Lena Nyman
Lena Nyman | |
Lena Nyman 1967, vid inspelningen av Jag är nyfiken - gul. | |
Född | Anna Lena Elisabet Nyman 23 maj 1944 Stockholm, Sverige |
---|---|
Död | 4 februari 2011 (66 år) Adolf Fredriks församling, Stockholm, Sverige |
Aktiva år | 1955–2006 |
Make | Rune Andersson (1977–1979) |
Partner | Tomas Pontén (sambo en tid) |
IMDb SFDb |
Anna Lena Elisabet Nyman, född 23 maj 1944 i Stockholm,[1] död 4 februari 2011[2] i Adolf Fredriks församling i Stockholm[3], var en svensk skådespelerska. Hon var engagerad bland annat vid Dramaten och Stockholms stadsteater och medverkade i många filmer.
Biografi
Lena Nyman föddes i S:t Görans församling och växte upp vid Lidnersplan i Kristineberg på Kungsholmen i Stockholm.[4] Hennes föräldrar var konstnären Lennart Nyman[5] och Margit, ogift Svensson. Lena Nyman började på teaterskola redan som sexåring.[6]
Nyman hade allt från dramatiska roller till lättsamma komediroller på sin meritlista. Hon debuterade vid elva års ålder i den barnförbjudna thrillern Farligt löfte, medverkade samma år i Luffaren och Rasmus och försörjde sig därefter själv som skådespelare. När hon kom in på Dramatens elevskola var det mest för att få lugn och ro ett tag; hon hade då redan hunnit medverka i flera pjäser på Dramaten och gjort ett flertal filmroller.
Bland hennes många roller på Dramaten kan nämnas Polly i Tolvskillingsoperan (1969), Hedvig i Vildanden (1972), Pernille i Den jäktade (1974) och titelrollen i Medea (1986). Hon samarbetade i ett antal produktioner med regissören Alf Sjöberg, som hon i intervjuer sa var hennes favoritregissör. Många av deras teateruppsättningar gjordes också som TV-produktioner. Dessutom arbetade hon med regissörer som Ingmar Bergman, även på film, med Liv Ullmann och Ingrid Bergman, som utvecklingsstörd dotter i Höstsonaten (1978), Bo Widerberg och inte minst i filmer av Vilgot Sjöman. Hon samarbetade ofta och gärna med skådespelare som Ernst-Hugo Järegård, Margareta Krook, Gösta Ekman och Allan Edwall. På den sistnämndes Teater Brunnsgatan Fyra i Stockholm arbetade hon också ett flertal gånger med nära vännen Kristina Lugn.
År 1973 överraskade Lena Nyman som revyartist i Svenska Ords Glaset i örat på Berns; hennes monolog Stadslollan blev något av en revyklassiker. Därefter följde många produktioner tillsammans med Hasse och Tage, bland annat scenproduktionerna Svea Hund på Göta Lejon (1976) och Fröken Fleggmans mustasch (1982), samt filmer som Släpp fångarne loss, det är vår!, Picassos äventyr, Sopor och P&B.
Nyman var en viktig del av svensk filmhistoria ända sedan genombrottet i den skandalomsusade filmen Jag är nyfiken – gul (1967). Andra filmer där hon hade framträdande roller är till exempel Ronja Rövardotter och Morrhår och ärtor. Hon medverkade också i en mängd TV-produktioner, bland annat med huvudroller i Lysistrate och Drottning Kristina, båda 1981.
Nyman hade även framgångar som vissångerska. Hon gjorde skivor tillsammans med trubaduren Rune Andersson, som hon under en kortare tid var gift med, och har tolkat svenska poeter, främst Karin Boye, i Berndt Egerbladhs tonsättning, och sjungit in barnvisor.
Efter sina år som storrökare avled Lena Nyman den 4 februari 2011 efter en längre tids sjukdom, i KOL och Guillain-Barrés syndrom. Efter begravningsgudstjänst i Adolf Fredriks kyrka i Stockholm den 7 mars gravsattes hon samma dag på Norra begravningsplatsen.[7]
Filmografi i urval
- 1955 – Farligt löfte
- 1955 – Luffaren och Rasmus
- 1958 – Musik ombord
- 1963 – Det är hos mig han har varit
- 1964 – 491
- 1967 – Jag är nyfiken – gul
- 1968 – Jag är nyfiken – blå
- 1968 – Alkestis (TV-teater)
- 1969 – Fadern (TV-teater)
- 1973 – Kvartetten som sprängdes (TV-serie)
- 1973 – Glaset i örat (TV)
- 1975 – Släpp fångarne loss, det är vår!
- 1975 – Den vita väggen
- 1975 – Långtradarchaufförens berättelser (julkalender)
- 1976 – Svea Hund (TV)
- 1978 – Picassos äventyr
- 1978 – Höstsonaten
- 1979 – Min älskade
- 1979 – Gå på vattnet om du kan
- 1980 – Sverige åt svenskarna
- 1981 – Drottning Kristina (TV-pjäs) (TV-teater)
- 1981 – Sopor
- 1981 – Rasmus på luffen
- 1981 – Lysistrate (TV-teater)
- 1981 – Missförståndet (TV-teater)
- 1982 – Fröken Fleggmans mustasch (TV)
- 1982 – Den enfaldige mördaren
- 1982 – Gräsänklingar
- 1983 – Raskenstam
- 1983 – P&B
- 1983 – Hustruskolan (TV-teater)
- 1984 – Ronja Rövardotter
- 1984 – Sköna juveler
- 1986 – Morrhår och ärtor
- 1989 – Ture Sventon, privatdetektiv (julkalender)
- 1990 – Bobby Fischer bor i Pasadena (TV-teater)
- 1992 – Vennerman & Winge (TV-serie)
- 1992 – Manskören
- 1993 – Drömkåken
- 1995 – Svinet (TV-film)
- 1996 – Sånt är livet
- 1997 – Grötbögen (TV-film)
- 1997 – Cheek to Cheek (TV-teater)
- 1999 – Örjan, den höjdrädde örnen
- 2001 – Puder
- 2003 – Skenbart – en film om tåg
- 2006 – Den som viskar (TV-serie)
- 2006 – Att göra en pudel
Teater
Roller (ej komplett)
År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
---|---|---|---|---|
1963 | Tvåstyvers-Dolly | Tiggarens opera John Gay |
Per-Axel Branner | Dramaten |
1964 | Al-Lu-Te | Tre knivar från Wei Harry Martinson |
Ingmar Bergman | Dramaten[8] |
1967 | Jenny | Dödsdansen August Strindberg |
Ulf Palme | Dramaten |
1971 | Sofia Dynge | Modern Stanislaw Ignacy Witkiewicz |
Alf Sjöberg | Dramaten |
1972 | Hedvig | Vildanden Henrik Ibsen |
Ingmar Bergman | Dramaten[9] |
1974 | Pernille | Den jäktade Ludvig Holberg |
Henning Moritzen | Dramaten |
1980 | Agnes | Hustruskolan Molière |
Alf Sjöberg | Dramaten |
1987 | Ulla | Omaka par Neil Simon |
Lars Amble | Maximteatern[10] |
1989 | Happy End Brian Cooke och Johnnie Mortimer |
Lars Amble | Maximteatern[11] | |
1991 | Bea | Press! Ett obehagligt stycke Ben Elton |
Lars Amble | Vasateatern[12] |
1994 | Catrin | I nöd och lust Ivan Menchell |
Lars Amble | Maximteatern[13] |
1998 | Karin | Sova bland säckar Alan Bennett |
Lars Amble | Maximteatern[14] |
2000 | Medverkande | Strålande tider! Härliga tider!, revy | Lars Amble | Maximteatern[15] |
Diskografi
- 1975 – Var mig nära (med Rune Andersson)
- 1976 – Ja visst gör det ont - Lena Nyman sjunger Karin Boye
- 1977 – En refrängsångares själsliv (med Rune Andersson)
- 1978 – Älskade (med Rune Andersson)
- 1985 – Så länge du har lust
- 1997 – Bloss (texter av Bodil Malmsten)
- 2000 – Min skattkammare
Priser och utmärkelser
- 1968 – Guldbagge för bästa skådespelerska (Jag är nyfiken-filmerna)
- 1972 – Svenska teaterkritikers förenings Teaterpris
- 1975 – Svenska Akademiens teaterpris
- 1991 – Guldmasken som "Bästa kvinnliga skådespelare" (i Skvaller)
- 1995 – Guldmasken som "Bästa kvinnliga skådespelare" (i I nöd och lust) tillsammans med Yvonne Lombard och Mona Malm
- 2004 – Litteris et Artibus
- 2006 – Dramatens O'Neill-stipendium
- 2009 – Cornelis Vreeswijk-stipendiet
Lena Nyman-priset
Lena Nyman-sällskapet delar årligen den 23 maj ut ett pris till Lena Nymans minne. Det ska gå till en skådespelare, artist eller konstnär, som verkar i Lena Nymans anda. Priset delades ut första gången samtidigt med sällskapets bildande den 23 maj 2014, vilket skulle ha varit Lena Nymans 70-årsdag. Det består av en flaska Dom Perignon som var hennes favoritchampagne och delas ut vid hennes grav på Norra begravningsplatsen i maj.[16][17]
Pristagare
- 2014 – Edda Magnason, sångerska, musiker, skådespelerska
- 2015 – Alexander Mørk-Eidem, regissör
- 2016 – Malin Levanon, skådespelare
- 2017 – Liv Strömquist och Ada Berger, serietecknare respektive regissör[18]
Referenser
- ^ Sveriges befolkning 1990, DVD-ROM, Riksarkivet SVAR 2011
- ^ ”Lena Nyman har avlidit”. SvD.se. 4 februari 2011. http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/lena-nyman-har-avlidit_5916587.svd. Läst 8 februari 2011.
- ^ Sveriges dödbok 1901-2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642
- ^ ”Nyman på nya äventyr”. SvD.se. 4 februari 2011. http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/nyman-pa-nya-aventyr_112245.svd. Läst 8 februari 2011.
- ^ Hemligt vem som ska ärva. Lena Nyman dog utan några större tillgångar Aftonbladet 9 februari 2011. Åtkomst 23 mars 2013.
- ^ Svensk filmdatabas - Lena Nyman
- ^ Hittagraven.Stockholm.se
- ^ ”Tre knivar från Wei”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tre-knivar-från-wei. Läst 21 oktober 2015.
- ^ ”Vildanden”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/vildanden. Läst 14 oktober 2015.
- ^ Ingegärd Waarenperä (27 september 1987). ”'Omaka par' på Maxim: Kvinnlig komedikonst”. Dagens Nyheter: s. 24. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1987-09-27/262/24. Läst 25 januari 2016.
- ^ Marcus Boldemann (4 oktober 1989). ”Komedipremiär på Maxim: Duktiga aktörer tappar taget”. Dagens Nyheter: s. 28. http://arkivet.dn.se/tidning/1989-10-04/269/28. Läst 29 oktober 2016.
- ^ Lars-Olof Franzén (1 februari 1993). ”En obehaglig överdrift”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924004101/http://www.dn.se/arkiv/kultur/en-obehaglig-overdrift. Läst 28 juni 2015.
- ^ Helena Lindblad (24 september 1994). ”Hög puls i änkornas sorgeklubb”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/arkiv/teater/hog-puls-i-ankornas-sorgeklubb/. Läst 29 oktober 2016.
- ^ Pia Huss (19 januari 1998). ”Orden motarbetar sig själva: Gunnel Lindblom och Lena Nyman kämpar med ett klumpigt tillyxat pjäsmaterial på Maxim”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 30 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161030000035/http://www.dn.se/arkiv/teater/orden-motarbetar-sig-sjalva-gunnel-lindblom-och-lena-nyman-kampar/. Läst 29 oktober 2016.
- ^ Leif Zern (21 januari 2000). ”Inte så strålande tider. Det räcker inte att citera gamla slagnummer”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 25 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160125143836/http://www.dn.se/arkiv/kultur/revy-inte-sa-stralande-tider-det-racker-inte-att-citera. Läst 24 juni 2015.
- ^ ”Ett bloss för Lena Nyman”. Anna Bromme. http://www.annabromee.se/ett-bloss-for-lena-nyman/. Läst 30 maj 2016.
- ^ Jan-Olov Andersson (28 maj 2016). ”Guldbaggevinnare får årets Lena Nyman-pris”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/film/article22900715.ab. Läst 30 maj 2016.
- ^ ”Nyman-priset till Liv Strömquist och Ada Berger”. Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/2017-05-23/stromquist-och-berger-far-nyman-priset. Läst 23 maj 2017.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Lena Nyman.
- Lena Nyman på Svensk Filmdatabas
- Lena Nyman på Internet Movie Database (engelska)
- Rollboken, Dramaten