- För andra betydelser, se Kimito.
Kimito [tjimitå] (finska: Kemiö) var en kommun i landskapet Egentliga Finland i Västra Finlands län. Kimito hade cirka 3 310 invånare och en yta på 320,17 kvadratkilometer. Den 1 januari 2009 slogs Kimito ihop med Dragsfjärd och Västanfjärd till den nya kommunen Kimitoön, uppkallad efter ön med samma namn, där alla tre hade sin huvudort. "Kimitoön" hade också länge använts informellt som benämning på regionen ifråga.
Kimito var en tvåspråkig kommun med svenska som majoritetsspråk och finska som minoritetsspråk. Inom kommunen finns jordbruksskolan Brusaby och hembygdsmuseet Sagalund.
Sandö ström är ett sund mellan Kimito och Karuna i Sagu kommun. Träsköfjärden skiljer Kimito från Finby i Salo stad. Strömma kanal (fi. Strömman kanava) är en kanal i Kimito och Bjärnå i Salo stad.
I Kimito kommun fanns det följande byar:
Albrektsböle, Berga, Bjensböle, Bogsböle, Branten, Brokärr, Båtkulla, Böle, Dalby, Dalkarby, Degerdal, Eknäs, Elmdal, Engelsby, Flugböle, Fröjböle (eller Fröjdböle), Gammelby (vid Gammelbyviken), Germundsvidja, Gräsböle, Gundby, Gesterby, Gölpo (uttalas jölpå, fi. Kylppy), Helgeboda (varav Rudå utgör en del), Hintsholm (fi. Hintsholma), Hova, Hulta, Högmo, Kalkila (uttalas kaltjila), Kastkärr, Kila[3], Kyrkoby, Koddböle, Koustar, Kuggböle, Kvarnböle, Kåddböle, Kårkulla, Labböle, Lamkulla (uttalas lamm-), Lappdal, Lemnäs, Lillvik, Linnarnäs, Långholmen, Lövböle, Majniemi (fi: Mainiemi), Makila (uttalas ma:tjila), Mattböle, Mattkärr, Mjösund, Måsa, Nordvik, Norrlångvik (belägen vid Norrlångviken), Norrsundvik, Orrnäs, Pajböle, Pederså, Pungböle, Påvalsby, Reku (uttalas reko), Rugnola (uttalas rungnåla), Sandö (fi. Santasaari), Sjölax (fi. Syvälahti), Skarpböle, Skoböle, Skog (del av Tolvsnäs), Skogsböle, Skålböle, Skäggböle, Smedaböle (eller Smedsböle), Stenmo, Strömma, Tavastrona, Tjuda, Tolvsnäs (vid Tolvsnäsfjärden), Torsböle, Trotby (uttalas tro:t-), Träskö, Vestlax, Viks gård, Viksvidja, Villkärr, Vreta, Västankärr, Västermark och Östermark.
Mandatfördelning i Kimito kommun, valen 1976–2004[redigera | redigera wikitext]
| Valår | SDP | ÖVR | C | SFP | SAML | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
|---|
| 1976 | 7 | | 2 | 11 | 1 | | 21 | 79,9 | |
| 1980 | 5 | 1 | 2 | 11 | 2 | | 21 | 81,3 | |
| 1984 | 5 | 1 | 2 | 11 | 2 | | 21 | 82,1 | |
| 1988 | 6 | | 2 | 12 | 1 | | 21 | 77,9 | |
| 1992 | 6 | | 2 | 12 | 1 | | 21 | 77,7 | |
| 1996 | 4 | | 3 | 13 | 1 | | 21 | 65,6 | |
| 2000 | 5 | | 4 | 12 | | | 21 | 63,2 | |
| 2004 | 5 | | 3 | 12 | 1 | | 21 | 66,2 | |
| Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik |
Greve Axel Oxenstierna fick rätt att grunda en stad i sitt friherreskap Kimito storsocken, något som aldrig förverkligades.
År 1836 dödades tre barn av vargar i Kimito.[4]
-
-
Kimito tingshus (Erik Bryggman 1924)
-
Engelsby tingshus, Sagalunds museum
-
Kimito 1325-1925 (minnesobelisk vid kyrkan)
Finland
.jpg)
Wikimedia Commons har media som rör Kimito kommun.
