Karl XII:s torg

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Karl XII:s staty)
Hoppa till: navigering, sök
Torget med statyn av Karl XII.

Karl XII:s torg utgör den södra delen av Kungsträdgården i centrala Stockholm. Här står Karl XII:s staty av Johan Peter Molin, som avtäcktes vid 150-årsminnet av Karl XII:s död den 30 november 1868. Han bär en värja och pekar åt öster. På platsen för torget stod från 1630-talet till 1825 barockpalatset Makalös.

Statyn[redigera | redigera wikitext]

Statyn är skapad av Johan Petter Molin och är gjuten i brons. Den visar den svenske konungen Karl XII. I beställningen för verket stod att det skulle vara en ”fotstaty”, alltså inte kungen på häst, dessutom skulle kungen inte bära någon huvudbonad, så att hans ”ädla panna” syntes. Kungen avbildades med värjan i ena handen och den andra visande ut över bataljfältet, mot öster, en gest som ansågs hålla kungens hjälterenommé levande. Som förlaga för klädseln tjänade den uniform som Karl XII bar då han dog vid Fredrikstens fästning 1718.

Statyn står på en piedestal och ett postament av svensk granit.[1]

Invigningen 1868[redigera | redigera wikitext]

Statyn invigdes under dramatiska former den 30 november 1868, på årsdagen av kungens dödsdag. Själva statyn hade kunnat skapas tack vare insamlade medel från allmänheten, samt på förslag från August Blanche (som dog på väg till invigningen). Myndigheterna hade dock till invigningen byggt stora läktare för Stockholms mest framstående innevånare. Detta gjorde att allmänheten knappt kunde se statyn eller invigningen, vilket ledde till kravaller, där kavalleriet red kavallerichock mot folkmassan. Därefter sänktes läktarna avsevärt i höjd, dock hade myndigheterna sålt för många biljetter till invigningen varför det fortsatte att vara oroligt under hela invigningsdagen.[2][3]

Mörsarna[redigera | redigera wikitext]

Kring statyn står fyra mörsare, vilket är en typ av artilleripjäs, sammanlänkade med en kedja av järnlänkar. Mörsarna är gjutna av Andreas Hérold i Dresden 1678. De erövrades av Karl XII vid Erövringen av Neumünde under Stora nordiska kriget mot August den Starke, konung av Polen och Sachsen. På varje mörsare finns en basrelief som visar Proserpinas bortrövande och namnet Pluto. Man har senare låtit ingravera följande sentens på varje pjäs;

Med Guds Hielp af K. Carl XII tagit medh festningen Neumund d. 11 december 1701[4]

Folkhumor[redigera | redigera wikitext]

Längre upp i Kungsträdgården står Karl XIII:s staty omgiven av skulpterade lejon. Enligt en stockholmsskildrare i början av 1900-talet gjorde folkhumorn gällande att i ena fallet rör det sig om ett lejon omgivet av krukor, i det andra om en kruka omgiven av lejon.

Almarna[redigera | redigera wikitext]

Strax norr om Karl XII:s staty står 13 stora almar som skulle tas bort för att ge plats åt en ny tunnelbaneuppgång. Tusentals stockholmare protesterade och under en veckas tid ockuperades platsen med hängmattor och tältläger. Händelsen ägde rum den 11 maj 1971 och kallas allmänt Almstriden.[5]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Runeberg.org
  2. ^ Hellander, Adolf (1908). Stockholmstyper. sid. 130-133. https://stockholmskallan.stockholm.se/PostFiles/KUL/SSM_nar_karl_XIIs_staty_aftacktes_1901.pdf 
  3. ^ kungsträdgården.se
  4. ^ Runeberg.org
  5. ^ Visit Stockholm om Almstriden

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]