Sprängattentat i Sverige

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Olika mått på antal sprängattacker i Sverige
  Explosivämnesundersökningar. Datakälla: NFC[1].
  Polisanmälningar om allmänfarlig ödeläggelse genom sprängning. Datakälla: BRÅ[2].
  Detonerade handgranater. Datakälla: NFC, SVT[3].
  Lagförda för huvudbrottet allmänfarlig ödeläggelse (inte bara genom sprängning). Datakälla: BRÅ[4].
Detonerade handgranater i olika delar av Sverige

Totalt i Sverige under 2011 till 2018: 116 handgrandater. Datakälla: NFC, SVT[3]

Se även: Brott i Sverige

Sprängattentat i Sverige är attentat, attacker och vandalism medelst explosiva ämnen. Vapnen som används är handgranater, fyrverkerier och bomber med sprängmedel avsett för antingen militärt eller civilt bruk. Antalet sprängdåd i Sverige ökade successivt under 1900-talet och ökade snabbt under 2010-talet till internationellt sett höga nivåer. Attackerna har få dödsoffer och få dömda. I dag tros gärningspersonerna vanligen vara från kriminella ungdomsgäng och motorcykelklubbar med kopplingar till den växande narkotikahandeln i Sverige. Motiven kan vara utpressning av restauranger,[5] indrivning av skulder och att skrämma eller hämnas på andra gäng eller polis, men även politiskt våld och terrorism i Sverige.

Rättsligt används termen allmänfarlig ödeläggelse genom sprängning. Det vidare begreppet sprängning innefattar även legala ändamål och olyckor genom oaktsamhetsbrott som allmänfarlig vårdslöshet. Brandbomber räknas istället vanligen som mordbrand, vilket är ett annat allmänfarligt brott.

Statistik[redigera | redigera wikitext]

Sveriges myndigheter förde ingen statistik över antal polisanmälningar av allmänfarlig ödeläggelse genom sprängning före år 2017 då en särskild brottskod infördes för ändamålet,[6] men Nationellt forensiskt centrum (NFC) har årlig statistik över antal explosivämnesundersökningar som de har utfört sedan 2012 på platser där sprängningar misstänks ha skett.[1] NFC har också tagit fram statistik över antal granatattacker sedan 2011.[3]

Antalet detonerade handgranater började öka i region Malmö, och har sedan spridits till främst övriga storstadsregioner, med en topp kring år 2016. Antalet illegala handgranater hade ingen motsvarighet i jämförbara länder inom och utom EU enligt polisen. Handgranatsattentat förekommer främst i länder med krigsliknande tillstånd.[7] Enligt kriminologen Amir Rostami år 2019 är det enda jämförbara landet Mexiko där gängkonflikter är vanliga. I övrigt är sprängattentaten i Sverige unika eftersom de i inte förekommer i länder där det inte är krig eller har en lång historik av terroristattentat.[6]

Brottsoffer[redigera | redigera wikitext]

Enligt nedanstående förteckning över uppmärksammade incidenter har relativt få avlidit eller skadats allvarligt genom sprängattentat i Sverige under de senaste decennierna. En åttaårig pojke dog 2016 av en granat som kastades in i en lägenhet, och en man avled vid en olycka med en upphittade granat 2019.[3] Några gärningspersoner har omkommit. (Antal döda genom sprängning registreras i dödsorsaksregistret, men dödsfall till följd av sprängning som inte skett genom olycka utan genom attacker visas inte öppet i Socialstyrelsens sökbara databas.[8]) Det dödliga våldet i Sverige domineras istället — i minskande grad — av knivattacker och — i ökande grad — skjutningar. Antalet konstaterade fall av dödligt våld i relation till Sveriges folkmängd har minskat sedan det hade en topp år 1990, och har åter ökat något sedan det nådde en bottennivå år 2012.[9]

Sprängmedel[redigera | redigera wikitext]

De handgranater som cirkulerar i den undre världen är ofta 30 år gamla, kommer från Balkankrigen och har smugglats in.[10] På senare tid har de flesta sprängattentaten istället varit utförda med kommersiellt tillverkad dynamit från både svenska och utländska byggarbetsplatser, bland annat i Polen. Även insmugglade bangers av typ Cobra 8 och hemmagjorda bomber med improviserade sprängmedel har förekommit. De senare kan bestå av dynamit, krut eller triacetontriperoxid.[6][11][12][13]

Ett vapensmugglarnätverk som tros ha försett Sverige, Holland, Danmark och Tyskland med handgranater och andra vapen avslöjades 2016. Ledaren var bosnisk polis.[14]

Gärningsmän och motiv[redigera | redigera wikitext]

Få gärningspersoner har lagförts för allmänfarlig ödeläggelse. Sju personer dömdes under 2019, varav flera tidigare har varit dömda för narkotikabrott, olaga hot, stölder och våldsbrott.[15] Enligt polis tros gärningsmännen på senare år vara en del av samma gängkriminella som låg bakom ökningen av skottdåd, då Sverige hade 17 skottdåd med dödlig utgång år 2011 jämfört med 45 år 2018.[6] Enligt Nationellt forensiskt centrum förekommer även yngre gärningspersoner som är relativt okända av polisen.[12] Många i gängen och av offren kommer ifrån utsatta områden och är andra eller tredje generationens invandrare.[6] Även medlemmar i kriminella motorcykelgäng har misstänkts och utsatts.[16] De flesta attentat utförs för att skrämma rivaliserande gäng, deras nära vänner och anhöriga,[6] snarare än i syfte att döda, och kan vara beställda av en annan person än gärningspersonen.[15] Syftet kan också vara att skrämma för att driva in skulder. Myndighetsbyggnader har också utsatts som hämnd för polisinsatser. I enstaka fall har sprängningarna utgjort politiskt våld och terrorism i Sverige, både med högerextrema och islamistiska motiv.

Orsaker till ökningen[redigera | redigera wikitext]

Enligt kriminologerna Joakim Sturup, Manne Gerell och Amir Rostami år 2019 är orsaken till ökningen av antalet handgranatsattentat okänd och ingen kriminolog har forskat på området.[17]

Geografisk fördelning[redigera | redigera wikitext]

De flesta attentat sker i utsatta områden i de tre större städerna: Stockholm, Göteborg och Malmö. Attentat förekommer även i mer välmående områden.[6]

Motåtgärder[redigera | redigera wikitext]

Från och med den 1 november 2017 kan Tullverket beslagta explosiva varor som förs in i Sverige från annat EU-land.[18]

Gruppvåldsintervention (Group Violence Intervention, GVI) är en metod som har rötter i Operation Ceasefire(en) i Boston på 1990-talet, och syftar till att minska vapenvåld bland unga. Metoden används i Sluta skjut, som är ett samverkansprojekt mellan Polismyndigheten, Malmö stad, Kriminalvården och Brottsförebyggande rådet sedan hösten 2018.[19]

Operation Rimfrost startades i november 2019, först i Malmö, och är en tidsbegränsad insats med extra poliser mot gängvåld.

Incidenter i urval[redigera | redigera wikitext]

1904 till 1909[redigera | redigera wikitext]

Den prisbelönte uppfinnaren Martin Ekenberg konstruerade världens första dokumenterade brevbomb. Han anses ha skickat fyra brevbomber i Sverige till olika direktörer och en hovrättsnotarie, vilket inte hann prövas i domstol innan hans död. Fem personer skadades relativt svårt. I anslutning till brevbomberna skickades ett brev med antisemitiskt budskap, och ett med anarkistiskt och antikapitalistiskt budskap. Flera brev påstods vara skrivna av Socialdemokraternas Domstol.

Amaltheadådet var en kommunistisk terrorattack år 1908. En person dog och 23 skadades.

1940[redigera | redigera wikitext]

Bomb- och mordbrandsattentatet mot den kommunistiska tidningen Norrskensflamman var ett högerpolitiskt terroristattentat år 1940. Fem personer dog.

1946[redigera | redigera wikitext]

Tre män i övre tonåren utförde elva sprängdåd i Stockholm. De kom att kallas Sabbatssabotören. Ett av de första attentaten var en stöld av sprängämnen ur ett sprängämnesförråd, vilket de sprängde i luften i september 1946.

1975[redigera | redigera wikitext]

Vid ockupationen och sprängningen av Västtysklands ambassad i Stockholm 1975 avled fyra personer (två anställda och två terrorister), och 14 skadades. Attacken utfördes av Kommando Holger Meins och leddes av den vänsterextrema Röda armé-fraktionen, som hade stöd av Östtysklands säkerhetstjänst Stasi.

1982 och 1983[redigera | redigera wikitext]

Tre sprängningar med bomber av likartad kontruktion inträffade. "Bombmannen" Lars Tingström fälldes för det första och det sista av dem:

  • Sprängningen av åklagare Sigurd Denckers villa i Nacka den 16 juli 1982 då pojkvännen till Denckers dotter omkom. (Tingström hade dömts för en brevbomb som inträffade 1977, och Dencker var åklagare i målet, men hade samtidigt en affär med huvudvittnet, Tingströms sambo. Tingström fick 1988 resning och friades i brevbombsmålet.)
  • Sprängattentatet mot Skatteskrapan i Stockholm den 22 februari 1983 då en person omkom.
  • Sprängattentatet mot Kronofogdemyndigheten i Nacka den 8 augusti 1983.

Restaurang Fontainebleau i Stockholm sprängdes i december 1982, vilket anses vara en del av ett gängkrig i Stockholm.

1985 och 1986[redigera | redigera wikitext]

Ett sprängattentat mot ANC:s kontor i Stockholm intäffade i september 1986. Den sydafrikanske före detta polisen Craig Williamson misstänks.

Vid vapenkuppen i Järna i november 1986 sprängdes ett stort mobiliseringsförråd. Den så kallade Järnaligan fyllde två bilar med automatkarbiner, pansarskott, handgranater och sprängdeg.

1990-talet[redigera | redigera wikitext]

När vänsterpartiets ledare Gudrun Schyman förstamajtalade i Kungsträdgården 1993 fanns nynazisten Robert Vesterlund, ordförande för Sverigedemokratisk Ungdom, och en tidigare SD-styrelseledamot i publiken beväpnade med en handgranat.

År 1993 höll en man från Azerbajdzjan 82 personer i gisslan med två handgranater på ett kapat flygplan vid Stockholm Arlanda Airport.[20][21]

Vid bombdådet i Eskilstuna tingsrätt 1996 sprängde en person sig själv till döds, och skadade en person allvarligt .[22]

Den nyliberale OS-bombaren Mats Hinze greps år 1997 efter ett flertal bomber, brandattentat och bombförsök i Mellansverige. Hinzes motiv var att stoppa Stockholms planer på att ordna sommar-OS år 2004.

År 1998 skadades två centrala kraftledningar i Jämtland av sprängladdningar. Den samiska Aktionsgruppen mot fria fjälljakten tog på sig sprängningen.[23]

Vid bilbomben i Nacka 1999 skadades två personer: en tidigare Expo-journalist (som hade skrivit om högerextremism) och hans son.[källa behövs]

2002 - 2007[redigera | redigera wikitext]

Kriminella motorcykelgäng var inblandade i flera sammandrabbningar:

  • Fyra handgranater exploderade under bilar i Göteborg mellan 2002 och 2006 (en 2002 och 2004 och två 2006). Attackerna kopplades till en lokal Bandidosgrupp.[24]
  • Vid sprängningen av Outlaws MC:s klubblokal utanför Åtvidaberg 2007 hittades en död medlem av Top Side. Den senare klubben anslöt sig senare till Hells Angels.
  • En bil sprängdes i Klippan 2007, och tillhörde en man som misstänks ha kopplingar till Outlaws MC.

Det kriminella nätverket Fucked for life (FFL) hade sprängt uttagsautomater och genomförde sprängningen av en värdetransport i Hallunda 2007.

2010[redigera | redigera wikitext]

Bombdåden i Stockholm 2010 var ett islamistiskt terroristattentat där attentatsmannen Taimour Abdulwahab avled och ytterligare två personer skadades.[källa behövs]

2012[redigera | redigera wikitext]

År 2012 utförde Nationellt Forensiskt Centrum utredningar av 88 sprängämnesärenden på det som då hette Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) men som senare döptes om till Nationellt Forensiskt Centrum (NFC).[25]

2014[redigera | redigera wikitext]

Under året detonerade eller beslagtogs handgranater vid åtta tillfällen.[7]

  • I februari 2014 detonerade en sprängladdning utanför Malmö rättscentrum.[26]
  • I maj skadades en man allvarligt i Malmö efter att en granat kastades in i hans lägenhet. Polisen tror att granaten hade kastats in i fel lägenhet av misstag.[27]

2016[redigera | redigera wikitext]

Under året detonerade eller beslagtogs handgranater vid 45 tillfällen varav 10 detonationer.[7] Polisens nationella forensiska centrum såg en ökning av ärenden gällande sprängämnen från 100 per år till 150 per år.[28]

  • 1 januari, Katrineholm: Vad som misstänktes vara en handgranat kastades mot polishuset. Polisstationens entré, flera fönster och tre fordon på gatan utanför skadades av detonationen.[29]
  • 22 augusti, Biskopsgården, Göteborg: En åttaårig pojke dör när en granat kastas in i en lägenhet, som hämnd i en gängkonflikt.[30][3]
  • 10 oktober, Malmö: nattklubben Babels utsattes för en kraftig sprängladdning vars detonation hördes över stora delar av Malmö.[31]
  • Tre NMR-medlemmar utför två bombningar och ett bombförsök mot en flyktingförläggning och vid en lokal för Syndikalisterna i Göteborg 2016. En man fick livshotande skador. Innan bombningarna hade två varit på en paramilitär utbildning i Sankt Petersburg 2016.[32]

2017[redigera | redigera wikitext]

År 2018 såg Nationellt Forensiskt Centrum en ökning på 140% gällande antalet ärenden jämfört med 2012.[25]

Under 2017 förekom 43 handgranater i samband med kriminalitet i landet.[25]

  • Natten till 18 oktober, polishuset i Helsingborg: en sprängladdning skadade entrén till polishuset och förstörde rutor på byggnaden mittemot.[33]
  • 3 november, Malmö: Entrén till en nattklubben Babel skadas i ett sprängdåd. Detta var andra attentatet som riktades mot nattklubben, som utsattes för ett attentat i oktober föregående år.[34]

2018[redigera | redigera wikitext]

Under 2018 skedde 162 sprängattentat.[6]

  • januari, Stockholm: 63-årige Daniel Cuevas Zuniga dödades när han plockade upp en handgranat från marken. Han hade avslutat sitt arbete på ett ålderdomshem och cyklade till mataffären tillsammans med sin fru. Han såg handgranaten och plockade upp den i tron att det var en leksak. Detonationen dödade honom och sårade hans fru.[3]
  • 17 januari, polisstationen i Rosengård, Malmö: en sprängladdning skadade flera fordon och polisen gick över i stabsläge. Detta var en av flera attentat mot polisen i Skåne där polisstationer i Malmö och Helsingborg tidigare attackerats.[35]
  • 11 april, Uppsala: en person sårades och en affär skadades vid ett bombattentat riktat mot en affär. Ett hotell inhyst i samma byggnad som affären fattade eld men branden kunde släckas.[36]
  • 9 december, Malmö:
    • I området Västra Söderkulla detonerade en sprängladdning. I huset, vars trapphus skadades, greps en 18-åring som hade livshotande skador.[37]
    • Kroksbäck: en sprängladdning skadade en portingång.[37]

2019[redigera | redigera wikitext]

Under september och oktober åkte polisens nationella bombskydd ut på 28 sprängattentat och fram till 1 november skedde 98 sprängattentat.[38] Detta innebar att 2019 skedde en fördubbling jämfört med föregående år.[27] 257 sprängdåd rapporterades till polis, en ökning från föregående år, något som statsminister Stefan Löfven avböjde att kommentera. Antalet sprängdåd ledde till omfattande kritik vilket föranledde regeringen att öka resurser till polisverksamheter och Operation Rimfrost inleddes i november.[39]

I september 2019 gick polisen ut och utfärdade en allmän varning för sprängattentat till människor som rör sig utomhus under nätter i Lund och Malmö.[40]

Fram till 1 november 2019 skedde flest attentat i Malmö (en tredjedel av totala antalet), följt av 19 i Stockholm och 13 i Göteborg.[27]

  • Januari, Vårby gård, Stockholm: En man avled i en olycka när han plockade upp en handgranat som han trodde var en leksak[3]
  • 18 mars, Malmö:
    • Entrén till nattklubben Etage vid Stortorget i centrala Malmö skadas i ett sprängattentat och rutor krossas i omkringliggande byggnader
    • Ett flerfamiljshus skadas av en fyrkveripjäs
  • 31 mars, Motala: en villa utsattes för ett sprängattentat. Två personer befann sig i huset men skadades inte allvarligt.[41]
  • 15 april, Malmö: en garageport förstördes i ett sprängattentat och splitter från detonationen sårade en 12-årig flicka.[42]
  • 29 maj, Helsingborg: en fastighet skadades av en sprängladdning riktad mot en tobaksaffär.[43]
  • 7 juni, Linköping: Sveriges dittills största sprängattentat sårade 25 personer lindrigt och skadade ungefär hundra lägenheter.[44]
  • 12 juni, Malmö: en sprängladdning förstörde trapphuset i ett flerfamiljsbus i Rosengård och krossade fönster i en lägenhet.[45]
  • 7 augusti, Landskrona stadshus: en sprängladdning detonerade vid entrén och skadade den.[46]
  • 14 september, Lund: en sprängladdning detonerade utanför en livsmedelsbutik och en ung kvinna som råkade passera förbi sårades allvarligt.[47]
  • 23 september, Borås: ett sprängattentat skadade entrén till Borås Tidnings redaktion.[48]
  • 12 oktober, Bromma: en sprängladdning skadade fönster och lägenhetsdörrar i ett flerfamiljshus.[49]
  • 17 oktober, tre sprängattentat inom loppet av några timmar i Stockholm:
    • Södermalm: en detonation skadade en fastighet på Nytorgsgatan vid kl 02 nattetid. Boende på adressen hade kopplingar till attentatet i Bromma 12 oktober.[50]
    • Vaxholm: en hembygdsgård utsattes för ett sprängattentat och nationella bombskyddet tillkallades, men insatsen fick avbrytas av de andra attentaten samma natt.[50]
    • Södertälje: en festlokal vid S:t Afrems kyrka skadades av en sprängladdning.[50]
  • 24 oktober, en bomb detonerades i en frisersalong i Traneberg, och Nationella bombskyddet kallades in.[51]
  • 26 november, en bomb detonerades i ett flerfamiljshus i Edsberg.[52]
  • 25 december, ett kilogram militär sprängdeg hittas utanför en nattklubb i Helsingborg.[53][54][55]
  • 27 december, en kraftig explosion vid ett flerfamiljshus i Kobjer i Lund. Orsaken var att kvarglömda färgsprayburkar i en av de boendes ugn exploderade när denne skulle baka. Alf Sjögren. ”Dagsböter för kvinnan som sprängde sin lägenhet”. https://www.sydsvenskan.se/2020-05-06/dagsboter-for-kvinnan-som-sprangde-sin-lagenhet. Läst 28 maj 2020. 

.[56][57][58][59]

2020[redigera | redigera wikitext]

Skadorna på bilar och hus efter bombattentatet på Gyllenstiernsgatan 4, Östermalm, i Stockholm den 13 januari 2020.
  • 13 januari:
    • Bomb detonerad på Gyllenstiernsgatan 4, Östermalm, Stockholm[60]
    • Bomb detonerade i Uppsala utanför en nattklubb.[61]
  • 21 januari: två sprängdåd inträffade med några minuters mellanrum i Husby och Kista på platser som ligger ca 500 m från varandra. Femtio personer evakuerades. En person sårades lindrigt och fördes till sjukhus.[62]
  • 22 januari: flera sårades lindrigt i ett sprängattentat i Hageby i Norrköping.[63]
  • 24 januari i nordvästra Stockholm: flerbostadshus i Kista och Husby skadades i sprängdåd. En person fördes till sjukhus.[64]
  • 7 februari, Helsingborg: en sprängladdning förstörde entrén till Socialförvaltningen.[65]
  • 11 mars, Helsingborg: en bil bil förstördes och rutor krossades upp till femte våningen av en sprängladdning.[66]
  • 12 maj: ett sprängdåd i området Miatorp beläget i södra Helsingborg förstörde entrén till ett flerbostadshus.[67]
  • 27 juni i Malmö: porten till ett företagshotell på Industrigatan skadades av ett sprängdåd.[68]
  • 30 juni i Upplands Bro: en villa skadades i ett sprängdåd[69] då en handgranat kastades in i en barnfamiljs villaträdgård. Enligt polisen var handgranatattacken en hämnd för att familjen hade polisanmält vårdslös körning med tvåhjuls motorfordon i bostadsområdet.[70]
  • 16 Juli: Sprängdes en butiksfasad i centrala Arboga.[71][72]
  • 20 augusti i Göteborg: en kraftig sprängladdning skadade ett tiotal lägenheter i ett flerbostadshus beläget i stadsdelen Majorna.[73]

I massmedia[redigera | redigera wikitext]

Efter tre attentat under samma dygn, 17 oktober 2019, i Stockholm uppstod en debatt om att Sveriges Television tystade ner attentaten eftersom de inte rapporterade om dem under sitt huvudnyhetsprogram.[6][50]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Bombings in Sweden.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, List of grenade attacks in Sweden.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Terrorism in Sweden.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Fler sprängningar kräver åtgärder
  2. ^ BRÅ:s databas över anmälda brott
  3. ^ [a b c d e f g] Salihu, Diamant (10 december 2018). ”116 granatattacker på åtta år – Sverige sticker ut”. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/116-granatattacker-pa-atta-ar-sverige-sticker-ut. Läst 17 november 2019. 
  4. ^ BRÅ:s databas över antal lagförda
  5. ^ gäng granater och utpressning i storstäderna, SvD 2015-07-09
  6. ^ [a b c d e f g h i] Savage, Maddy (12 november 2019). ”Hundred explosions in Sweden: What's going on?” (på brittisk engelska). https://www.bbc.com/news/world-europe-50339977. Läst 17 november 2019. 
  7. ^ [a b c] Holmberg, Carina (25 augusti 2016). ”Kraftig ökning av handgranater i Sverige”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6503869. Läst 17 november 2019. 
  8. ^ Socialstyrelsens sökbara dödsorsaksregister visar antal döda efter olyckor genom fyrverkerier (ICD-kategori W39) och andra sprängämnen (W40), men döljer antal döda till följd av attack med explosivt material (X96), explosion som involverar rättsligt ingripande (Y35.1-), explosion som involverar militära operationer (Y36) eller självmord specifikt med explosivt material (X75). Statistik som inte visas kan ofta beställas.
  9. ^ ”Socialstyrelsens statistikdatabas för dödsorsaker”. https://sdb.socialstyrelsen.se/if_dor/resultat.aspx. Läst 1 september 2019. 
  10. ^ Handgranater allt vanligare SVT 2018-01-07
  11. ^ Sundberg, Marit (20 januari 2020). ”Operation rimfrost kan riktas mot stockholm när bombdåden minskar i Skåne”. https://www.dn.se/sthlm/operation-rimfrost-kan-riktas-mot-stockholm-nar-bombdaden-minskar-i-skane/. 
  12. ^ [a b] Fler spräningar kräver åtgärder, Nationellt forensiskts centrum 2020-01-15.
  13. ^ Jönsson, Oskar; Ulander, Kenneth; Salihu, Diamant (23 augusti 2019). ”Utländskt sprängmedel bakom många explosioner i Sverige”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/utlandskt-sprangmedel-bakom-manga-explosioner-i-sverige. Läst 24 januari 2020. 
  14. ^ Polisman anhållen med 25 handgranater i bilen, Ekstrabladet, 2016-02-26 (danska)
  15. ^ [a b] Kejerhag, Jenny (24 januari 2020). ”Endast sju personer dömda för sprängningar under 2019”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/endast-sju-personer-domda-for-sprangningar-under-2019. Läst 24 januari 2020. 
  16. ^ Wikén, Johan (23 januari 2020). ”Polisens gängexpert: Mc-gängen har fått härja ganska fritt”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/polisens-gangexpert-mc-gangen-har-fatt-harja-ganska-fritt. Läst 24 januari 2020. 
  17. ^ Sturup, Joakim; Gerell, Manne; Rostami, Amir (2019-01-03). ”Explosive violence: A near-repeat study of hand grenade detonations and shootings in urban Sweden” (på engelska). European Journal of Criminology: sid. 1477370818820656. doi:10.1177/1477370818820656. ISSN 1477-3708. https://doi.org/10.1177/1477370818820656. Läst 17 november 2019. 
  18. ^ Explosioner ökar. NFC. Artikel publicerad i tidningen Kriminalteknik nummer 1 2018
  19. ^ Sluta skjut - första call-in genomförd i Malmö, Polisen, pressmeddelande 2018-10-12
  20. ^ https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/e16zdO/bombhotade-plan--for-tredje-gangen
  21. ^ https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=5846939
  22. ^ ”1996: Sprängningen i Eskilstuna tingsrätt”. Sveriges Radio. 9 maj 2017. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=87&artikel=6673923. Läst 31 maj 2020. 
  23. ^ ”Flera bombattentat mot kraftledning”. Aftonbladet. 15 september 1998. https://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9809/15/bomb.html. Läst 31 maj 2020. 
  24. ^ Bandidos och Seyyed, Göteborgsposten 2006-09-22
  25. ^ [a b c] Weyde, Peter. ”NFC utreder sprängdåd allt mer”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6945601. Läst 17 november 2019. 
  26. ^ Någon sprängde en bomb utanför Rättscentrum i Malmö”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=493&artikel=5774556. Läst 17 november 2019. 
  27. ^ [a b c] Ahlgren, Karin (1 november 2019). ”Antalet sprängningar ökar i Sverige”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/antalet-sprangningar-okar-i-sverige. Läst 27 december 2019. 
  28. ^ Wikström, Per. ”Allt fler kriminella använder sprängämnen”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=6470615. Läst 17 november 2019. 
  29. ^ TT (1 januari 2017). ”Handgranat mot polisstation i Katrineholm”. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/handgranat-mot-polisstation-pa-tolvslaget. Läst 17 november 2019. 
  30. ^ McCarthy, Nick (22 augusti 2016). ”First picture of tragic schoolboy killed in grenade attack”. birminghammail. http://www.birminghammail.co.uk/news/midlands-news/first-picture-schoolboy-killed-grenade-11785206. Läst 24 januari 2020. 
  31. ^ ”Malmö nightclub rocked by powerful explosion” (på brittisk engelska). www.thelocal.se. 10 oktober 2016. https://www.thelocal.se/20161010/malm-nightclub-damaged-in-explosion. Läst 27 november 2019. 
  32. ^ Bombdåd mot flyktingboende upp i rätten, Svenska dagbladet 28 juni 2017
  33. ^ Horvatovic, Iva; Hermansson, Sofia (18 oktober 2017). ”Entrén till polishuset i Helsingborg sprängd”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/helsingborg/explosion-vid-polishuset-i-helsingborg. Läst 17 november 2019. 
  34. ^ ”Malmö nightclub damaged in explosion” (på brittisk engelska). www.thelocal.se. 3 november 2017. https://www.thelocal.se/20171103/malm-nightclub-damaged-by-blast. Läst 27 november 2019. 
  35. ^ Loftrup-Ericson, Ivan; Ohlin, Jonas; Gerdfeldter, Mathias (17 januari 2018). ”Explosion vid polisstationen i Rosengård”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/explosion-vid-polisstationen-i-rosengard. Läst 17 november 2019. 
  36. ^ ”One injured in Uppsala shop blast” (på brittisk engelska). www.thelocal.se. 11 april 2018. https://www.thelocal.se/20180411/one-injured-in-uppsala-shop-blast. Läst 25 november 2019. 
  37. ^ [a b] Jacobsson, Alexander; Ekhem, Sofia (9 december 2018). ”Flera explosioner i Malmö – en förd till sjukhus”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/kraftig-explosion-i-malmo-en-ford-till-sjukhus. Läst 17 november 2019. 
  38. ^ Ovanligt mycket jobb för bombskyddet”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=106&artikel=7335391. Läst 17 november 2019. 
  39. ^ Stockholm, Reuters in (16 januari 2020). ”Drug gang violence in Sweden linked to 60% increase in bomb blasts” (på engelska). the Guardian. http://www.theguardian.com/world/2020/jan/16/drug-gang-violence-in-sweden-linked-to-60-bomb-blasts-increase. Läst 8 augusti 2020. 
  40. ^ Malmöhus, P4. ”Polisen: "En bomb kan se ut hur som helst"”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=7301264. Läst 17 november 2019. 
  41. ^ Holmqvist, Tobias; Moberg, Mimmi (3 april 2019). ”Efter sprängningen i Motala – åklagare undersöker koppling till uppmärksammad kidnappning”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/sprangningen-i-motala-aklagare-undersoker-koppling-till-kidnappningsarende. Läst 19 november 2019. 
  42. ^ Esping, Torbjörn; Malmöhus, P4. ”Flicka skadad av glassplitter efter sprängning”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=7199175. Läst 19 november 2019. 
  43. ^ Andersson, Jane; Hjortsman, Markus (29 maj 2019). ”Explosion vid tobaksaffär i centrala Helsingborg”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/helsingborg/explosion-vid-affar-i-helsingborg. Läst 25 november 2019. 
  44. ^ ”Linköping explosion: police 'interested' in residents of damaged building” (på brittisk engelska). www.thelocal.se. 9 juni 2019. https://www.thelocal.se/20190609/linkping-explosion-police-interested-in-residents-of-damaged-building. Läst 17 november 2019. 
  45. ^ Jacobsson, Alexander; Hansson, Anton (12 juni 2019). ”Ny sprängning på Rosengård i natt – trapphus söndersprängt”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/larm-om-explosion-i-malmo-1. Läst 19 november 2019. 
  46. ^ ”Kraftig explosion i Landskrona”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kvallsposten/kraftig-explosion-i-landskrona/. Läst 17 november 2019. 
  47. ^ ”Kraftig explosion i Lund – kvinna skadad”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/70L3k9. Läst 17 november 2019. 
  48. ^ Jönsson, Helena (25 september 2019). ”Explosion utanför Borås Tidning – hemmagjord bomb hittad”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/explosion-utanfor-boras-tidning-hemmagjord-bomb-hittad. Läst 19 november 2019. 
  49. ^ Söderlund, Andreas; Wikén, Erik; Lüning, Sanna (12 oktober 2019). ”Explosion i trappuppgång i Bromma”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/explosion-i-stockholm-bombskyddet-pa-vag. Läst 19 november 2019. 
  50. ^ [a b c d] Koskelainen, Adam; Wikén, Johan; Claesson, Frida (17 oktober 2019). ”Tre explosioner i Stockholm i natt”. Sveriges television. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/explosion-pa-sodermalm-i-stockholm. Läst 19 november 2019. 
  51. ^ ”Ny explosion i Stockholm – sjätte på två veckor”. mitti.se. https://mitti.se/nyheter/frisorsalong-bombskyddet-inkallades/. Läst 27 november 2019. 
  52. ^ ”Explosion i flerfamiljshus – ”Trodde det var en jordbävning””. mitti.se. https://mitti.se/nyheter/exploderade-flerfamiljshus-sollentuna/. Läst 27 november 2019. 
  53. ^ ”Misstänkt bomb i Helsingborg”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kvallsposten/misstankt-bomb-i-helsingborg/. Läst 25 december 2019. 
  54. ^ Erberth, Nellie; Stefansson, Klara; Kejerhag, Jenny (25 december 2019). ”Misstänkt farligt föremål i Helsingborg”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/helsingborg/misstankt-farligt-foremal-i-helsingborg. Läst 25 december 2019. 
  55. ^ ”Kvarter spärrades av efter lådfynd”. tt.omni.se. 25 december 2019. http://tt.omni.se/kvarter-sparrades-av-efter-ladfynd/a/70Mxl9. Läst 25 december 2019. 
  56. ^ ”Kraftig explosion i Lund – två personer till sjukhus”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2019-12-27/kraftig-explosion-i-lund-raddningstjansten-pa-plats. Läst 27 december 2019. 
  57. ^ ”Kraftig explosion i Lund – två till sjukhus”. DN.SE. 27 december 2019. https://www.dn.se/nyheter/sverige/kraftig-explosion-i-lund/. Läst 27 december 2019. 
  58. ^ ”Kraftig explosion i Lund – två personer till sjukhus”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2019-12-27/kraftig-explosion-i-lund-raddningstjansten-pa-plats. Läst 27 december 2019. 
  59. ^ ”Explosion i lägenhet i Lund – två personer skadade”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kvallsposten/just-nu-explosion-i-lund/. Läst 27 december 2019. 
  60. ^ Koskelainen, Adam; Wannefors, Linnéa (13 januari 2020). ”Explosion i Stockholm – boende har evakuerats”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/misstankt-explosion-i-stockholm. Läst 13 januari 2020. 
  61. ^ Polisen utreder eventuellt samband mellan explosioner i Uppsala och Stockholm
  62. ^ Weiss/TT, Petra. ”Två explosioner i Stockholm – femtio personer evakuerade”. www.hbl.fi. https://www.hbl.fi/artikel/tva-explosioner-i-stockholm-femtio-personer-evakuerade/. Läst 23 januari 2020. 
  63. ^ ”Flera skadade i Norrköping efter explosion i bostad”. Omni. https://omni.se/flera-skadade-i-norrkoping-efter-explosion-i-bostad/a/mRdL9q. Läst 23 januari 2020. 
  64. ^ Söderlund, Andreas; Kallyny, Sandy (21 januari 2020). ”Dubbla explosioner i Stockholm – en skadad”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/explosion-i-kista. Läst 2 juli 2020. 
  65. ^ ”Polischefen efter bombdådet: ”Ett brott mot demokratin””. HD. https://www.hd.se/2020-02-07/explosion-i-helsingborg-entre-skadad. Läst 12 mars 2020. 
  66. ^ ”Kraftig explosion i Helsingborg – bil sprängd”. HD. https://www.hd.se/2020-03-11/kraftig-small-i-helsingborg. Läst 12 mars 2020. 
  67. ^ ”Nattens explosion på Miatorp: ”Det var helt sjukt, det small så in i””. HD. https://www.hd.se/2020-05-12/nattens-explosion-pa-miatorp-det-var-helt-sjukt-det-small-sa. Läst 17 maj 2020. 
  68. ^ ”Företag utsatt för sprängning – ingen skadad”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2020-06-27/sprangning-vid-foretagsport-i-malmo. Läst 2 juli 2020. 
  69. ^ Nordlund, Felicia (30 juni 2020). ”Explosion vid villa i Upplands-Bro”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/explosion-vid-villa-i-upplands-bro. Läst 2 juli 2020. 
  70. ^ ”Teorin: Barnfamilj utsatt för granatattack – hade anmält buskörare”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/2GEJnv. Läst 3 juli 2020. 
  71. ^ Sundberg, Mimmi (16 juli 2020). ”Detonation utanför butikslokal i Arboga – boende evakuerades”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vastmanland/detonation-utanfor-butikslokal-i-arboga-boende-har-evakuerats. Läst 16 juli 2020. 
  72. ^ ”Explosion utanför butik i centrala Arboga”. Magazin24. https://www.magazin24.se/arboga/explosion-utanfor-butik-i-centrala-arboga/reptgp!u1kOsqzJcRSsVFrakccKrQ/. Läst 16 juli 2020. 
  73. ^ ”Larm om explosion – ”lät som bomb””. www.expressen.se. https://www.expressen.se/gt/larm-om-explosion-i-goteborg-lat-som-bomb/. Läst 21 augusti 2020.