvalomgången		Cliftonville FC	4–0	0–1
		2:a kvalomgången		NK Osijek	3–0	3–1
		3:a omgången		BSC Young Boys	1–0	0–3

UEFA Champions League

Säsong	Turnering	Omgång	Land	Lag	Hemma	Borta
2009/2010	UEFA Champions League	2:a kvalomgången		Debreceni VSC	3–1	0–2

Spelare

Spelartruppen 2017

Nummer	Land	Spelare	Födelsedatum	Kom från	Moderklubb
Målvakter
1		Ole Söderberg	20 juli 1990	Molde (-14)	BK Häcken
30		John Håkansson	28 mars 1998	Lindås BK (-12)	Lindås BK
32		Lucas Hägg-Johansson	11 juli 1994	FC Rosengård (-12)	Husie IF
Försvarare
2		Markus Thorbjörnsson	1 oktober 1987	Falkenbergs FF (-09)	Kungsbacka BI
3		Sebastian Starke Hedlund	5 april 1995	GAIS (-16)	Älvsjö AIK
4		Marko Biskupovic	30 juni 1989	Club Deportivo Universidad Católica (-16)	Club Deportivo Universidad Católica
5		Viktor Agardius	23 oktober 1989	Mjällby AIF (-15)	Kristianstads FF
13		Emin Nouri	22 juli 1985	Östers IF (-08)	Växjö Norra IF
14		Stefan Larsson	21 januari 1983	IF Elfsborg (-14)	Storfors FF
21		Anton Maikkula	3 februari 1997	Aneby SK (-13)	Aneby SK
23		Viktor Elm	13 november 1985	AZ Alkmaar (-15)	Johansfors IF
35		Adel Ziarat Zadeh	15 september 1998	IFK Berga (-08)	IFK Berga
36		Johan Stenmark	26 februari 1999	Kalmar Södra IF	Kalmar Södra IF
42		Mikael Dyrestam	10 december 1991	NEC Nijmegen (-17)	IFK Göteborg
Mittfältare
6		Rasmus Elm	17 mars 1988	CSKA Moskva (-15)	Johansfors IF
7		Harmeet Singh	12 november 1990	Wisła Płock (-17)	Furuset Fotball
10		Tobias Eriksson	19 mars 1985	GIF Sundsvall (-09)	Ljusdals IF
16		Philip Hellquist	21 maj 1991	Wolfsberger (-17)	Djurgårdens IF
18		Mahmoud Eid	26 juni 1993	Åtvidabergs FF (-16)	Nyköpings BIS
19		Melker Hallberg	20 oktober 1995	Udinese (-17)	Möre BK
20		Carl Johansson	7 juni 1998	Oskarshamns AIK (-15)	Blomstermåla IK
24		Filip Sachpekidis	3 juli 1997	Lindsdals IF (-11)	Lindsdals IF
28		Jonathan Ring	5 december 1991	Gençlerbirliği (-17)	Adolfsbergs IK
29		Romário	10 augusti 1985	GAIS (-13)	Sociedade Imperatriz de Desportos
34		Herman Hallberg	22 maj 1997	Möre BK (-09)	Möre BK
Anfallare
9		Måns Söderqvist	8 februari 1993	Hammarby IF (-16)	Emmaboda IS
11		David Elm	10 januari 1983	IF Elfsborg (-13)	Johansfors IF
17		Romário	27 oktober 1992	Rio Branco (-17)	Fortaleza Esporte Clube
27		Papa Diouf	22 juni 1989	Litex Lovech (-12)	Toure Kounda
37		Edvin Crona	25 januari 2000	Ljungbyholms GoIF (-14)	Ljungbyholms GoIF
44		Erton Fejzullahu	9 april 1988	Sarpsborg 08 (-17)	Högadals IS

Utlånade spelare

Nr Land Pos Namn 12   F Lumala Abdu (i Helsingborgs IF till slutet av säsongen 2017) 31   F Sebastian Ramhorn (i Åtvidabergs FF till slutet av säsongen 2017) 33   F Johan Ramhorn (i Åtvidabergs FF till slutet av säsongen 2017)

Tipselit-/U19-truppen 2017

Nr Land Pos Namn 1   MV Hugo Lundberg (-99) 2   F Johan Stenmark (-99) 5   F Diako Eliassi (-98) 6   MF Ossian Hallberg (-00) 9   A Isak Magnusson (-98) 13   MF Simon Klein (-99) 14   MF Adam Hellborg (-98) 16   MF Theo Ekström (-99) 17   MF Ylli Podrimcaku (-98) 18   MF Edvin Swalling (-99) 21   A Edvin Crona (-00)

Nr Land Pos Namn 22   MV Casper Björlin (-99) 25   MF Carl Gustavsson (-00) 25   F Malte Persson (-00) 28   MF Johan Arvidsson (-00) 30   MF Hampus Regebro (-99) 32   MF Adrian Edqvist (-99) 50   F Viktor Krüger (-00) 51   F Olle Lindqvist (-99) 52   F Mårten Lagerlund (-99) 53   MF Felix Lanzinger (-99)

För säsongsövergångar, se övergångar vintern 2016/2017.

Ledare

Position	Namn
Tränare	Nanne Bergstrand
Sportchef	Thomas Andersson-Borstam
Assisterande tränare	Henrik Rydström, Jens Nilsson
Fystränare	Fredrik Carlén
Målvaktstränare	Donald Arvidsson
Läkare	Håkan Sterling, Anders Linge
Sjukgymnast	Kjell Svensson
Analytiker & Tolk	Pierre Ferreira

Nutida och dåtida profiler

Sverige Henrik Rydström Tobias Carlsson Ingemar Haraldsson Hjalmar Sivgård Bengt Kjell Bertil Rylander Peter Nilsson Bosse Johansson Benno Magnusson Thomas Sunesson Gunnar Svensson Johny Erlandsson Tony Ström Jan-Åke Lundberg Patrik Rosengren Joachim Lantz Håkan Lindqvist David Elm Viktor Elm Rasmus Elm Patrik Ingelsten Roland Sandberg Peter Karlsson

Brasilien César Santin Dede Anderson Fabio Augusto Arí da Silva Ferreira Frankrike Arthur Sorin England Billy Lansdowne Nigeria Abiola Dauda Kosovo Etrit Berisha

Statistik

Topp 10 spelare med flest allsvenska matcher

Spelare i fet stil är fortfarande aktiva i föreningen.

Senast uppdaterad 6 november 2017

Nr	Namn	Karriär	Matcher	Mål
1	Henrik Rydström	1999-2013	314	9
2	Johny Erlandsson	1976-1986	238	61
3	Petter Wastå	1999-2011	235	0
4	Emin Nouri	2008-	224	1
5	Tobias Eriksson	2009-	201	28
6	Ulf Nordenheim	1977-1986	184	12
7	Stefan Larsson	2007-2017	183	5
8	Lasse Johansson	1999-2009	179	13
9	Tobias Carlsson	1999-2011	168	10
10	Joachim Lantz	2002-2010	159	2

Topp 10 spelare med flest allsvenska mål

Spelare i fet stil är fortfarande aktiva i föreningen.

Senast uppdaterad 6 november 2017

Nr	Namn	Karriär	Mål	Matcher	Mål/match
1	Johny Erlandsson	1976-1986	61	238	0,26
2	Abiola Dauda	2008-2012	33	129	0,26
3	Viktor Elm	2006-	32	157	0,20
4	Benno Magnusson	1977-1984	31	150	0,21
	César Santin	2004-2014	31	116	0,27
6	Jan-Åke Lundberg	1976-1982	29	132	0,22
7	Tobias Eriksson	2009-	28	201	0,14
8	David Elm	2007-2017	26	140	0,19
	Patrik Ingelsten	2007-2008	26	55	0,47
10	Peter Karlsson	1984-1986	25	63	0,40

Tränare

Nanne Bergstrand (2017–) Peter Swärdh (2015–2017) Hans Eklund (2014) Nanne Bergstrand (2003–2013) Conny Karlsson (2000–2002) Ulf Nordenhem (2000) Simon Hunt (2000) Nanne Bergstrand (1998–99) Kjell Nyberg (1996–97) Patrick Walker (1994–96) Karl-Gunnar Björklund (1993) Alf Westerberg (1991–92) Börje Axelsson (1988–90)

Göran Andersson (1987–88) Jan Sjöström (1987) Allan Hebo Larsen (1984–86) Bo Johansson (1982–83) Bo Falk (1979–81) Bo Johansson (1977–78) Eivert Bladh (1976) Kay Wiestål (1975–76) Göran Andersson (1974) Bo Johansson (1973) Lars Arnesson (1970–72) Jószef Kovács (1969) Bertil Wennerström (1967–68)

Bertil Bäckvall (1963–66) Gösta Carlsson (1962) Sune Andersson (1959–61) Olle Ericsson (1958) István Wampetits (1956–58) Bert Turner (1955–56) István Wampetits (1951–55) Olle Ericsson (1949–50) Otto Cinadler (1946–47) Gösta Carlsson (1945–49) Arne Rasmussen (1944) Gösta Carlsson (1938–44) Gustaf Andersson (1936–38)

Skyttekungar

2016: Marcus Antonsson 10 mål (Allsv) 2015: Marcus Antonsson 12 mål (Allsv) 2014: Måns Söderqvist 10 mål (Allsv) 2013: David Elm 6 mål (Allsv) 2012: Abiola Dauda, 14 mål (Allsv) 2011: Erik Israelsson, 7 mål (Allsv) 2010: Ricardo Santos, 10 mål (Allsv) 2009: Rasmus Elm, 9 mål (Allsv) 2008: Patrik Ingelsten, 19 mål (Allsv) 2007: Cesar Santin, 12 mål (Allsv) 2006: Ari Ferreira, 15 mål (Allsv) 2005: Dedé Anderson, 6 mål (Allsv) 2004: Dedé Anderson, 10 mål (Allsv) 2003: Daniel Mendes, 14 mål (SuE) 2002: Daniel Mobaeck, 7 mål (Allsv) 2001: Fredrik Gärdeman, 14 mål (SuE) 2000: Håkan Lindqvist och Daniel Mobaeck, 10 mål (SuE) 1999: Johan Paulsson och Andreas Thomsson, 7 mål (Allsv) 1998: Jens Nilsson, 18 mål (Div1) 1997: Johan Paulsson, 11 mål (Div2) 1996: Björn Lundberg, 5 mål (Div1) 1995: Peter Karlsson, 12 mål (Div1) 1994: Peter Karlsson och Jens Nilsson, 10 mål (Div1) 1993: Jens Nilsson, 16 mål (Div1) 1992: Peter Karlsson, 13 mål (Div1) 1991: Peter Karlsson, 16 mål (Div1) 1990: Jens Nilsson, 7 mål (Div1) 1989: Lars Pleijel, 7 mål (Div1) 1988: Leif Persson, 11 mål (Div2) 1987: Johny Erlandsson, 6 mål (Div1) 1986: Peter Karlsson, 10 mål (Allsv) 1985: Peter Karlsson och Billy Lansdowne, 10 mål (Allsv) 1984: Johny Erlandsson, 6 mål (Allsv) 1983: Billy Lansdowne, 16 mål (Div2) 1982: Johny Erlandsson, 6 mål (Allsv) 1981: Benno Magnusson, 8 mål (Allsv) 1980: Benno Magnusson, 5 mål (Allsv) 1979: Roland Sandberg, 11 mål (Allsv) 1978: Johny Erlandsson, 12 mål (Allsv) 1977: Johny Erlandsson, 8 mål (Allsv) 1976: Kjell Nyberg, 8 mål (Allsv) 1975: Jan-Åke Lundberg, 15 mål (Div2)

1974: Ulf Wennerström, 11 mål (Div2) 1973: Kjell Nyberg, 13 mål (Div2) 1972: Kjell Nyberg, 11 mål (Div2) 1971: Eivert Bladh, 9 mål (Div2) 1970: Kenneth Bojstedt, 6 mål (Div2) 1969: Sten-Åke Johansson, 12 mål (Div2) 1968: Sten-Åke Johansson, 8 mål (Div2) 1967: Sten-Åke Johansson och Roland Sandberg, 11 mål (Div2) 1966: Sten-Åke Johansson, 11 mål (Div2) 1965: Bo Johansson, 15 mål (Div2) 1964: Christer Hult, 8 mål (Div2) 1963: Sten-Åke Johansson, 8 mål (Div2) 1962: Sten-Åke Johansson, 11 mål (Div2) 1961: Leif Ideström och Sten-Åke Johansson, 12 mål (Div2) 1960: Sten-Åke Johansson, 11 mål (Div2) 1959: Olle Lind, 14 mål (Div2) 1957/58: Rogard Friberg, 20 mål (Div2) 1956/57: Henry Björn och Ingemar Högberg, 7 mål (Div2) 1955/56: Olle Lind, 15 mål (Div2) 1954/55: Olle Lind, 10 mål (Allsv) 1953/54: Bertil Rylander, 18 mål (Allsv) 1952/53: Bertil Rylander, 11 mål (Div2) 1951/52: Olle Lind, 11 mål (Div2) 1950/51: Ingemar Högberg, 6 mål (Allsv) 1949/50: Georg Ericsson, 8 mål (Allsv) 1948/49: Georg Ericsson, 13 mål (Div2) 1947/48: Georg Ericsson, 13 mål (Div2) 1946/47: Rolf Holmström och Gunnar Svensson, 10 mål (Div2) 1945/46: Göte Kolberg, 12 mål (Div2) 1944/45: Egon Lindahl, 10 mål (Div2) 1943/44: Hans Gustafsson, 10 mål (Div2) 1942/43: Göte Kolberg, 27 mål (Div2) 1941/42: Gunnar Svensson, 9 mål (Div2) 1940/41: Göte Kolberg, 12 mål (Div2) 1939/40: Göte Kolberg, 5 mål (Div2) 1938/39: Arvid Thaung, 7 mål (Div2) 1937/38: Rolf Köhl, 8 mål (Div2) 1936/37: Olof Karlzén, 20 mål (Div2) 1935/36: Arne Lundin, 12 mål (Div2)

Referenser

Källor

• Kalmarff.se
• Bolletinen - Sv Cupen genom tiderna
• Alsiö, Martin (2011). 100 år med allsvensk fotboll. Västerås: Idrottsförlaget i Västerås AB 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Kalmar FF.
  Bilder & media